Stockholm växer – Himmel eller Helvete?

En båttur kan ge nya perspektiv, det som blir mikro och oöverskådligt från landsidan blir istället överblickbart och läsbart från sjösidan. En fullsatt sightseeingbåt gjorde en runda med allmänhet, och initierade en novembersöndag. Med på turen var Richard Murray (miljökämpe) och Bengt OH Johansson (expert på kulturvärden).

Färden började i Stockholms äldsta delar. Här ser man årsringarna och makten i staden; Gamla Stans kloster, kung, regering och riksdag intill. Som en liten test fick alla rösta om återupplivande av gamla planer men ingen ville riva eller starkt förändra Gamla Stan. Ganska lugnt blev det också i de kommande årsringarna.

Slussens omdaning och Södermalms förkastningsbrant kunde man nog  efter Bengt OH:s påpekanden också vara rädd om gentemot överdriven kommersialism och onödigt breda bilvägar. Och alla var nog överens om att Stockholms skyline från Skeppet Vasas förlisningsplats var oslagbar. Ingen protesterade heller mot att en motståndsrörelse stoppar bostäder vid Beckholmen för att föra ett maritimt arv till framtiden med NYTT varv i bästa sjöläge!

En klar majoritet höll också med Murray om att Gröna Lunds berg- och dalbanor inte kunde ta över Djurgårdens och Skansens skyline. Och nog köpte de flesta ombord värdena i Kungliga nationalstadsparken (Ekoparken) . Dessa är tydliga just i Djurgårdsbrunnskanalen där hälsobrunnen idag ersatts av en hälsosam grönska för den täta stenstaden intill. Kanske kunde man också tänka sig rikt fågelliv med hägerkoloni vid Isbladskärret som en tillgång särskilt för den urbana flanören.

Men det hettade till vid stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden. Här gick Gustav Svärd, YIMBY i svaromål mot Richard rörande det lämpliga i att skapa en tät stadsfront av hus med 15 000 nya invånare precis intill Norra Djurgårdens ängar. Här ställdes synsätten mot varandra. Om risken för att ett grönområde ska få för stort slitage med picnic, lösa hundar, nerskräpning och visuellt intrång av den snart uppbyggda urbana muren och ett jättehöghus. Detta gentemot den urbana unga generationens krav på att bygga stad och lite ”häftig” arkitektur.

Lite skratt blev det också när man kunde konstatera att den s.k. bostadsbristen upphörde om man åkte över Lidingöbron. Särskilt när det gäller studentbostäder, flyktingbostäder, handikappbostäder som är lämpliga för lite ekonomiskt svaga invånare. Ska vi ha moderata kommuner som stängda villaborgar? Var är ansvaret för regionens bostadsförsörjning delat? Alla tycker det är känsligt att diskutera Lidingölandet, det är därför det är uppfriskande.

Avrundningen blev vid Hammarby sjöstad och nog kan det vara bra att använda gamla industritomter även om skalan i den nya bebyggelsen kantrade rejält. Det var alla överens om. På det hela var vi nog ganska överens om mycket. Särskilt om att det är perfekt att prata stad en solig dag i november i något som fortfarande är världens vackraste stad.

Henrik Waldenström – som guidade och höll i debatten ombord

Resan arrangerades tillsammans med Strömma Kanalbolag den 7 november.