I några inlägg kommer Skyline´s Erika Wörman, arkitekt och stadsplanerare, att filosofera runt stadsplanering. Erika har bland annat skapat prisbelönta Herrgårdsforsen, ett av Finlands mest populära bostadsområden. Erika sätter fokus på hållbart stadsmässigt byggande och alltid ur ett humanistisk perspektiv. Texterna handlar om hennes syn på orsaken till välbefinnande i stadsmiljö:

Människan har länge lockats av fördelarna med att bo nära varandra i samhällen. Processen med att urbaniseringen har sin makt från städer som centra för kultur, makt och ekonomiska aktiviteter, och därmed centra för beslutsfattande. Vissa städer har blivit sevärdheter i sig själva och lockar invånare, företag och turister från hela världen. Dessa städer har uppenbarligen stora värden. Alla attraktiva städer kännetecknas av lager komplexitet i strid om åtskillnad mellan användningsområden. Vi måste rikta våra planeringinsatser med personliga erfarenheter mot riktiga städer.

Vi har framför allt att beakta den mänskliga aspekten av stadsplaneringen för att få långsiktig kvalitet. Med urban livsstil som dominerar världen finns ett ökat intresse för att definiera och skapa ”Den goda staden” i politik, forskning och praktik. Staden i sig uppvisar alltjämt en hög koncentration av öppningar för kreativitet. Människan har en oerhörd kunskap inom olika discipliner överväger långsiktigt hållbara frågor. Vi måste ha en helhetssyn och samordna de positiva synergieffekterna i syfte att skapa långsiktigt hållbara städer.

Ett av de viktiga frågor är att definiera hur och vad som är attraktivt. Varför känner vi bekväma i vissa urbana miljöer och inte i andra? När vi är upptagna lära sig att planera vi är upptagna glömmer vem vi planerar för. Utmaningen i planeringen är allmänheten, och allmänheten är också nyckeln till en framgångsrik plan. Människor och miljö existerar i symbios, planering misslyckas inte eftersom det är begreppsmässigt bristfällig, men eftersom det alltför ofta är beroende av tekniskt erhållna lösningar snarare än mänskliga.

 

Attraktiva stadsrum

En av de starkaste attraktionerna i en stad i enlighet med människors välbefinnande ligger i det utrymme mellan byggnaderna. En av de mest uppenbara sevärdheter i stadsplanering är gatorna och offentliga platser. Det är också viktigt att planera med en stark, egen identitet. Detta är vad som skiljer en förortslik miljö från en stadliknande. Utrymmena mellan husen i en stad är mycket väl specificerade och har definierade gränser. Fasaderna utgör väggar och utformningen av marken beskriver golvet i stadens rum. Invånare och besökare känner sig trygga när de vistas i det offentliga stadsrummet såsom gator och torg, eftersom de förstår koden av gränserna. Mänskliga varelser har begränsningar i vår spatiala förmåga och har därför svårt att förstå för stora och alltför vagt definierade utrymmen. När vi har svårt att förstå vad vi uppfattar känner vi oss obekväma.

När vi delar det offentliga rummet tenderar vi att lätt ta kontakt med varandra, särskilt om rummet inte är för stort. Sociala kontakter är också lätt att ta när vi saktar ner och har något i gemensamma, till exempel i torg, lekplatser, små parker och i gemensamma gårdar. Olika offentliga lokaler har olika ”temperatur”, enligt socialt beteende. Vi måste skapa olika offentliga urbana rum med olika innehåll och olika nyanser av offentlighet och tempo. Detta är grundläggande för att få social kontakt och social stabilitet i urbana områden. Den miljön har också till att skapa en opretentiös känsla att göra social kontakt lätt. Dynamiken mellan gemensamma stadsrum som gator och torg, och de privata och halvt privata zoner, som en privat trädgård eller en gård, ger dynamik till dem som bor i staden. Vi kan välja att vara offentlig eller privat när vi är utanför vårt bostad.

Erika Wörman

Skyline

Fler texter av  Erika

Ett magiskt ögonblick 

Därför bygger vi inte vackra hus 

Vår lågmält vackra stad 

Människan och hennes symboler