Foto: Matti Sandin
Olle Wästberg hade uppdraget som Sveriges generalkonsul i New York 1999-2004. Nu bor han i Stockholm och är generaldirektör och chef för Svenska Institutet. Han har även en rad andra förtroendeuppdrag. På hans blogg återfinns det här intressanta inlägget om Stockholm:
”Hur kan du som har bott i och älskar New York delta i kampanjen mot skyskrapor i Stockholm”. Den frågan fick jag i ett engelskspråkigt radioprogram nyligen. Bra fråga. Jag svarade på den i radio och utförligare i livsstilsmagasinet Bona Vita: De flesta hus i New York är i och för sig låga, men jag har haft kontor på 45:e våning och hyrt hög upp i hus. En del av New Yorks skönhet är de höga husen. Men Stockholm är inte New York. Stockholm utmärks av sina proportioner och att vara en stad byggd på skärgårdsöar. Just nu plöjer en rad beslut, avgörande för Stockholms framtid, sig fram genom kommunala förvaltningar och beslutsorgan. Varje stad omformas successivt. Men de beslut som fattas idag kommer inte bara att gälla dagens beslutsfattare, utan präglar Stockholm för generationer framåt. Idén att bygga skyskrapor vid Klara kyrka och Stadshuset, att bygga för Södermalmstorg och Katarinahissen, att skapa massiva husmurar utmed Klara sjö och Södermalm är angrepp mot Stockholms proportioner. Stockholm är en skärgårdsstad, det borde vägleda stadsplaneringen. Stockholms identitet ligger i dess proportioner. Visst kan vi bygga nytt och förtäta, men kolosserna krossar staden. Och skyskrapor kommer inte att förvandla Stockholm till New York.”
Läs hela texten på här.
Olle Wästberg har så rätt så. I dag så räknas Stockholm till en av världens vackraste huvudstäder. Den räknas också till en av de tio mest attraktiva städer att konferera i. Ni som vill förändra Stockholms profil, var snäll och ställ Er frågan varför det är så.
Hur många städer finns det i dag som tävlar om att bygga världens högsta hus och som byggt många höghus? Svar: Allt för många! I mitt värv har jag stött på för många nya chefer som för att profilera sig valde att omstrukturera och omorganisera. I de flesta fall blev det en tid av oreda då skattebetalarnas pengar gick upp i rök. Sällan ledde omorganisation eller omstruktureringen till effektivitetsökning eller inbesparingar.
Samma syndrom tycks även drabba politiker. Bland dem gäller det att skapa ett byggnadsminnesmärke efter sig. Vanligen är det ett kultur- eller idrottshus som det handlar om. Men ibland, som nu i Stockholm, så är det att bygga höghus som blivit populärt när övriga byggtempel redan är intecknade. Förmodligen var det en centerpartist som valde att åka till N.Y. istället för landet, för en gång skull, och nu fick se att man verkligen ställt statarlängorna på höjden som han hört föräldrarna och släkt tala om. Och se det funkade. Hem och gör likadant. Tragiskt bara att det var en med Stockholm som verksamhetsområde som varit på en sådan resa.
Jag hoppas det finns tillräckligt många klarsynta politiker runt de drabbade för att få dem att inse varför Stockholm räknas till en var världens vackraste huvudstäder och en av tio populäraste att konferera i. Om det nu inte räcker att skaka lite på huvudet och titta sig själv omkring, i och runt Stockholm. Var inte hemmablind utan försök se att turister och konferensgäster har lika rätt som alla vi som tycker Stockholm är vacker och kanske vackrast som den är. Självklart innebär detta inte att allt skall stanna upp! Fortsätt att bygga norra länken och förbifart Stockholm. Ge oss tillbaka spårvagnar där det lämpar och lönar sig. Förtäta där det går.
Kom också i håg att hur högt vi än bygger kan inte alla bo i city. Fortsätt att göra attraktiva centra utanför city som även gör att turister och konferensgäster upptäcker Mälarstränderna mellan Bromma och Kungsängen samt att det är vackert i Vårberg och längs dess Mälarstrand.
Var rädd om Stockholms profil.
Vän av Stockholm