Frågan om skyskrapor i Stockholm är som bekant aktuell och i dagsläget verkar det som om det hela enbart varit drömmar när ekonomin slutligen sätter stopp. Att det skulle växa upp stora huskroppar är därför mindre troligt än på länge.
Tors Torns planerade dryga 14o meter har börjat kapas. I DN och ABC-nyheterna berättas att staden har dragit tillbaka markanvisningarna för skyskraporna eftersom byggaktören Oslo Næringseiendom AS, inte får ekonomin att gå ihop. Byggföretaget köpte markansvisningarna av staden för 330 miljoner för en planerad satsning på ca 2,5 miljarder i den nya stadsdelen. Nu står det alltså klart att det var glädjekalkyler och tornen har således börjat att kapas.
Till Dn säger Joakim Larsson (M), ordförande i exploateringsnämnden, att man inte ska gå in och täcka förluster i projektet med skattepengar. Därför drar de tillbaka markanvisningen och börjar om. Han lägger till att bara för att man får bygga 40 våningar behöver man inte göra det.
Aliansen i Stadshuset gick nyligen ut med en debattartikel om att det måste byggas 100 000 bostäder vilket gör stora kontors- och hotellkomplex mindre lönsamma. Bygget skulle ha börjat i höst men det verkar nu dröja.
Men orsaka förluster för skattebetalarna går bra, för det gör man väl om man tvingas betala tillbaka en del av de 330 miljoner norrmännen betalat för markanvisningen? En moderat som är för onödiga straffskatter (som vi har i Sverige på flervåningshus, byggherren tvingas betala extra till staden för varje våning man vill bygga) är nog lite oärlig om han påstår att skattebetalarna skulle behöva ”gå in och täcka förluster” när förlusterna i själva verket orsakas av en straffskatt. En straffskatt som andra länder inte har för övrigt.
Skönt, det var ju väntat från början. Tänk vad de hade kunnat komma längre om de bara skippat pojkdrömmarna från början.
Skönt. Då kanske Stockholm kan ägna sig åt stadsbyggnad istället för solitärer.
Att anvisa byggplats på eller under eller vid en av Sveriges absolut tätaste trafikpunkter, vittnar om begränsat geografiskt kunnande. Särskilt när vi har ett land som är en av de minst befolkningstäta i världen.
Att bygga sig ur en arbetslöshetskris är bland det mest misslyckade man kan tänka sig i ett längre perspektiv. Det insåg till och med Finansministern Sträng en gång i tiden.
Men ska inflations- och arbetslöshetstopparna utjämnas så bygg gärna, men tänk då på att människor flyttar dit, där det finns förutsättningar för arbetsplatser och där det finns förutsättningar för kommunikationer.
Mera hus, kräver mera arbetsplatser och mera människor, och mera kommunikationer och mera miljöpåverkan.
Fortsätt lösa kommuikationsproblemet runt Norrtull – men nöj er med det.Jaga inte statussymboler, jaga meningsfull sysselsättning.
Mitt tips: Flytta Tors torn till Norrland. Det finns många vargar i och runt Stockholm, – både tvåbenta och fyrbenta av olika sorter. Plantera därför skog i stället vid Karolinska sjukhuset.
Anders Lindblom
Högt bygger man just i stadsbygd just för att förtäta. Några exempel på skyskrapor i ren landsbygd blir nog svårt att hitta (även om det är fullt tänkbart i ett land som bygger nya S:t Gotthardstunnlar under kosseängarna på Lovön).
Poängen är just att man får en koncentration av arbetsplatser och bostäder, och det gör att kommunikationerna kan utnyttjas effektivt. Det var t ex nära att Hagastaden fick en egen t-banestation men när ett antal tusen lägenheter gnällts bort tyckte SL inte att det var lönt längre. Att det går en stor väg där (Solnavägen) är tvärtom mot vad Anders L tror alldeles utmärkt och gjorde det inte det skulle man bli tvungen att bygga en.
De lägenheter och arbetsplatser som inte blir byggda inne i stan får man bygga någon annanstans, troligtvis ett par mil utanför staden på oexploaterad mark och på en tio gånger så stor yta eftersom det är mer lönsamt att bygga glest när man bygger på billig mark. Glest och långt bort, inte direkt en bra kombination om det är miljövänliga transporter man vill ha. De flesta som ska bo där tvingas ha bil och då tvingas staden på köpet bygga fler onödiga trafikleder.
Men visst, allt det där slipper man se om man är innerstadsbo… och det viktigaste av allt är ju att det inte byggs någonstans där just jag riskerar att få se det, eller hur?
Anders, lite hårt men jag håller med dig om statussymboler. Vad i hela friden hade de tänkt sig egentligen? Att de skulle försöka imponera på någon? Hade man hållit fast vid det initiala förslaget på 103 meter tror jag det hade ok. Men att resa nåt så löjligt mot skyn som inte ens var planerad som bostäder men en rejäl skuggpelare till sådana runt omkring. Är det modern stadsplanering? Knappast. Skönt att norsken drog sig ur och att den regel som säger att man måste betala för våningsantal fungerar. Den instiftades faktiskt när byggbolagen fick pippi i förorterna och ville klämma in så mycket som möjligt på höjden i förorterna. Belackarna av regelsn pekar ständigt på andra mycket större städer so exempelvis Tokyo och med gråt i rösten säger de att de vill ha nåt liknande, men inte får det i ara lilla Stockhom. Det de inte vet eller möjligen undanhåller är att man i flertalet skyskrapestäder säljer uftrummet, alltså är det lika dyrt om inte mer. Sverige gjorde sin bästa affär nånsin när de sålde luftrummet och bakgården till ambassaden i just nämnda stad. Det är helt enkelt inte lönsamt här. punkt.
Nya Hjalmar Mehr-Armén, som sagt… bara det att man är inriktad på att utplåna hus innan de ens hunnit byggas.
Mark, en källa på ditt påstående om bakgrunden till Stockholms höghusskatt vore intressant att få se, det du säger låter lite väl mycket som en efterhandsrationalisering, och ingen av våra modernistiska förorter är väl ens i närheten av innerstadens täthet heller. Ditt argument om skuggor är i alla fall motbevisat sedan länge.
@Mark
Hej, jag förstår vad du menar men tror du blandar ihop en aning även om det visade sig i förorten: så här ska det vara. Kommunen vill naturligtvis ha betalt för hur många gånger du använder marken, alltså en gång för varje våning, inget konstigt med det. Däremot var den mer effektiv för att förhindra punkt- och höghusboomen i förorten. Därför kan man se kolosser där marken var billig som i Flemingsberg och Bredäng. Om marken varit en engångskostnad så hade med all säkerhet innerstaden för länge sedan varit helt sönderbyggd av byggnader som ger mest pengar, likväl som övergivna ytor där dessa spelat ut sin roll. Så någon ”Böter” finns inte utan ett logiskt samband mellan yta och brukande som aldrig vart någon hemlighet även om vissa vill göra det till ett straff för byggbolag.
Jippi! Grattis Stockholm!
@herbert
”onödiga straffskatter (som vi har i Sverige på flervåningshus, byggherren tvingas betala extra till staden för varje våning man vill bygga) ”
du skrev det själv och svarade på din fråga, förorterna är just glesa och relativt höga eftersom det brakade loss fullständigt med vansinnet i slutet av miljonprojektet med liten yta och hög höjd för att maxa. Gulligt nog kallade man det hus-i-park. Därav regeln. Sött att du kallar mig en hjalmar mehr soldat. Men sir du, det funkar inte på mig mer än att jag blir full i skratt. Utplåna hus innan de byggs? idetta fallet var det ju inte lönsamt så då drog de sig tillbaka. Personligen upplever jag att folk alltjämt klagar innan och framförallt efteråt när något byggts, speciellt de som drev på: usch så prisoptimerat och fult- om jag bestämde så skulle det ha blvit så fantastiskt som i andra länder…
Stockholms förorter är i de allra flesta fall rätt låga. Detta gäller åtminstone miljonprogrammet som mestadels är villor och låghuslameller på 3-4 våningar.
Sedan finns det ett par undantag (ex Blåkulla, Årsta, Grindtorp). Men eftersom de syns så får de givetvis mer uppmärksamhet. Områden från slutet av 50-talet avviker något. Under denna korta tid började man bygga relativt högt (dvs 13-14 våningar).
Frågan är om täthetsbötern (dvs att man betalar för våningsyta) är så smart. Det uppmuntrar till gles bebyggelse väldigt perifert. Hur bra är det om vi strävar efter att bli mer oberoende av bilism och transporter. Då torde central (dvs mestadels i närförorterna) exploatering och kvartersstad vara mycket bättre.
Herbert frågade dig om täthetsbötern verkligen infördes pga en reaktion på att förorterna byggdes för högt. Har du källa på det? När infördes täthetsbötern?
Mark, jag förstod ärligt talat inte så mycket av det där. Kanske ska formulera om frågan: Har du några belägg för att höghusskatten uppkom därför att man byggde ”för högt” i förorten? Vilken förort var det som det byggdes så högt i att hela tomträttsavgäldssystemet lades om och ägare av 2-våningshus därmed plötsligt fick dubbel avgift att betala? När skulle detta ha skett, på 60-talet?
Jag finner din historieskrivning osannolik av många skäl, inte minst därför att det haft mycket färre bieffekter och varit mycket enklare att införa ett specifikt höghusförbud om det nu var den effekten man var ute efter, som du hävdar. Vad staden skulle haft för nytta av att förorter byggs glesare än planerat förstår jag inte heller. Var det förresten byggbolagen och inte staden som bestämde hushöjder i stadsplanelagda områden på den tiden? Låter inte så trovärdigt i mina öron.
”Hus i park” har jag alltid uppfattat som en Corbusiersk term. Vill minnas att hans förslag att göra hela Stockholm till en gigantisk modernistförort med ett hakkors i mitten hette så. Att termen skulle ha uppkommit på 60/70-talet tror jag inte alls på om du inte kan hitta belägg för det.
Glad för detta. /Närboende
@ lilli
Tänk att folk höll på att skrika halsen av sig för detta, hotell och kontor när det faktiskt är bostäder som primärt behövs. Hela projektet är som du skriver; en pojkdröm, och de brukar både bli dyra och omöjliga.
Skönt att inte förorten läckte in i stan och att nu staden kan breda ut sig i förorten.
Öhhh. Vad skulle dessa torn ha för något med förort att göra?
inga inplanerade butiker i gatuplan exempelvis, members only, det är ett stotr förortstecken för att inte tala om utseendet och grotesk skala som skiljer sig från den befintliga bebyggelsen, som Blåkulla och husen i närheten.
Exakt. Har vi inte nog av äldre byggformer i Sthlm? Höghus och skyskrapor är forntiden och stadsplanering som kolapsat, Stockholm har bättre förutsättningar än så att bygga ut staden i mänsklig skala.
Har aldrig förstått den där fixeringen vid att alla hus tvunget måste vara lika stora och inget får sticka upp. Är det Jantelagen som spökar?
Var har du hört att TT inte skulle ha butiker i gatuplan? Ett av skälen till att TT 1.0 omarbetades var just att butiksytorna skulle bli för små med den löjligt lilla basen.
Varifrån skulle du fått att förort skulle vara i ”grotesk skala”? Det mesta av förorten, även miljonprogrammet är i betydligt mer modest skala än innerstaden. Miljonprogrammet är mestadels villor och hyreslängor på 3-4 våningar. Innerstadskvarter är vanligtvis på mellan 5-8 våningar.
http://sthlmstadsbyggnad.blogspot.com/2011/05/detta-innebar-saklart-att-det-inte-blir.html
http://andersekegren.wordpress.com/2011/05/25/tors-torn-faller/
I grunden tror jag i te det är så viktigt för politikerna om det byggdes eller inte, vetskapen var stor att det till stor del var ett luftslott. Man ville kolla om man i enlighet med politikernas vallöften om man kunde bygga högt, å då spiller man mer än gärna pengar. Byggstart har faktiskt inte skjutits upp o norsken ville helst bygga flera lägre byggnader i runt om för att tjäna pengar, och det är väl det man helst vill slippa; samma byggherre till allt i ett område. Nu blir det inte av även om man kan byggs högt så har det visst sig icke lönsamt. Skojigast i det hela är att en mycket liten grupp människor fått luft i strupen och skrikit sig hesa över skyskrapan i ren glädje. Nu när det inte blir av visar det sig enbart att de är hesa, glada och världsfrånvända. Stockholm har redan ett vinnande koncept, både miljömässigt och estetiskt. Tack Sten Nordin att du drog tillbaka det!
Ok, monotonin gör det även groteskt där inte husen är stora. Annars finns det gott om stora hus som inte ansluter till andra, d v s vägg i vägg, i miljonprogrammet.
till din kollega: TT drogs inte inte tillbaka för att rita in eller om butiksytor, det fick nobben eftersom det var en kopia, och en dålig sådan.
Skönt är dock att det inte blir byggt.
Första versionen av TT (den med de fyrkantiga byggklossarna staplade ovanpå varandra med den minsta underst) omarbetades av skälet jag angav, att butiksytorna skulle ha blivit för små, liksom av några andra skäl, ett av dem… mer uppenbart än de andra. Den var knappast en kopia av något (som du påstår) och jag tyckte den designen sög, men tvåan blev ganska stilren och elegant. Helt OK för mig men alla gillar inte retro. Lustigt att du tycker den ser ut som en typisk förortsbyggnad med sin synnerligen urbana framtoning och höjd. Möjligen om man splittar den i bitar på längden och lägger bitarna på sidan…
Nu går budet till andra finansiärer, förmodligen med den annonserade omarbetningen (TT 3.0).
Aldrig hört talas om butiker i huset, däremot runt i kring. Senaste budet var lite bostäder i ett av dem.
Nej, SBK är väl inte jättebra på att kommunicera fördelarna med nya projekt. Så här skriver de i planbeskrivningen (sid 9)
”Ett 140 meter högt tornpar vid Torsplan, i Solnavägens fond, utgör en symbol för det nya Norra Stationsområdet och den historiska tullgränsen. Likt ett gracilt orgelmotiv reser sig det nya tornparet som kan innehålla hotell, konferenslokaler och life-science och bostäder. I gatuplanet ska butiker eller publika lokaler finnas.”
http://insyn.stockholm.se/kf/document/2010-03-15/Dagordning/30/30%20u10025bilaga7.pdf
Undrar varifrån argumentet kom att TT inte skulle innehålla lokaler? Ett sätt att kunna beskriva dem som mer förortsmässiga?
Tack för det, Då välkomnas det i de kommande mycket LÄGRE tornen.Som hoppeligen blir gracila de med.
Tja, om politikerna är sugna på en Söder Torn-repris så kanske man väljer att bara skära bort sexton våningar på mitten. Fast jag tror de är klokare nu. Rumphuggenhet är aldrig en kvalitet hos en byggnad.
(Inom parentes: Intressant hur många det var som var tvärsäkra på att TT inte skulle ha butiker i bottenplanet. Mycken ogrundad negativitet uppkommer nog på samma lösa boliner.)
Man har helt enkelt struntat i att marknadsföra dem science towers, portar mot Solna och främst skyskrapor. Det hade varit smartare av dem att beskriva verksamheter i istället för runt huset mera, men nu blir det för dyrt så det kvittar egentligen.
Ett problem är som ovan utrett inte någon form av ”bötesskatt” på våningstal utan kort att Stockholm inte har de markpriser som försvarar sådana byggen. Jag ser gärna högre hus, men kanske borde man planera mer för dem. Det som händer i Kista är spännande och just den delen av rälsen är faktiskt ett totalt misslyckande så man gör helt rätt i att förvandla det till något nytt och antagligen i led med marknadspriser på hushöjder.
Alltså seriöst ni måste vara den mest korkade och bakåtsträvande intressegruppen i Sverge. Välkommen till 2000-talet, man måste tänka nytt och inte gå i tron om att det inte behövs nya bostäder för de som inte sitter på bostadsrätter centralt som är rädd att deras utsikt ska ”förstöras” om alla byggnader bara får vara några våningar kommer det leda till urban sprawl och ännu värre pendlingsavstånd jämfört med att bygga högt och tätt som man gör i moderna städer.
Vem har påstått att det bara ska få vara några våningar??? Och vem har sagt att det är bostadsrättsinnehavare som är motsträviga??? Kvarteret Plankan visade att det är väldigt mycket liv på hyresgäster med om inte värre pipande. Men i det här fallet var det inte detta nätverk sm satte stopp – det var projektet självt, vilket är komiskt.
Bygg ut stan, exempelvis rasera de närliggande villaområdena och bygg där, hela Essingen t e x eller Hägersten eller Bromma… mycket finns det att bygga på. Eftersom du är såpass korkad att du tror att man tänker bygga bostäder och antagligen billiga sådana i skyskrapor så kan du få tro att sådana städer är moderna – för det var dom fram till 1980-talet..
Skulle gärna se en källa på det sista påståendet. Menar du att man efter 1980-talet gått över till att bara bygga hus med max 6-7 våningar i hela världen?
Och vad tror du villägarna i Enskede tycker om ditt förslag? ”Vi vill inte ha höghus i närheten av innerstaden så ni får flytta från gård och grund så att vi kan bygga en massa 6-våningshus där ni bor istället.” Om man vill spara mark, vad är bäst: Ett höghus som tar upp tusen kvadratmeter eller tio låghus som tar tjugo gånger så mycket plats?
Undrar just om Peab är inblandad i Slussenprojektet med… http://www.stockholmskyline.se/2011/05/nya-bilder-pa-slussenforslaget-3/
Intressant att man ska bygga igen stan för att spara villakompisarnas hus i Enskede… Eller är det den egna gräsmattan? Typiskt snålt. Trodde det var stad vi skulle bygga. Inte villagethon.
Nu har de ju legat där sedan 20-talet minst, så det är ju inte så att de byggs just nu. Genom att bygga tätt på obebyggda platser som Norra station så kan villaområdena ligga kvar orörda ett antal decennier till, även om det är oundvikligt att de förvandlas till innerstad på kanske 100 års sikt. Men det känns dumt att expropriera fina inbodda hus med vackra trädgårdar bara för att vi inte vill bygga högt på en enorm grusplan nära stan av rent ideologiska skäl.
Det är bara att hålla med Lilli…
Idag hittade jag följande tänkvärda citat på svt.se i artikeln ”Stockholm med ryska ögon” som handlar om ryska turister i Stockholm. I just det här fallet var det en familj från S:t Petersburg.
-Men det bästa med Stockholm är att ni inte har rivit era gamla byggnader och smällt upp en massa skyskrapor, vilket tyvärr är vad man ofta gör i Ryssland.
Tyvärr rev vi ju en oerhörd massa byggnader på 60-talet och smällde upp liggande skyskrapor, men de här turisterna besökte kanske aldrig City…