Stockholm – en växande världsstad i förändring

Stockholm är en växande storstad. Fler människor än någonsin tidigare söker sig hit och stadens befolkning beräknas öka till närmare en miljon invånare till 2030. Det är en positiv utveckling. Att fler människor söker sig hit är en förutsättning för en fortsatt god ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Att Stockholms invånare blir fler betyder också att fler kan bidra till stadens utveckling. Men ett växande Stockholm är givetvis också en stor utmaning. Det handlar om att bereda plats för omkring 200 000 nya Stockholmare samtidigt som man är ytterst varsam om stadens unika karaktär. Vi tror att detta är möjligt. Om man bygger mycket måste man dock bygga bra. Det går att utveckla Stockholm till en internationell storstad utan att för den skull göra avkall på vattenspeglarna och stadssilhuetten – två unika kvaliteter.

Att planera och utveckla en växande stad som Stockholm handlar om att finna en balans. Stockholm är en stad med många fantastiska historiska kulturmiljöer, men det är lika mycket en stad där kulturarvet ständigt utvecklas. Det är detta som gör Stockholm så vackert och trivsamt.

Vi välkomnar därför att fler människor söker sig hit och vill fortsätta den kraftfulla utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser och infrastruktur samt platser för kommers, kultur och bildning som sker i Stockholm. Enligt oss finns det ingen motsatsställning mellan höga ambitioner i bostadsbyggandet och ansvarstagandet för stadens skönhet och kulturhistoriska värden. Därmed skiljer vi oss både från dem som i varje läge säger nej till varje nytt hus som ska byggas, och varje väg som ska dras fram, och från dem som är beredda att bygga stort och högt utan hänsyn till den omgivande miljön.

Vi som har ansvar för att forma stadens utveckling måste se att en ny byggnad i staden inte är en enskild fråga. Det handlar om en helhet. Vi måste alltid väga in även hur den omgivande stadsmiljön påverkas och säkerställa att tillgänglig kunskap och kompetens tas tillvara i stadsplaneringen.

Stockholms stad står inför flera viktiga utvecklingsprojekt de närmaste åren där ny spännande arkitektur, även på höjden, kan bli välkomna inslag. Till exempel Nordvästra Kungsholmen, Värtan och Frihamnen. Där skulle riktigt höga hus kunna bilda stommen i det nya Stockholms uttryck och utgöra portaler till stadskärnan.

Andra områden är mer känsliga. I stadskärnan bör den speciella karaktären med den lägre bebyggelsen bevaras, men där det är möjligt med hänsyn till bland annat kulturmiljövärden kan och bör givetvis kompletteringar med ny bebyggelse och förtätning göras.  Varje nytillskott måste dock noga bedömas utifrån en rad olika faktorer, inte minst hur de arkitektoniska värdena i omgivande bebyggelse påverkas och hur nya hus eller tillbyggnader påverkar stadens karaktär. Stockholms skönhet handlar mycket om samspelet mellan vattnet och de naturliga höjdskillnaderna. De får inte byggas för eller bort.

Därför har vi bland annat stoppat de huvudlösa planerna på att tillåta en skyskrapa ett stenkast från Klara kyrka, mitt i Stockholms City, och även förhindrat en allt för hård exploatering av Slussen, vilket skulle förstöra den vackra vyn över Mälaren och Saltsjön. Vi säger dock ja till ny arkitektur och en kraftfull nybyggnation i andra områden än innerstaden.

När vi bygger det framtida Stockholm är det avslutningsvis också viktigt att parker och träd inte glöms bort. Staden är till för människan, det är människan som ska bo, arbeta och spendera sin fritid i staden.

Politiken för en bra stadsmiljö i Stockholm kan inte vara en arena för ytterligheter. Om vi bygger en stad för de kommande århundradena måste symbolpolitiken slängas i papperskorgen och ersättas av beprövad kunskap. Skyskrapevurmen som ett sätt att signalera modernitet i alla lägen är långt ifrån en funktionell patentlösning i vårt kalla och solfattiga klimat. Stadsutvecklingen måste bygga på både förnyelse och varsamhet – inte dumhet.

Madeleine Sjöstedt
Kultur- och fastighetsborgarråd (FP)

www.madeleinesjostedt.wordpress.com