Tors Torn sett från Torsgatan.
Det inte nog omdiskuterade ”Tors Torn”, 140 meter höga, som varit Wolodarskis skötebarn där han enligt egen utsago inspirerats av kyrktorn. Denna form skall då ge ” en gracil siluett och skulle man bygga Tors torn på liknande vis så skulle de kanske smälta in bättre och bli mer i samklang med historien”. Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal applåderar skapelsen med som enligt henne ”bilda en symbolisk port till Stockholm och ge identitet åt den nya stadsdelen”.
Modell över Tors Torn. Bild: Dn.se
”Symbolisk port” och ”värdig entré ”till Stockholm har blivit nästan utslitna i denna fråga. Husen har dessutom märkligt nog ökat i höjd med 40 meter från ena förslaget till det andra. I skisserna visas som vanligt solsidor, inga skuggsidor. När solen lyser från Stockholm mot Solna lär det bli mörkt där på andra sidan kommungränsen. Visserligen får vi igen det då solförhållandet är det motsatta, så att även Stockholms invånare får ta del av en riktigt lång, mörk skugga som antagligen sänker bostadspriserna och livskvalitén för dem som inte bor i skrapan. Om det talar varken Wolodarski eller Alvendal.
Tors torn blir alltså ca dubbelt så höga som Wenner-Gren center? Och kommer att kasta sina slagskuggor över ett vidsträckt område…
Det skrivs inte mycket om vad tornen är tänkta att användas till. Men höjden är väl viktigare än användningen för beslutsfattarna?
Haha, det blir säkert kontor som av miljöskäl är nedsläckta om natten. en loose-loose situation för alla.
Enligt vad jag hört ska det bli kontor och hotell.
Alvendal avgick nyss.
Läs Dan Hallemars utmärkta artikel om Norra stationsområdet i tidningen Stockholm City (sid 8 – 9):
http://convoy.city.se/pdf/pdf/2010/10/SCity-2010-10-14.pdf
Myntet har två sidor, så även denna ”utmärkta” artikel du nämnde.
http://www.yimby.se/2010/10/citys-redaktionella-kolla_973.html
Jimmie, jag har redan läst YIMBYanernas artikel med rubriken ”City:s redaktionella kollaps” och kommentarernas påhopp på Dan Hallemar av typen ”Två sidor av subjektiv dynga”, ”höll på att kasta tidningen i huvudet på nån i tuben när jag läste den”, ”Detta är fullständigt skandalöst. Att City har mage att publicera sån dynga”, ”Vilket nonsens!”, ”Vilken fars!”, ”Jag mår illa och är äcklad, skäms på er!”, ”Solklart övertramp av City. Vem anmäler till PO?” osv.
Omogna uttalanden av den samling unga män som det verkar finnas alldeles för många av i YIMBY (var är kvinnorna?). Det är synd för det finns ju också många mycket engagerade och seriösa personer där.
Så soluret är alltså bara en teknisk myt….
Ställer sällan frågan ”vilken planet kommer du ifrån” men i det här fallet kan det vara motiverat. En genomskinlig planet av allt att döma, där solur fungerar även på natten.
Herbert, fantastiskt! Då är alltså världens första skuggfria hus uppfunnet!
Alexandra. Givetvis kommer det att ske en viss skugga norrut över Solna, men denna artikel skriver följande:
”Visserligen får vi igen det då solförhållandet är det motsatta, så att även Stockholms invånare får ta del av en riktigt lång, mörk skugga som antagligen sänker bostadspriserna och livskvalitén för dem som inte bor i skrapan.”
I detta fall är det faktiskt inte Tors torn som skuggar, utan det faktum att jorden är rund. Vi andrar kallar det för natt. Om Stockholm låg norr om polcirkeln hade det dock stämt. Men nu har vi faktiskt inte midnattssol i Stockholm.
Niklas, du har säkert poäng med de. Få utredningar har publicerats och här är en:
http://www.yimby.se/Publishing/FileStore/daba6ef7-0581-4a07-85cc-3c53cae72d63.jpg
Tornen är för stora. Huruvida de och i vilken grad skickar skuggor åt Sthlm eller Solna så kan man vara säker på att de skuggor blir det. Antagligen skuggar de varandra allra mest, vilket verkar fatalt om man skall försöka hyra ut till kontor och hotell. Nu även i sista stund försöker man öppna upp mot bostäder i husen, vilket inte var fallet från början. Eller har kontorskunderna inte hört av sig månne?
Utformningen är tråkig och faller tillbaka på 80-talet, inte så ”spektakulärt” som Kevius vill ha det.
Jag anser att man mycket väl kan ha markörbyggnader mot Hagastaden från den äldre stadsdelen. Wolodarski är ju förtjust i sina barockplaner, men inspirations bilder som visats är för fattiga och ålderstigna. Färgvalet är smaklöst, jag hade hoppats på ett mer skimrande alternativ i t ex grönt. Det som presenteras på bilden(form & färg) för mina tankar till öststats-silos.
De verkar inte vara en port mot Solna, snarare en mur.
Länken nedan visar inte bara på skuggproblem utan även total blockering och extrem höjdstegran från de 4våningshus som redan finns där.
http://arkiv.mitti.se/erez4/online/mitti/vasastan.html
Länken du ger visar inte på några skuggproblem utan bara det vanliga privattyckandet blandat med faktafel. Så påstår t ex Ove Kronbjörk enligt tidningen att det bara finns fyravåningshus runt Torsplan, men av den stora bilden på utsikten från hans fönster framgår att han själv bor högst upp i sjuvåningshuset på platsen. Några hus som är lägre än så finns faktiskt inte alls där, tvärtom.
Lustigt också att herr Kronbjörk säger sig acceptera att det byggs (underförstått normalhögt) på platsen, trots att det i så fall blockerar utsikten för hans grannar i våningarna under…
Jodå, det lär väl bli skugga av det, för skuggfria hus på 143 m stycket lär vara historiens första, oavsett hur solen vandrar. Det är möjligt att journalisten ljuger och gamle Kronbjörk har stort ego.
Jag antar att både för och emot sidan ljuger lika mycket så det går på ett ut.
Personligen tycker jag att man gör något åt området är en välsignelse, även om inte planerna direkt imponerar, men som vanligt låter Stockholm byggbolagen få styra tills lådorna har betalt sig flera gånger om.
Men du Herbert, kunde inte du svänga ihop en lämplig utformning då din blogg uppvisar en mycket snabb,begåvad och tillika välbekant penna..
”Jag antar att både för och emot sidan ljuger lika mycket så det går på ett ut.”
Så brukar man svara om man själv inte kommer med sakliga argument. Var någonstans hittar du osanningar från ”ja-sidan”?
Jo, skuggor blir det förstås, men skuggor blir det som du själv påpekar av alla hus, höga som låga. Ska du bygga x kvadratmeter lokalyta så skymmer det alltid solen minst om man arrangerar det hela så att basen blir så liten som möjligt. Tror du mig inte så ta fram en låda byggklossar och en lampa och se själv. Det finns inte en enda tid på dagen, inte en enda tid på året då mer mark nås av solen om man sprider ut bygget på många lägre byggnader än om man bygger en enda högre. (Jo, ett undantag: om man lägger alla de låga husen på en lång rad så blir det mindre skugga två gånger per år under någon vecka då solen står vinkelrätt mot kortsidan just före solnedgången och just efter soluppgången. Annars vinner höghuset skuggmatchen varje gång.)
Och visst har jag en egen alternativdesign på TT som jag ska presentera så småningom, men Wolodarskis grundutformning är onödig att ändra om det är skuggorna man upplever som ett, öh, allt överskuggande problem. Den avsmalnande designen minimerar ju faktiskt just skuggorna när de en kort tid på året faller över någon del av den befintliga innerstaden, lite som kyrktorn gör. Det finns en 116-metersbyggnad ett stenkast från Centralen. Handen på hjärtat, har du ens tänkt på skuggan från den?
Den torde vara kortare än den från två hus på 143m.. Ser fram emot din presentation, antar att den blir under pseudonym den med.
Då tycker jag du ritar dina torn med 116 meter och efter 2/3 kraftigt avsmalnande tak i form av kyrkspiror. Basen torde väl ligga på max 20×20 meter.
Exprimentet med ficklampan gjordes här med på skolan, och ändå ter det sig så mycket märkligare i verkligheten än i lekhagen.
Chansa? nej, helst inte.
Om man nu ska testa skuggproblematiken: Det högsta höghuset i Stockholm är Kista Science Tower. Det är 117 meter högt och basen motsvaras av en liksidig triangel där var och en av katetrarna är 40 meter långa (800 m2) och smalnar ej av. Den är således rätt bred och borde således ge ifrån sig förhållandevis mycket skugga.
Den ligger söder om stråket mellan Kista och Helenelund, Kistagången. Kistagången borde därmed vara starkt påverkat denna skugga. De gånger jag varit där, samt närmare höghuset, har jag dock inte upplevt det som en plats i ständigt mörker. Låt vara för att huset är rätt fult, men skuggan utgör inget problem.
Om man då jämför detta med tors torn. TT kommer att vara runt 50 gånger 15 meter i basen. På 100 meters höjd kommer de smalna av till runt 15 gånger 20 meter, dvs bra mycket smäckrare än KST. En annan fråga är hur mycket nettoskugga det blir då resten av stadsdelen byggt. Exempelvis skuggar ju inte Hötorgsskraporna den biten av Kungsgatan som ligger bakom konserthuset, eftersom den redan är skuggad av konserthuset.
Skuggfarhågorna är rätt så överdrivet. Sedan kan man ju förstås ha åsikter om andra saker såsom byggnadens utformning.
Vid Hötorgsskraporna bor ju inte så mycket folk som det ska i Hagastaden/norrtull. KST är i princip i en parkering, på ett stort komplex och på den sida Kista där affärsdelen är så där behöver man inte fundera så mycket på skuggor.
Nedanstående länk berättar det mesta om projektet med välkrediterade underskrifter:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tors-torn-forstor-stockholms-stadsbild_4337013.svd
Frågan var inte om det bor många eller få intill Hötorgshusen, utan om Hötorgshusen ger upphov till skugga på Kungsgatan. Svaret är nej eftersom lägre hus emellan ger skugga. Upplevs Kungsgatan som särdeles skuggigt? Nej inte skuggigare än andra andra gator. Upplevs Sergelarkaden som skuggigt? Knappast.
Och om KST: Frågan var inte vad som finns där, utan om skuggan som den ger ifrån sig upplevs som besvärlig. Jo jag har gått där mycket och funderat på just skuggproblematiken. Trots husets höjd och tjocklek upplevs Kistagången inte som speciellt mörk. Detsamma gäller området strax söder om Kista Galleria (som ligger ännu närmare höghuset).
Länken du hänvisar är ju intressant. Om vi bortser från vilka som skrivit den, utan koncentrerar oss på innehållet så skriver de:
”Med sin överdrivna höjd skulle de ödesdigert förändra flera av Stockholms internationellt mest berömda stadsvyer.”
Tornen skulle förändra stadsvyn. Varför skulle den inte få ändras? På vilket sätt skulle stadsvyn över Norra Station vara internationellt berömd?
”Tornen är med sina drygt 140 meter ungefär dubbelt så höga som Wennergren Center och kommer att synas vida omkring.”
Om man bygger något så lär det synas. Och en del saker syns på längre håll.
”För Rödabergsområdet, klassat som riksintresse, skulle tornen bli en stor belastning.”
Jaha? På vilket sätt? Ska tornen byggas ovanpå området?
”Den även i övrigt mycket höga exploateringen skapar inte det urbana stadsliv som man säger sig eftersträva, däremot mörka lägenheter och gårdar.”
Exploateringen är inte högre på Norra Station än i den befintliga innerstaden.Visst är det mörkare i innerstaden än i exempelvis Rinkeby. Men innerstaden har andra kvalitéer som närhet.
”Som argument för tornen och den i övrigt höga exploateringen anför förespråkarna klimat- och miljövinster. Det blir tvärtom. Höga hus skapar kraftig blåst på marken runt husen och stora markområden med noll timmar sol, något som i vårt klimat är oacceptabelt.”
Forskning visar på mindre miljöbelastning vid tätare än glesare stad. Skyskrapor kan, felaktigt utformade dra ner vindar (såsom Skatteskrapan gör) men så behöver det inte vara. Vid DN-skrapan eller Kungstornen blåser det inte speciellt mycket. Dock är det intressant att forskningen visar på minskad global och regional miljöpåverkan. Detta motsäger författarna med att hänvisat till klimat på lokal nivå kring husen (ett resonemang som dessutom inte håller). Goddag yxskaft?
”Att skyskrapor skulle vara ekonomiska motsägs av byggföretag och forskare. Med ökat antal våningar stiger kostnaderna exponentiellt. Husets egen infrastruktur – konstruktion, hissar och trappor, installationer, säkerhetsanordningar mm – är mycket dyra och äter dessutom upp oproportionerligt stor del av den uthyrbara ytan.”
Det författarna menar är att kostnaden per våningsplan ökar ju högre byggnaden är. Inget konstigt med det. Det innebär att högre hus kostnadsmässigt kan bära sig där marken är tillräckligt attraktiv. Att det nu finns företag som vill bygga högt på Norra Station innebär att marken enligt deras beräkningar är tillräckligt attraktiv. Däremot har bygget av Kista Towers skjutits upp ett par år pga den ekonomiska krisen. I Kista är det alltså mer tveksamt om marken i dagsläget är tillräckligt attraktiv för att motivera många högre hus.
@niklas
”Frågan var inte om det bor många eller få intill Hötorgshusen, utan om Hötorgshusen ger upphov till skugga på Kungsgatan. Svaret är nej eftersom lägre hus emellan ger skugga. Upplevs Kungsgatan som särdeles skuggigt? Nej inte skuggigare än andra andra gator. Upplevs Sergelarkaden som skuggigt? Knappast.”
Frågan kan utvecklas. Ska man bara bygga utan att ta hänsyn till hur många som bor/befinner sig i området har man ingen anledning att bygga alls. Sveavägen är så pass bred och få vistas där mer än vid övergångsstället vid Konserthuset. En ganska död gata där höghusen finns, om man bortser från den livliga bilismen i innerstaden.. Sergelgatan får sol genom insläppet mellan de höga byggnaderna, som det var planerat en gång.
”Länken du hänvisar är ju intressant. Om vi bortser från vilka som skrivit den”
Jo, det är mycket intressant att se vilka som skrev artikeln eftersom en rad tunga namn förekommer där. Kunskap kan man inte bortse ifrån.
”Om man bygger något så lär det synas. Och en del saker syns på längre håll.”
Om man är nödd och tvungen(vilket inte är fallet i Tors Torn) så måste man långt mer planera för hur byggnaden faktiskt förändrar stadslandskapet. Detta är inget unikt för Stockholm eller Sverige.
”För Rödabergsområdet, klassat som riksintresse, skulle tornen bli en stor belastning.”
Jaha? På vilket sätt? Ska tornen byggas ovanpå området?”
Det där vet du lika väl som jag att om det sticker upp 2 gigantiska och randiga öron över Röda Bergens taklinje så förändrar det karaktären på hela området. Man blir ständigt påmind över något annat än den plats man befinner sig på. Dessutom kommer slottet få dessa öron. Dt kan vara en personlig smakuppfattning om man gillar dessa öron eller inte, men när de väl är där så låter de sig inte ändras i första taget.
Varför inte stadsvyn skall förändras? Man menar att hålla fast vid de hushöjder som redan finns. Hur skulle annars Rom, Prag och liknande städer annars behålla sin attraktionskraft? Folk reser inte bara dit för maten. N.Y, Hong Kong och liknande städer är ingen idé att jämföra med, de är byggda i annat klimat och i annat ekonomiskt tänkande – eller vill vi ha deras samhälle med?
”Exploateringen är inte högre på Norra Station än i den befintliga innerstaden.Visst är det mörkare i innerstaden än i exempelvis Rinkeby. Men innerstaden har andra kvalitéer som närhet.”
Håller med, även om mellanrum mellan nybyggnation med 6 meter är i minsta laget. Titta runt Lindhagens Gata, bättre upplösning in till grannen än på tv.
”Forskning visar på mindre miljöbelastning vid tätare än glesare stad. Skyskrapor kan, felaktigt utformade dra ner vindar (såsom Skatteskrapan gör) men så behöver det inte vara. Vid DN-skrapan eller Kungstornen blåser det inte speciellt mycket. Dock är det intressant att forskningen visar på minskad global och regional miljöpåverkan. Detta motsäger författarna med att hänvisat till klimat på lokal nivå kring husen (ett resonemang som dessutom inte håller). Goddag yxskaft?”
Det blåser rätt rejält vid Malmskillnadsgatan, bron över Kungsgatan. Men vindarna ka nog hindras mer av det topografiska läget, något som inte efterliknas vid TT. Ang. Dn-skrapan tycker jag det är ett bra ställe att fortsätta höghusbyggnationen eftersom de enorma huskroparna där känns lite ensamma och tafatta. Dessutom är vägsystemet bra, avståndet från den historiska kärnan bättre än vid Norrtull då mycket av den arkitektur/bygghöjd återfaller på den äldre traditionen. Där skulle i min mening ett skyskrapekluster göra sig som en vacker kontrast och fond. Och lyfta en fråga till: Hade man exklusivt valt bostäder i åtminstone ett av tornen antar jag att motståndet varit mindre. Hotell och kontor är som vanligt ett slag i ansiktet på alla de som faktiskt vill bo i staden. Nu stod Wolodarski och flämtade om att man nog skulle se om inte vissa bostadsdelar kunde göras, men det har jag belyst förr.
Om forskningen finns det mycket på den fronten.
”Det författarna menar är att kostnaden per våningsplan ökar ju högre byggnaden är. Inget konstigt med det. Det innebär att högre hus kostnadsmässigt kan bära sig där marken är tillräckligt attraktiv. Att det nu finns företag som vill bygga högt på Norra Station innebär att marken enligt deras beräkningar är tillräckligt attraktiv. Däremot har bygget av Kista Towers skjutits upp ett par år pga den ekonomiska krisen. I Kista är det alltså mer tveksamt om marken i dagsläget är tillräckligt attraktiv för att motivera många högre hus.”
Frågan kan utvecklas. Ska man bara bygga utan att ta hänsyn till hur många som bor/befinner sig i området har man ingen anledning att bygga alls. Sveavägen är så pass bred och få vistas där mer än vid övergångsstället vid Konserthuset. En ganska död gata från konserthuset ned mot Hamngatan. Sergelgatan tog du inte upp, men den får sol genom insläppet mellan de höga byggnaderna, som det var planerat en gång. Tors Torn är satta som en stor vägg.
Varför inte stadsvyn skall förändras? Man menar att hålla fast vid de hushöjder som redan finns. Hur skulle annars Rom, Prag och liknande städer annars behålla sin attraktionskraft? Folk reser inte bara dit för maten. N.Y, Hong Kong och liknande städer är ingen idé att jämföra med, de är byggda i annat klimat och i annat ekonomiskt tänkande – eller vill vi ha deras samhälle med?
Byggnader behöver inte påtvinga betraktaren att de finns, de kan också få upptäckas, t ex med samtida arkitektur – inte den Tors Torn är planerad att ha – en gammal trött dräkt, men det var vi visst överens om.
”Frågan kan utvecklas. Ska man bara bygga utan att ta hänsyn till hur många som bor/befinner sig i området har man ingen anledning att bygga alls. Sveavägen är så pass bred och få vistas där mer än vid övergångsstället vid Konserthuset. En ganska död gata där höghusen finns, om man bortser från den livliga bilismen i innerstaden.. Sergelgatan får sol genom insläppet mellan de höga byggnaderna, som det var planerat en gång.”
Du har märkt att Sveavägen vid Hötorgsskraporna är en död plats och tillskriver detta de höga husen intill. Men om detta vore en faktor skulle ju även Sergelarkaden (som jag skrev tidigare) också vara en död plats. Det finns dock anledningar till att Sveavägen mellan Konserhuset och Sergelstorg är dött. Husen vänder sig bort mot vägen. Dessutom är det ett trafikledsstråg ner till Klaratunneln som barriär.
”Om man är nödd och tvungen(vilket inte är fallet i Tors Torn) så måste man långt mer planera för hur byggnaden faktiskt förändrar stadslandskapet. Detta är inget unikt för Stockholm eller Sverige.”
På vilket sätt menar du då att man skulle planera. Genom att sänka byggnaderna?
”Det där vet du lika väl som jag att om det sticker upp 2 gigantiska och randiga öron över Röda Bergens taklinje så förändrar det karaktären på hela området.”
Du ligger fortfarande utanför området. Röda Bergen kommer alltid ligga där det kommer ligga. Att någonting syns därifrån ändrar ju inte karaktären på själva området. Dessutom kommer tornen synes enbart från rätt få punkter om område: Falugatan och vissa ställen vid Solvändan.
”Varför inte stadsvyn skall förändras? Man menar att hålla fast vid de hushöjder som redan finns. Hur skulle annars Rom, Prag och liknande städer annars behålla sin attraktionskraft? Folk reser inte bara dit för maten. N.Y, Hong Kong och liknande städer är ingen idé att jämföra med, de är byggda i annat klimat och i annat ekonomiskt tänkande – eller vill vi ha deras samhälle med?”
Så du tror inte att Prags och Roms attraktionskraft skulle bibehållas om det byggdes högt strax utanför stadskärnan? Reser folk dit pga avsaknad av höga hus? Hur många turister har Vasastan idag?
”Hade man exklusivt valt bostäder i åtminstone ett av tornen antar jag att motståndet varit mindre.”
Kanske. Jag hade personligen sett fler bostäder i området (och t-bana).
”Om forskningen finns det mycket på den fronten (läs: om täthet ger mindre miljöpåverkan).”
Av det jag tagit del av är det samstämmigt att högre täthet ger mer närhet som i sin tur ger mindre transportbehov. Fast detta kräver att staden är blandad och inte uppdelad i bostadsområden och arbetsområden.
”Jo, det är mycket intressant att se vilka som skrev artikeln eftersom en rad tunga namn förekommer där. Kunskap kan man inte bortse ifrån.”
Bara för att det är ”tunga” namn bakom artikeln är det inte en garanti för bra innehåll. Ett vanligt förfarande i vetenskapliga tidsskrifter är att innehållet granskas av oberende reviewers innan det publiceras. Så är ju inte fallet med SVD. Att vi dessutom har att göra med ett snävt urval, där de mestadels gjort sig kända för antikvariska aspekter. Sålunda är deras utgångspunkt att väldigt lite ska få ändras. Men det är inget som säger att detta skulle vara andras utgångspunkt. SÅlunda bör man ta det med en nypa salt. De framför, som jag skrev tidigare, ett par påståenden om hur det borde vara. Men de ger inga direkt objektiva argument som stöd för sina påståenden. De frågor jag ställde lämnades obesvarade.
Är det ingen som anar att de tömmer bygglobbyn på argument här ovan…?
Intressant inlägg på annan blogg, jag tror Loord har rätt:
”Ett annat argument talar om att höga byggnader kastar långa skuggor. Tors Torn ska enligt uppgift bli 140 meter höga. En byggnad av den höjden ger en slagskugga då solen står som högst vid midvinter i Stockholm på 1140 meter! Vid alla andra klockslag den dagen förstås längre skuggor. Vid midsommar blir skuggan bara 102 meter. Mellanläget vid höst/vårdagjämning som vi allmänt brukar använda som riktmärke för skuggning ger vid handen en skugga på minst 242 meter. Så att bygga högt och tätt kanske inte är helt idealiskt vid dessa breddgrader. Vid vårdagjämningen i till exempel Kuala Lumpur får vi bara en slagskugga på 7,3 meter! I New York blir det minst 118 meter i alla fall. Vi kan förstås konstatera att New Yorkborna har ett mildare klimat än i Stockholm och behöver inte solvärmen fullt lika mycket som Stockholmarna. New York ligger på samma breddgrad som Madrid eller Tessaloniki så viss skillnad kan vi ana.”
http://loord.bloggsida.se/arkitektur/tors-torn-skyskrapa-nummer-78-446-och-78-447-i-varlden
Varken Niklas eller jag tillhör någon bygglobby, men det är förstås hundra gånger enklare att påstå sådant än att bemöta argument. Fakta- och tankefelen i Pontviks stridsskrift har belysts grundligt många gånger sedan den först publicerades och vad som återstår är bara tyckerier utan verklighetsgrund. Att hänvisa till den texten som någon sorts ofelbar religiös urkund visar bara på bristen på stringens i debatten.
Så trevligt att du Herbert och Niklas känner varandra så väl.
Vi är båda medlemmar i YIMBY.
är det någon som bryr sig om det här? Haverera där eller på din egen”blogg”.
Eftersom det är folk som istället för att bemöta argument kommer med personliga beskyllningar har visat att man bryr sig och då svara man gärna hur det ligger till. Och frågan på var man ska kommentera (här, Yimby eller på egen blogg): Detta (Skyline) är väl ett öppet nätverk som tar upp en hel del intressanta ämnen som är värda att diskutera och kommentera. En del håller man med om och en del inte. Om du själv har problem med det bör du nog upprätta en egen stängd blogg.
Personliga beskyllningar? var i finns dom?
äh, de där kompisarna är alltid i farten, bloggtroll kallas det. Men enligt deras argument är jag för höghus, tänka sig enorma byggnader som knappt skänker en skvätt skugga, inte verkar dra ned kastvindar som de andra höghusen dras med och framförallt verkar de sååå prisvärda plötsligen, kostar knappt inget att bo eller hyra kontor i, och inte behöver de rätta sig efter solens gång. Ojojojoj, ett sånt finemangbygge! (haha)