Berlin Townhouses; Lösning för Västra City?

Berlin är en av de städer där det experimenterats mest. Eftersom staden bombades och delades efter andra världskriget är detta förståeligt. Det flesta hus som uppfördes under efterkrigstiden var av modernistisk karaktär. De placerades efter flerfiliga vägsystem eller vid öppna platser. Om det än uppfördes något.

Det har visat sig att folk inte alls trivs i dessa schematiska stadsdelar utan hellre tränger ihop sig i de fåtalet kvarvarande stadsdelarna från tiden före andra världskriget.  Efter att en folklig opinion som startats av Wilhelm von Boddien för 20 år sedan med privata medel, antog regeringen år 2007 förslaget att man skall återuppföra Berlins slott som brändes ut 1945 och sprängdes av DDR 1950.Historieromantik tycker en del, andra välkomnar projektet eftersom det länkar samman 1800-talets paradgata Unter der Linden som avslutas med Brandenburger Tor.

Samtidigt har en annan stadsdel vuxit fram. Helt modern, byggt med moderna metoder för moderna människor. Hur ser det då ut? Högt, stort och inglasat? Nej, tvärtom har man valt att bygga ”townhouses”.

I centrala Berlin anlades efter kriget stora fria ytor med gräs. Dessa har länge ansetts anti-urbana och allmänt tråkiga. Dessa har också varit en byggreserv. Sedan några år har man realiserat dessa med något helt nytt. Byggnadssättet är inspirerat av Amsterdam. Husen som är sammanlänkade har i snitt tre fönsteraxlar och fyra våningar. Även om huskropparna liknar varandra i storlek och färgsättning är uttrycket olikt från varandra. Detta skapar en intressant och lugn stadsbild. Inte heller har man lekt med historiska former eller element. Det enda som är historiskt är att i vissa har man haft ambitionen att återskapa gatusystemen till tiden före kriget.

Budskapet är klart: Detta är modernt. Med dessa områden har centrala Berlin återupplivats. Familjer har fått tillgång till ekologiska och moderna hem med ett eget uttryck. Inte som tidigare då man hänvisades till exklusivare villaförorter vilket gav större segregation. Området Friedrichswerde är klart. Och fler planeras i Mitte och Prenzlauer Berg. Kritiken har varit lågmäld, mer än att man påpekat att det är mycket höga priser samt att visa gator är gjorda som gated communities. Fasaderna har i vissa fall anklagats för monotona vilket är ett överraskande påstående när man ser dem. Däremot har den traditionella urbaniteten prisats. Den finmaskighet i den socialstrukturen man vill åt kan på sikt ske, i nuläget är det dock relaterat till inkomst.

Denna stadsstruktur hade kunnat vara en förebild för Västra City, minus gated communities. Den rådande förvirringen om att skyskrapor och höga hus skall vara något modernt är blott en seglivad myt. Skyskrapor hör till det förgångna likaså enorma huskroppar, uppförda i ingenjörsteknik hemmahörande på 1970-talet som spänner över hela kvarter. Västra City skulle bli en alldeles utmärkt townhousestadsdel, kanske som man alltid byggt med en viss terrassering mot vattnet. Att låta personer av olika socialskikt köpa eller hyra in sig efter förmåga i en sådan struktur skapar grunden till en dynamisk struktur där integration blir möjlig. Idag har Stockholm som många andra storstäder problem med detta eftersom stora blockbyggnader tenderar att attrahera samma socialgrupper, och stryper således klassintegrationen i sin linda så att vi kan få det myllrande folkliv politikerna satt som mål.

Av Matti Shevchenko Sandin, bebyggelsehistoriker och redaktör för www.Stockholmskyline.se

Klicka på länken för att se Jernhusens information om planer för Västra City