-Svar på Henrik Nerlund i SvD 26/2
Genom att föreslå kompakt och hög nybebyggelse i området runt Stockholms Central och Tegelbacken påstår sig Henrik Nerlund i SvD 26/2 slå vakt om ”gestaltningen av det vardagliga” i Stockholm. Att stadskvalitén för invånarna blir tveksam och att han omintetgör omistliga kvaliteter i Stockholms stadsbild verkar inte bekymra honom. Tvärtom rättfärdigar han detta genom att misstänkliggöra min och andras strävan att Stockholmarna ska få behålla den vardagskvalitet som platser med vida vyer utan skymmande byggnader mot vattnet, ger t ex vid Slussen.
Mot Riddarfjärden föreslår han nya byggnader med samma takhöjd som Hotell Sheraton och stadshuset. Han vill att nybebyggelsen bakom Waterfront och Centralstationen liksom huset med citybanans nya entré ska bli 55 meter höga, samma höjd som Waterfront, Vasahuset resp tegeldelen på Klara kyrka, bara något lite lägre än Hötorgsskraporna. Vi får antagligen vara tacksamma att fortfarande själva spiran på Klara kyrka får sticka upp, om det nu kommer att finnas någon punkt från vilken det går att se den.
Det är illa nog att Waterfrontkomplexet stör Stockholmssiluetten genom sin placering på det känsligaste stället mitt i Klara sjös dalgång och att det så påtagligt försvagar stadshusets magnifika dominans över omgivningen. Skulle det av Nerlund förespråkade mer sammanhängande höga stadspartiet komma till utförande skulle det förstöra ytterligare många vackra vyer och vardagsupplevelser av staden för Stockholmare och besökare. Skeppsbrons ståtliga husrad kommer inte längre att ostörd teckna sig mot himlen.
Från Skeppsholmen kan man komma att få se den vackra vyn mot Gustaf Adolfs torg med stora uppstickande byggnader bakom Arvsfurstens palats och Operan. Från broar och stränder utmed Klara sjö kan vi fortfarande se ända ut till Gamla stan och Riddarholmen. Ska vi då inte lära oss av misstagen utan fortsätta att täppa till de skärgårdsstråk som ändå finns kvar så att Stockholm till sist kommer att likna vilken annan vildvuxen storstad som helst? Byggnad på fel plats förblir fel oavsett ansträngning om motsatsen.
Hur spännande blir siluetten när dess taggiga kontur av gamla hus alltmer överskuggas av storskalig nybebyggelse? Att Waterfront har en förmåga att plötsligt dyka upp på de mest oväntade ställen illustrerar den obehagliga sanningen att stadens beslutsfattare alltför ofta underlåter att redogöra för det riktigt problematiska med redovisade förslag. Att bygga samman staden låter bra och behövs förvisso. Men för många av våra beslutsfattare används det mer som ett mantra för att övertyga om förträffligheten av hårdexploatering på för stadsbilden känsliga platser.
Dessutom frågar man sig om inte det utrymme som skulle kunna skapas intill Stockholms viktiga centralstation bör reserveras för idag okända transportlösningar som inte minst med tanke på klimatsituationen kan komma att behövas. Det vore otroligt konstigt om vi inte i dag skulle kunna bygga ny bostads- och kontorsmiljö med de stadsvärden som så många efterfrågar eller till och med mycket bättre miljö intill och utanför stadskärnan.
Kerstin Westerlund Bjurström
Stockholmskyline
Länk: Henrik Nerlunds ”Vettig vardag viktigare än märkesbyggnader”
Länk till Kerstin Westerlund Bjurströms ” Innerstaden fel plats för spektakulär arkitektur”
Tidigare artiklar av Kerstin Westerlund Bjurström:
”Vart tar den unika skärgårdskänslan vägen om sista gluggen täpps igen?”
”Innerstaden räcker inte långt”
Wilfreid Wang ” Stockholm nära att bli ännu en storstadsdjungel”
Magnus Rietz ”Angående Stockholms skyline”
Är det värt att bygga monotont och stort i city? Trodde att skönhetsrådets Nerlund hade mer att komma med. Vore det inte bättre med olika höjder där SWB får vara maxhöjden? Fram tills SWB trodde jag nymodernismen var dör, men uppenbarligen är den alive ´n kicking. Trist att Stockholm inte vågar steget till något vackert och hållbart istället för beprövat och billigt.
City ser faktiskt för tråkigt ut. Men kanske är det så det ska vara? Finns det nåon storstad som har det prydligt runt sin centralstation? Har vi drabbats av ”Ernstsjukan” med mysighet som ledord? Centralstationen är en muskel i staden, kanske den största med Slussen som god tvåa. Senare årens debatter har handlat om någon sorts utopisk verklighet där en form av ”slow city” presenteras, åtminstone på animerade bilder. Jag kan tycka att projektet med Västra City känns väl överstyrt med alla de ”mysiga” kvalitéer som skall in enligt de planerna som Alvendal gav där det var bostäder, kontor, restauranger, butiker etc i ett svep, som att återskapa ett rivet Klara.
Antagligen så revideras dessa planer rejält eftersom hyrorna lär bli enorma så det blir svårt för andra än gallerior, kontor och McDonalds att etabelera sig. Detta märks på den annonserade takhöjden a la Stockholm Waterfront. Jag tycker alla skall gå dit och titta, hur trevligt är det egentligen? Jag har inget emot högre bebyggelse, men nybebyggelse bör anpassa sig efter den existerande skalan (och då menar jag normal kontors- och bostadsbebyggelse) i området. Att ta sikte efter märkesbyggnaders höjder (jo, jag anar att S Waterfront är tänkt som en sådan) ger inget vidare underlag för diskussion. I Annat fall hade vi kunnat dra en linje från Slottets tak och byggt upp till det för länge sedan.
Nä, bygg ut Stockholm istället. Sen kan de ta hand om spårområdet.
Men, det är faktiskt dags att bygg något intressant i Stockholm! Varför stoppar alla höga byggnader som kan sätta oss på kartan? Alla storstäder har något att vara stolt över, men inte Stockholm, bara Gamla Stan, sen r det i princip slut på spännande platser. Bygg högt så vi får något att titta på!
Stockholm har mer att vara stolt över än andra städer. Det är den allmänna åsikten internationellt.
”Den allmänna åsikten” implicerar konsensus. Tycker verkligen hela världen att Stockholm har mer att vara stolt över än någon annan stad? Låter lite förmätet i mitt tycke.
År 1921 skulle det nog låtit så här:
-Det är illa nog att det groteska Stadshuskomplexet stör Stockholmssiluetten genom sin placering på det känsligaste stället mitt i Klara sjös dalgång och att det så påtagligt försvagar Klara kyrkas magnifika dominans över omgivningen.
Inlägget har dock ett par poänger: Precis som med Slussen skulle det vara intressant att se om det finns något motförslag vad gäller spårområdet och hur man samtidigt kan knyta samman city med östra Kungsholmen. Flexiblitet är ju något viktigt: Vad är nätverkets åsikter som en framtida Kungsholmenbana? Det skulle ju i sanning ge flexibilitet.
Jag tror snarare att Stadshuset sågs som ett komplement till kyrktornet. Dessutom är Stadshuset fortfarande en enorm satsning på konst och utförande, något man inte kan anklaga Waterfront . Huset är ganska enkelt och inredningarna påminner om vad som helst. Problemet med vart man skulle ha ett sådant hus hade pågått ett tag. Problemet med de omtalade volymerna längs vattenremsan är att de är så enorma om de ska rätta sig efter Waterfront. Någon form av rytmisk höjdförändring på det planerade vore att föredra, och framförallt annan fasadhantering. Hötorgskraporna i all ära, men måste man repetera dem hela vägen till St. Eriksbron? Helst skulle jag vilja ha en mindre skala över huvudtaget därmed stor variation av utförande. Stockholm är faktiskt en av världens vackraste städer och finkirurgi bör tillämpas, annars blir det som texten berättar – lik vilken storstad som helst.
Nu var det ju faktiskt så att stadshuset stötte på en hel del patrull då det skulle byggas.
Det var mest om finansieringen, inte utförandet.
Farhågan att Stockholm skulle bli ”som vilken annan storstad som helst” är nog tack & lov ganska ogrundad. Vi har mycket som gör staden unik men vi är dåliga på att utnyttja våra topografiska fördelar. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet visste man vilken storslagen effekt välplacerade (och höga) märkesbyggnader kan ge och föreställningen att byggnader inte under några omständigheter får tillåtas sticka upp skulle ha tett sig barock.
Höjd är inte ett problem. Ful och tråkig arkitektur är fienden vi ska kämpa emot. Själv hade jag gärna sett mer variation och en avtrappning av volymerna mot vattnet när det gäller SWF men man ska komma ihåg att området framför huset kommer att bebyggas under de kommande årtiondena och att specifikationen säkert föreskrev att byggnaden inte fick bli för spektakulär just för att inte stjäla showen för Stadshuset. Att SWFs fasad mot Klarabergsgatan täppte till ett synnerligen fult hål i stadsbilden gör också att jag förlåter mycket av byggnadens övriga synder.
Stockholm Waterfront har tyvärr förstört mycket av stadsbilden och är ett utmärkt exempel på hur det blir när man i glupskt vinstsyfte adderar våningsplan där det inte ska vara så. Stort, fult och klumpigt.
Att fortsätta med stora huskroppar över det blivande Västra City vore sorgligt. Antagligen är staden ute efter att få igen varenda betongdäckskrona genom att tätbebygga likt nedre Herkules- och Vattugatan. En satsning på god arkitektur istället för de föreslagna klumparna på bilden vore bättre då de styrande tar sig hesa om stadens skönhetsvärden. Eller varför inte en piazza?
Nu har väl ingen föreslagit några ”klumpar” utan det du ser på skissen är det man brukar kalla volymstudier, dvs man representerar en byggnad (eller som i det här fallet ett helt kvarter) med en rektangulär kloss. Att man byggde ungefär sådana hus under arkitekturfientlighetens höjdpunkt på 70-talet har säkert bidragit till den vanliga missuppfattningen Lennart ger prov på.
Lennart antyder också att nedre Herkules- och Vattugatan var mindre tätbebyggda innan 70-talet men det stämmer inte. Gatorna var smalare och Klara Tvärgränd fanns inte ens.
Västra City kommer troligtvis inte att kunna härbärgera några parker ovanpå betongdäcket och varför skulle man spendera miljarder på att bygga stora blåsiga otrivsamma torg som vi ändå har hur mycket som helst av i förorten? Är det inte bättre att bygga hus när man ändå får en massa ny mark mitt inne i City?
Nej, det gör jag inte. Jag antar att du enar den gamla rutnätsplanen(som iof finns kvar, men gatan är breddad). Men när du är inne på det spåret så kan tilläggas att gatan blev bredare men husen högre så kontentan av det hela blev detsamma – lika dåligt.
Blåsiga torg? Ett torg förutsätter att det finns hus runt om, åtminstone om tre sidor. Annars är det en öppen plats. Och varför skulle det bli otrivsamt? Snarare skall man lugna ned sig i högexploateringen med kontor och hotell längs sträckan (planerad till Karlberg). Är det inte trevligare med boende stad i stället för kontorstad? Marken finns inte ens idag, det skulle vara bättre om det faktiskt fick bli primärt bostäder där. Motstående sida av vattnet har det. Kontor finns det redan för mycket av i City.
Lennart: Gärna bostäder för mig, bara stadsdelen integreras med resten av staden och inte blir någon sorts gated community light vilket är lätt hänt när man bygger hela bostadsområden på en gång. Helst av allt ska det vara blandat och gärna en eller flera publika monumentalbyggnader i södra delen. Det är väl så det är planerat också?
Täthet är inte i sig en nackdel utan fungerar ofta som en trivselhöjare, det finns t o m ett par blogginlägg om det på den här bloggen:
http://www.stockholmskyline.se/2010/11/ett-magiskt-ogonblick/
http://www.stockholmskyline.se/2010/12/var-lagmalt-vackra-stad/.
Jag har inga problem med för hög täthet någonstans i Stockholm men nackdelarna med motsatsen ser jag tydligt i form av långa transportsträckor när man ska någonstans, höga bostadspriser, motorleder, trist och enformig skyline osv. Torg ska vara lagom stora (max som Östermalmstorg) och inte försöka efterlikna Röda Torget, speciellt inte på platser där marken är svindyr och behövs bättre till bostäder.
Jag Hittar hur många texter som helst jag verkligen gillar här.Bra arbetat Stockholms Skyline!
Håller med dig Lilli, massor med toppgrejer på denna sajten!