Centrala Oslo. Foto: Johan Christian Fjellestad
En studie på Norges miljø- og biovitenskapelige universitet, NMBU har kommit fram till att folk faktiskt trivs i bättre in miljöer med arkitektur från 18- och tidigt 1900-tal.
En studie utfördes av NMBU med filmat material från olika stadsmiljöer i Oslo. Filmerna visades sedan i VR-teknik där man kan uppleva miljöer i 360 grader. En teknik som utvecklats kraftigt de senaste åren och ger en verklighetstrogen upplevelse samt erbjuder alla deltagare i studien likande upplevelse.
En allt vanligare syn i Stockholm. Exemplet är från Liljeholmen. Mysigt?
Så här gjordes studien i korthet:
Åtta olika torg och gator filmades i Oslo. Hälften var i samtidsarkitektur som delvis byggts för att locka investerare och turister samt bidra med en modern touch. Byggnaderna präglas av en kantig, spretig och osymmetrisk karaktär och i stora delar glas och stål med minimalt med utsmyckningar. Motsatsen var fyra platser med harmoniska proportioner och fasader med arkitektur från 18- och tidigt 1900-tal präglade av dekor, naturmaterial och referenser till lokala byggtraditioner.
Storsatsningen Bjørvika som skulle ge internationell klass Foto:Mahlum
Deltagarna fick sedan beskriva vilka känslor de hade inför vad de såg utefter frågor som de sedan betygsatte i skalan från:
- behagligt – obehagligt
- spännande – tråkigt
- avslappnande – uppstressande
- tryggt – otryggt
- intressant – ointressant
Slutligen tillfrågades de hur pass de gillade det de såg eller inte. Resultatet visade att man uppskattade de mer traditionella miljöerna mest där torget Bankplassen rankades högst och den moderna delen av Toftes gate i Grünerløkka kom sist. Förvånande då den ofta beskrivs som populär. Ytterligare förvånande var att det man oftast räknar in som säkra kort i trevlig stadsmiljö, grönytor och träd, inte alls hade någon större effekt på hur försökspersonerna upplevde trivsel. Det var arkitekturen som kom först.
”Jag tror att politiker, stadsplanerare, fastighetsutvecklare och arkitekter i större utsträckning kan och bör ha mer inblick i hur design och människors välbefinnande kopplas samman. Jag tror att våra resultat kan bidra till att betona detta samband”säger forskaren Kostas Mouratidis, NMBU.
Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design på Bankplassen 4 föll studiedeltagarna i smaken. Foto:Mahlum
Professor Ramzi Hassan at NMBU som tillsammans med Mouratidis gjort studien säger att med denna metod har man skapat grunden för nya sätt att forska på stadsrum och trivsel.
”Det handlar inte om att vara för eller emot samtida arkitektur, utan om att ge en inblick i hur omgivningen kan bidra till människors välbefinnande. Vi kan sedan skapa bättre städer för framtiden.” säger Mouratidis
Oslo är en stad som det senaste decenniet haft en kraftig byggboom med en tydlig internationell inriktning på arkitekturens utformning. Stora förändringar i en relativt liten storstad och detta sätter sina spår hos befolkningen. En slutsats av studien är att forskarna kommer fram till att innevånare skall ha större inflytande i processen om vaad som byggs och deras känslor kan användas som underlag inför beslut. Forskarna menar vidare att större studier bör göras för att få än bättre insikt i hur människor känner sig i byggda miljöer. Ett på alla sätt fantastiskt verktyg i byggprocesser – för det är väl människorna som bor på platsen som brukar den?
Malmskillnadsgatans nya skrud. Trevligt, nytt och spännande?
Stockholm tillhör gänget sämst i klassen när det kommer till att stämma av vad som faktiskt sker i nya byggtrender och stadsfilosofi. Exempelvis är det flera världsmetropoler som ställt om och anammat en mer traditionell byggstil där de behöver fylla på med hus. Stockholm med den nyligen färdigställda Malmskillnadsgatan gick på tvärsen med detta och visar upp en platt och kall gatumiljö med arkitekturtraditioner rakt ned i Norrmalmsregleringen från 60-talet. Det kanske vore på sin demokratiska plats satt bjuda in Professor Hassan och forskaren Mouratidis från vårt västra grannland till ett en efterlängtad studie i känslor och arkitektur. Eller vad säger stadsbyggnadborgarsrådet Joakim Larsson (M)? Mejla gärna honom och fråga.
Ta med frågorna ställda i studien på en stadspromenad. Försök att vara fördomsfri och se ditt resultat.
Länk till artikeln här
Se på youtube här
Matti Shevchenko Sandi
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarsspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Du ansvar själv för din kommentar som naturligtvis är respektfull. Väl mött!
