Ingen kan med hedern i behåll påstå sig veta exakt hur högt havet kommer att stå om 100 år! Den globala havshöjningen är mätbar, men det går inte att förutspå exakt hur höjningen kommer att gå till. Det kan bli en idealisk jämn stigning i förhållande till landhöjningen i Stockholm, men det kan lika gärna bli stora momentana höjningar som sätter skyddet av landhöjningen ur spel. Utkalvande ismassor från Grönland eller Antarktis kan ge den effekten, kraftiga metangasutsläpp till följd av smältande tundror kan också påverka. Ändå väntas en majoritet av Stockholms politiker fatta beslut om att tiotals miljarder ska satsas på illusionen att det går att bestämma över framtiden. Det handlar om Slussen och Mälarens nya reglering och retoriken om kontroll över de närmaste 100 åren är hämtad från utredningar av SMHI.
Mot den bakgrunden bör man vara medveten om att SMHI:s utredningar på goda grunder är fulla av förbehåll och brasklappar som ”i denna beräkning”, ”med denna förutsättning”. Det betyder att om något går snett faller hela ansvaret på de politiker som undertecknar besluten. Teknikerna går fria, de har ju klargjort att det är ett exempel, en beräkningsmodell! Hur många politiker har den saken klar för sig?
SMHI:s utredningar är inte oemotsagda. Nyare rön tyder på en snabbare havshöjning och den pågående klimatförändringen kan mycket väl få ett accelererande förlopp med stora överlagrade svängningar på grund av meteorologisk variabilitet. Idag saknas tyvärr en utvecklad strategi för uthållig klimatanpassning i Mälardalen och då också för Stockholm.
Fosters + Partners förslag som fått kraftig opposition (bilden bytt på begäran av författaren då denna ger en bättre bild av förslaget)Bild: Fosters + Partners
Undertecknade skrev tillsammans med 21 andra behjärtade medborgare en artikel i SvD den 3/9, med fokus på Länsstyrelsens rapport 2011:24. Rapporten utkom i juni, strax efter att utställningstiden för Slussen hade gått ut och här sägs bl. a. att det krävs en ny reglering av Mälaren 2050 och att tunnelbanans spårtråg vid Gamla stan måste höjas och förstärkas. Projektledarna på Exploateringskontoret Frumerie och Granberg hävdar i en artikel i SvD den 21/9 att regleringen 2050 bara är en liten justering, men medger att man efter 2050 måste behålla mer vatten i Mälarens magasin under våren. Det är under vintern och våren förekomsten av höga flöden är som störst. Risken för översvämningar ökar, vilket var vår poäng! Värst utsatt är tunnelbanan vid Gamla stan.
Frumerie och Granberg menar att tunnelbanetunneln inte räddar Mälaren. Det är riktigt att tunneln först och främst räddar tunnelbanan, Stockholms ryggrad med ett värde på 150 miljarder. Men den höjning och förstärkning av tunnelbanetråget som förutsätts i Länsstyrelsens utredning är ett erkännande av ett problem och det talas om ökade risker såväl före 2020 som efter 2050. Ska man bygga om hela station Gamla stan under pågående trafik? Det är mer än troligt att den oredovisade lösningen inte uppfyller rimliga krav på trafikantsäkerhet i tunnelbanan. Risken för vatteninströmning vid station Gamla Stan är inte och skall inte behandlas som ett översvämningsproblem. Det är definitionsmässigt ekvivalent med ett dammsäkerhetsproblem – risk för inströmning från ett mycket stort regleringsmagasin och ett mycket känsligt område nedströms.
Tunnelbanans utsatta läge vid Gamla stan skapar en rävsax, där Mälarens nivå till varje pris måste hållas så låg att återkommande extrema nivåer inte leder till vatten i tunnlarna. När havet stiger tvingas man i förlängningen pumpa ut hela Mälarens flöde över en fördämning. Tunnelbanan är nyckeln till att skapa valfrihet för framtiden, med en naturlig fallhöjd i utloppet . Lösningen med en vattentät tunnel i båge utanför den nuvarande sträckan ger tillräcklig längd för lutningen upp till Medborgarplatsen och möjlighet att bygga tunneln som en by pass-operation med pågående trafik på den befintliga banan. Detta ska vägas mot helt nya fakta från SL som visar att tunnelbanebron över Söderström är helt uttjänt och måste bytas ut!
Förslaget Ny syn på Slussen visar att Slussen kan bli vackrare och mänskligare med tunnelbanan i tunnel. Den sammanlagda bygg- kostnaden är likvärdig med Foster-Bergs förslag.
Frumerie och Granberg säger att tunneln ger svåra trafikstörningar för resenärerna och höga byggkostnader. Dessa svåra störningar blir följden av att bygga om bron över Söderström under pågående trafik, medan tunnelbygget ger kortvarig påverkan först när inkoppling ska ske till de befintliga spåren. Att förnya bron över Söderström ger höga bygg- och störningskostnader utan att skapa någon värdeökning. Tunneln ger stora samhällsekonomiska vinster och gör det möjligt att bygga lägre, vackrare och billigare vid Slussen. För två år sedan hävdades att Söderströmsbron var i mycket gott skick och detta användes som ett bärande argument mot att bygga en tunnel. Nu är bron utdömd! Finns det fler överraskningar som kommer att dyka upp först när alla beslut är fattade?
I detta läge måste man opartiskt utreda vad som är bäst: att bygga om bron och spårtråget vid station Gamla stan under pågående trafik eller att bygga en ny tunnelbanetunnel som möjliggör lägre byggkostnader vid Slussen! Det är dags att stoppa planerna för Slussen och Mälarens utlopp och genomföra en öppen utredning av förutsättningarna och de olika alternativen innan man går vidare!
Klas Cederwall , professor emeritus, Vattenbyggnad KTH
Svante Forsström, arkitekt SAR MSA
Läs även Eva Erikssons artikel ”Förslaget går inte att rädda” i SvD 28/9 genom att klicka här
7/9 Krav på skydd för Mälaren och t-banan Tråg eller tunnel?
29/9 Senaste nytt om Slussen: MP tror på en uppgörelse
Väl talat! Faktiskt ska vi spela roulette med framtiden? Och för ett sådant oskönt förslag som Fosters.
Detta verkar vara en kopia på vad som skrevs här: http://www.stockholmskyline.se/2011/09/krav-pa-skydd-for-malaren-och-t-banan-trag-eller-tunnel/
Men som framkom så skyddar inte en tunnel speciellt bra mot översvämningar eftersom det kan rinna ner i två av nedgångarna som finns i kajplan. Det kommer dessutom kunna rinna ner vatten i tunneln genom Saltsjöbanan.
Genom att förlänga tråget kan man översvämningssäkra tunnelbanan betydligt billigare.
Frågan är: Ska vi betala 7-12 miljarder på att bygga en ny t-banesträckning som minskar kapaciteten och tar bort resenärernas utsikt.
Eller ska vi betala 7-12 miljoner för att fixa tråget (säkrare än att gräva ner) och lägga resten av miljarderna på att bygga ut blåa linjen mot Nacka?
Kopia? det är en fortsättning, kolla länkarna här med…
Vart framkom det att en tunnel inte var bra? Det verkar mer än bra. Idag vill man pumpa ut vattnet. Är det hållbart?
Det är en upprepning av Svante Forsströms egna kommentarer i kommentarstråden och som besvarades av Herbert T. Någon utpumpning är inte aktuellt.
Men klargörande för denna text är att författarna tror att andra scenarier än de som SMHI presenterat är sannolikt. Och det vill de lösa genom att göra infrastrukturen ännu mer sårbar.
Klimatförändringar kan helt enkelt inte motivera ”Ny syns” förslag. Däremot kanske ”skönhet” skulle kunna göra det.
Så fint av dig att försvara och förklara åt en annan kommentator.
Att en tunnel är en bra lösning för tunnelbanan vid slussen är en slussenmyt:
http://www.yimby.se/2011/09/slussenmyter-del-6-den-os_1117.html
http://www.yimby.se/2011/09/slussenmyter-del-4-syndaf_1109.html
Här presenterar vi fler slussenmyter:
http://www.yimby.se/tag/slussenmyter
Det är faktiskt väldigt tråkigt att diskussionen om slussen inte kan föras sakligt – baserad på fakta. Det är också tråkigt att Skyline – som ibland har oerhört bra och givande inlägg – så okritiskt köper tunnel-lösningen.
Ja visst är det hemskt att de inte köper Fosters rakt av…
Jaså, samma nergrävarbudskap igen fast lite omformulerat. Jaha, då får vi ta alltsammans en gång till…
Enklast för den som vill ha snabbt besked är att bara läsa den här analysen av Forsströms och Cederwalls förslag.
Återkommer om detaljerna, för det tycks florera en del märkliga missförstånd fortfarande, som t ex att någon vill pumpa ut vatten idag (?) och att 12 miljarder på att skydda enbart t-banan skulle vara en bättre investering på sikt än 12 miljarder på en dammanläggning som skyddar hela staden.
Finns det någon källa till påståendet ”Detta ska vägas mot helt nya fakta från SL som visar att tunnelbanebron över Söderström är helt uttjänt och måste bytas ut!”?
Det som rapporterats i media är att renoveringen blir mer omfattande än man först trodde, inte att bron skall bytas ut. Att skilja på renovering och bygga ny kopia verkar vara svårt att hålla isär när det gäller debatten om Slussen.
Äntligen kommer det nya förslaget idag, då får vi se vad som har tagits bort och vad bygglobbyn säger då.
Ett sånt utmärkt förslag, Fosters utgick bara från de trista galleriorna och vägen längs Gamla stan. Ingen känsla för Stockholm alls! Det här är både konstnärligt och tekniskt välgjort.
Märkligt att man fortsätter med påståendet ”Den sammanlagda bygg- kostnaden är likvärdig med Foster-Bergs förslag” långt efter att det visats vara felaktigt. Enligt beräkningarnasom t o m Svante Forsström själva åberopar så kostar Ny Syn-förslaget 7-12 miljarder mer att genomföra än övriga förslag, detta pga att de två kilometerna ny fyrspårig tunnel på en av de byggnadstekniskt svåraste platserna man kan tänka sig. Ny Syn redovisar inte den beräkningen korrekt och det gör det svårt att tro på dem.
Fosters förslag är allt för pretantiöst. Trappor, vägar och galleria – allt ska tydligen ske på Slussen. Jag bryr mig faktiskt inte om Forsströms förslag är i led med eventuella klimatförändringar, men ned med tunnelbanan! Även om det så är 5 meter under ytan, bara man slipper se dessa teknokratiska manifestationer och nödlösningar! Trappor och butiksytor hos Forsström verkar rimliga och vackra, en fin början på Söder och en välkomnade syn från Gamla stan. Dessutom har de fått in bra ekonomibyggnader vid Stadsmuseum genom att repetera flyglarna och hålla gården fri, idag är den nedbyggd i en grop. T o m ljusinsläppslådan uppe på torget känns riktig på sin plats inte alls som någon utomjordisk kristall som trillat ned. Jag hoppas verkligen att man tagit hänsyn till detta förslag nu när man gör om alltihopa.
http://lottaedholm.wordpress.com/2011/09/29/beslut-om-nya-slussen-ikvall-mindre-betong-farre-hus-och-battre-och-sakrare-cykelbanor/
Det verkar som om de åtminstone har fått bort de fula och skrymmande byggnaderna och ned med filerna. Trots allt en liten seger. Och Herbert: det förvånar mig att du ömmar om den lilla vyförvanskningen som Forsströms tillbyggnader av Stadsmuseum skulle utgöra(dessutom med ett väl tilltaget mellanrum).
De byggnader som var ”skrymmande” från ursprungsförslaget från Foster o Partners har varit borta sedan länge. Och om det skulle vara fula eller inte kunde vi aldrig veta eftersom det endast handlade om volymstudier som visade var man fick bygga (maximalt byggbara volym).
Förslaget att däcka över körfält är heller inget nytt. Den viktigaste skillnanden är att man nu ska utreda om det ska vara sex eller åtta körfält på bron och det är bra. I en stadsplan anger man gatubredden (bredden mellan tomterna), medan det faktiska antalet körfält och trottoarbredd sedan bestäms utifrån vilket behov som finns (och något som sedan kan ändras om behovet ändras).
Det är inte någon speciellt liten ”förvanskning”, står du halvvägs upp i backen vid Stadsmuseet så försvinner 3/4 av utsikten. Står du på Ryssgården så ser du inget alls av Gamla stan och bara en smal remsa av Saltsjön, med Katarinahissens entrébyggnad skymmande runt 1/4 av synfältet och en vältrafikerad gata framför där de långa bilköerna i den branta och smala backen skymmer bort resten. Men det kanske du har överseende med eftersom det inte är staden som föreslagit det?
Om beslutet nu är fattat kanske vi nu äntligen kan lägga slussenfrågan bakom oss. Den här frågan har varit så infekterad att det blivit omöjligt att skilja fakta från retorik. Personligen har jag blivit så trött på hela eländet att jag till slut börjat tänka att en ombyggnad av den nuvarande lösningen trots allt kanske skulle bli bäst, trots att jag egentligen alltid tyckt illa om den modernistiska klöverbladsrondellen. En varsam renovering i etapper kunde det kanske vara värt för att slippa de trafikinfarkter som nu väntar under ombyggnadstiden.
Hur infekterad och prestigefylld frågan blivit, inte minst för de som satsat tid och kraft på alternativa förslag, blev jag själv varse när jag nyligen blev beskylld för att sprida ”desinformation” samt för att vara köpt (oklart av vem) av företrädare för ny syn på slussen. Detta efter att jag ställt några enkla frågor kring deras lösning och detta trots att jag hela tiden ansett att deras lösning var den elegantaste och mest intressanta, vilket jag verkligen också bedyrat.
Kan vi kanske vända på bladet och gå vidare nu?
Suck, den där gamla kommentaren om vvolymstudier – jaaaa, det var det men de var väl redovisade på Sjömanshemmet just (enligt personal) för att man skulle få uppfattningen om hur det kommer att te sig och hur mycket det klipper vår värdefulla utsikt. Man glömmer lätt att Stockholm inte bara är en trafiklösning utan en turistmagnet just för sin storslagna skärgårdskänsla.
Det här med volymstudier är inget konstigt. I realiteten är det precis vad man gjorde på Lindhagens tid. Fast då var ”volymerna” 2-dimensionella på en karta och så fastslog man istället att höjden skulle vara lika med gatans bredd + en meter.
Eller trodde du att lindhagen satt och ritade varenda byggnad som ingick i planen?
Men för att återgå till frågan om volymstudier: De flesta är nog överens om att det mesta av det som idag byggs är tråkigt. Lådor utan detaljer. Lådorna skiljer sig inte så mycket ifrån volymstudierna. Detta kan nog vara en anledning till att så många förväxlat volymerna med färdiga arkitektförslag.
Som du skriver så har man just volymstudier för att skapa sig en uppfattning om hur en byggnad kan komma att påverka siktlinjer.
Nu har man i alla fall nappat på YIMBY-förslaget att anlägga utsiktsterrasser ovanpå husen, och det blir säkert en bra turistmagnet i sig. Utmärkt förresten att du kan skilja volymstudier från färdiga hus, det är det inte alla som klarar. Återstår att se hur husen blir — det finns risk att någon svensk arkitektbyrå får göra jobbet och då blir det förmodligen lika trista och intetsägande byggnader som fejkbilderna som Helena Adolphson lät sätta ihop i somras. Hoppas verkligen att de ingår i uppdraget till Foster+Partners också.
Nä, möjligen har Yimby nappat på Sjöstedts utredning om gröna tak. Det ska nämligen läggas på nybyggnad. Ska man ta åt sig äran så kanske man ska ha kommit på det, annars blir det lite pinsamt.
Utsiktsterrasser, inte gröna tak.
Om jag inte missminner mig så var alltihopa en utkiksterrass med massor med trappor -för folk med 2 väl fungerande ben.
@ Niklas
jaha, så du tillhör dem som helt och fullt tror på Lindghagenlösningen, den som faktiskt var med och skapa funktionalismen då hans volymstudier i ändlösa rutnätsplaner fick folk att tröttna på stenstaden och gjorde rakt emot – även om det inte var bra heller.
Det allvarliga med ”volymstudierna” på Slussen var att de faktiskt visade hur de kom att blockera utsikten för ALLA, ja för en gång skull kan det uttrycket användas. Snålhet och tekniskttänk är ett av de få saker som lantisar i stan behärskar. Nej, inte förrän den 12.e december är det klubbdags och då får nog Kevius skäl att göra fler teatrala miner i TV. NED MED NYA SLUSSEN NU!
Jaså, Lindhagenplanen från 1866 ”var med och skapade funktionalismen”, tydligen på samma sätt som skolundervisning är orsaken till skolk.
Och byggnader som ger allmänheten tillgång till utsikter som sedan 1970 varit förbehållna dem som jobbar i Glashuset kommer på något mystiskt sätt att blockera utsikterna för ALLA! Hmmm…
Det var knappast folk i gemen som tröttnade på stenstaden. Modernismens/Funjtionalismens genombrott var istället en form av elitistisk reaktion.
Därmed inte sagt att folk påverkades negativt av de sanitära olägenheter som rådde i stenstaden. Detta hade dock inte mycket med stadens struktur att göra, utan att man helt enkelt inte drog in avlopp på 1800-talet.
Hade våra tre våningslimpor byggts på 1800-talet istället för 30-talet och framåt, hade även de dragits med samma problem.
Men men…
”Det allvarliga med ”volymstudierna” på Slussen var att de faktiskt visade hur de kom att blockera utsikten för ALLA, ja för en gång skull kan det uttrycket användas.”
Precis. Tack vara volymstudier kunde man se vilka utsikter som skulle försvinna och vilka som skulle tillkomma (vilket man givetvis kan ha åsikter om). Men det säger ingenting om byggnadernas utseende i sig (och då är det svårare att ha åsikter om dessa specifika ”byggnader”).
Jag antar att du hänvisar till några undersökningar som gjordes runt 1950 där en del personer fick svara på frågor om de trivdes eller ej i de nya funkisområdena. Ochdet är sant att man föredrog stenstaden, men jag tror det är svårt rent forskningsmässigt att dra för stora hästar på den undersökningen.
Tvärtom verkar det som om många drog fördel och gillade funkisen. Det är för enkelt att kalla det elitism, alltså att några få personers tankar skall gälla. Snarare genomsyrades samhället av en omvandling, som förstärktes av tröttheten på krig och gamla sätt att styra länder. Funkisen blev en tydlig symbol. Sant är också att den rutnätsstad Lindhagen skapat inte höll i tidsandan tio år tidigare, P O Hallman är ett gott exempel på detta, för att inte tala om resten av Europa. Man behövde variation till det annars så repeterade mönstret av kvarter – gata -kvarter, helst symmetriskt åt alla håll. Så att bara avfärda det som elitism är märkligt. Snarare nytt grepp, som så småningom spårade ur. Men det var enbart politik, bostadsbrist och byggcirkus. Inte elitism.
Annars håller jag med dig om att det kan bli väl trist med moderismen.
De empiriska studier som finns (tror det var hyresgästföreningen som frågade ut) kom fram till att väldigt få föredrog funkisområdena för stenstaden. Det är faktiskt vad vi har att gå på. Finns det något som visade på motsatsen? En anledning till att vi fick modernism på 30-talet har till viss del med en del problem som fanns i stenstaden. Men det handlade om en elit som dikterade hur man skulle handskas med dessa problem. Hyresgästföreningens undersökning var ett kvitto på att dessa arkitekter hade lösningar som inte stämde överens med vad befolkningen föredrog.
Vad gäller undersökningen som sådan är det nog svårt att sortera ut vilka faktorer inom begreppen som gjorde stenstaden så mycket populärare: Själva kvartersstrukturen eller att ”bo centralt”.
På senare tid (2000) har Johan Rådberg visat att det inte bara berodde på man ville bo centralt, utan att stenstadskvarter upplevs som betydligt mer attraktiva än utspridda punkthus, för att inte tala om loftgångsdito.
Men oavsett om resultaten kring 1950 hade att göra med att bo centralt eller stadsmässigt borde man funderat till. Mer utav gles modernistisk planering skulle givetvis leda till att en allt större andel av stadens befolkning skulle få bosätta sig långt ut.
Att man på 50-talet fram till idag fortsatte med modernist-utspridningen kan givetvis ses som ett tecken på elitism och att man inte brydde sig om de empiriska data som faktiskt var tillgängliga.
Ännu efter 5 dagar står artikeln inte att läsa i någon dagstidning. Jag tolkar det som att den refuserats och att även våra traditionellt mycket stadsbyggnadsfientliga medier tycker att det här förslaget har fått tillräckligt med utrymme nu.
Ok, alla som inte tycker som du är alltså stadsfientliga. Intressant utgångspunkt.
Jaså, du kan inte din historia du.. Intressant., men faktiskt så ansågs stenstaden i sin dåtida form som ohälsosam, och monoton. Så jo. Man ska läsa stadshistoria på skola förstår du, och inte bara hemma.
De där ordelekarna känns igen.
Det verkar som om de lyssnat på Kerstin Westerlunds analys i Stadshuset. Bra!
http://www.stockholmskyline.se/2011/05/slussen-trots-stora-forbattringar-kvarstar-grundlaggande-problem/
Ert förslag verkar lugnt och harmoniskt
Tycker att det klubbade förslaget känns stressigt trafikstört och bullrigt
Med vänlig hälsning,
Margareta med familj från göteborg