Regeringsgatan 8 korsningen, Jakobsgatan. Fasad av Fredrik Liljekvists(Dramaten) fasad från 1902, men huset var ursprungligen från 1600-talet och genomgick stora ombyggnader vid olika tillfällen. Foto: Stockholms Stadsmuseum, Fredriksson 1971.
En intressant utställning om en miljö som inte längre finns i centrala Stockholm visas från den 14:e oktober på Stockholms Stadsmuseum. Fotograf Göran H Fredriksson började på Stadsmuseet år 1966 och dokumenterade rivningarna i City. Resultatet är inte bara bilder från gaturummen utan även interiörer som vittnar om gatans betydelse likväl som vardagsbilder från hem och kaféer.
Regeringsgatan drogs fram i mitten av 1600-talet som en av de viktigaste infartslederna i Stockholm vilken funktion den hade fram till början av 1900-talet. En väl fungerande väv av bostäder, kontor och restauranger, vacker och fullt bruklig miljö som med raska tag försvann under Norrmalmsregleringen. Ombyggda palats, bostadshus och lokaler ersattes av modernismens enorma parkeringshus, köptempel och bankpalats.
Regeringsgatan 28, söderut år 1967. Foto: Stockholms Stadsmuseum, Fredriksson
” Den del av cityomvandlingen som omfattade Regeringsgatan har inte fått lika stor uppmärksamhet som de mer nostalgiskt laddade Klarakvarteren.” säger Ann-Sofi Forsmark, chef för Stadsmuseetsfotoenhet.
Regeringsgatan 32-28 idag. Foto: Holger Ellgaard
Utställningen lär skapa ytterligare utrymme till diskussion om hur vi hanterar våra historiska miljöer och ställa frågan i vilken utsträckning det kan hända igen?
Matti Shevchenko Sandin
Skyline
Fler bilder och info klicka här
Med utställningen kommer en katalog producerad av Stockholmia förlag
Länk till Stockholms Stadsmuseum här
Det skojiga är att det blev inte bättre, inte värre -det blev HEMSKT! Vad skall vi med lådor på taken till när det bara är kontor och gallerior(förutom sista norra stumpen) ända ned till trottoaren? Det är planerat för FLER kontor än bostäder i lådorna, och vilka bostäder sen….lyxvåningar. Ut med slipsarméer in med barn och småhandel! Återerövra staden nu!
Fortfarande är detta en olöst konflikt mellan staden och det som hände. Det finns medelvägen att halvt avkontorisera och faktiskt förnya delar av Regeringsgatan på ett smakfullt sätt. Om man ändå skulle göra det så är Malmskillnadsgatan nästa projekt. En gata som dog på alla sätt alla sätt möjliga från tunnelbanan och ned mot Brunkeberg.
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Malmskillnadsgatan_2010.JPG
@Johanna
jag håller med dig att det inte är en lösning med att förhöja City rakt över, men vissa hus var så låga, som på Regeringsgatan att det var möjligt utan att klumpa till siluetten. Men skall det bli som planerat kommer Stockholm få en ”Flatline”. Höjden Waterfront Hötorgsskraporna gäller och det enda som man skulle motverka detta med var just ett höghus/skyskrpa vid centralen. Tack o lov blir det inget, men man måste uppmärksamma taklinjetillplattandet nu, innan det är för sent. Bygglobbyn gör sitt yttersta just nu för att det skall bli verklighet. Det fånigaste argumentet är att lådorna på taket leder till blandsstad.
Angående city så rör sig de flesta längs med trottoarplanet. Där spelar det alltså roll hur byggnaderna är varierade.
Om det är en påbyggnad med 2, 3 eller fyra våningar spelar mindre roll eftersom det ligger utanför blickfång. Ser man till att få in fler boende i city är det givetvis bättre än ingenting. I det bästa scenariot får man även en socioekonomisk blandning.
Malmskillnadsgatan och Regeringsgatan har en del gemensamt. De genomkorsas av väldigt få stråk pga topografin. De är på sätt och vis dömda till att vara bakgator.
Att de är slöa bakgator gör dem till utmärkta bostadskvarter och med tiden kommer verksamheter i markplan igång vilket gör en levande stadsmiljö. Allt behöver inte vara full fart på. Dessutom är direktheten till city bara ett plus då det ökar både livfullheten, trivseln och säkerheten, vilket är något som verkligen behövs. Att passera Sergels torg sent på kvällen är fortfarande otäckt, likaledes områdena runt kring denna plats. Men naturligtvis måste en hel del förnyas eller byggas om till lägenheter. Att låta detta ske genom halvdanna förhöjningar med lådor på taken(vilket är mycket kostsamt och beroende på fastighet svårt ur miljösynpunkt) ger inget mer än fåtalet bostäder vilket inte ger en önskad socioekonomisk blandning. Dessutom förmörkas gaturummet, men visst, det låga och långa huset på Regeringsgatan( kan det vara nr 26-nånting?)som redan fått en låda var det ok. Tyvärr ser det ut som om ett hus landat på ett annat och den önskade effekten blev snarare en trist kompromiss. Bostäder där?
Hmm. Att det skulle vara dömt att vara bakgata var snarare ett konstaterande från min sida än att det nödvändigtvis skulle vara dåligt. Bakgator har också en viktig roll i staden. Förutom att vara bra bostadskvarter är det ett utmärkt sätt att åstadkomma en hyresdifferentiering inom staden, vilket borgar för ett mer heterogent utbud än de vanligaste kedjorna. Det gynnar även kulturverksamheter.
Egentligen skulle området kring Sergelstorg behöva en helt ny stadsplan. Inte heller detta ger på kort sikt någon socioekonomisk blandning. Men man skulle kunna åstadkomma fler gaturum som upplevs som tryggare än tomma torgytor mot vilka inga bostadsfönster vetter.
Om gaturummet skulle förmörkas? Möjligt…
Regeringsgatan 26? Menar du Gallerian? Allra helst skulle huset först splittras upp i två kvarter så att Kocksgränd skulle kunna bindas ihop med Vattugatan (skulle göra en del för Brunkebergs torg). Dessutom skulle kvarteret behöva lokaler ut mot torget.
Som om ett mörkt gaturum skulle va en axelryckning… Suck
Jo, och jag poängterade att bakgatan är en bra företelse för bostäder, mindre buller etc samt att man oftast slipper förhålla sig till stora symbolbyggnader, Brännkyrkagatan är ett bra exempel på detta som saknar både kyrkor och Hornsgatans höga puls(inget fel med hög puls dock), exempelvis är det lättare att ha barn på en lugn gata än en högtrycksled.
Att området behöver en ny detaljplan(stadsplan är den gamla benämningen och låter som om man ska slita upp platsen med roten) är jag helt med på. Eller varför inte den man skrotade vid totalsaneringen av exempelvis Regeringsgatan? Man skulle med lätthet kunna undersöka ekvationen boende, verksamhetslokaler och kontor(den verkade ju vara lyckad) för att se vad som kan göras.
Såhär i oktober är det nog få som håller med dig om att det spelar liten roll om gatan förmörkas.
Nej, inte Gallerian, den ligger på ojämnt nummer men väl mittemot(en lååång bronsfasad som nu fått en vit kontorslåda på taket) Gallerian i sig är närmast omöjlig att förvandla eftersom det är ett köppalats av guds nåde, men väl finns det byggnader i området som skulle kunna förvandlas, eventuellt tas ned, även om jag anser det miljömässig katastrof. Men intressantare arkitektur och konvertering på både Regeringsgatan och Malmskillnadsgatan skulle mer än väl göra City intressantare och mer levande. City 67 borde en gång för alla gå i graven och godbitarna(iform av vissa byggnader och torg) sparas som ett spännande inslag i stadsmiljön.
Det är svårt att se bilder från det man rev, fortfarande – det erkänner jag. Frågan är idag hur går vi vidare? Jag träffar få som faktiskt gillar arkitekturen och planeringen i city. För att gilla verkar det som om man skall vara djupt kunnig i arkitektur och det har jag respekt för – men samtidigt- kom igen!! Är det någon som tycker det är mysigt på riktigt?? Allt tjafs om västra city och önskan om skyskrapor har gjort att de ambitösa projekt att förvandla urkiga parkeringshus och noll- arkitekturshus till trevligare blandkvarter fallit ur politisk agenda. Hoppas verkligen Stadshuset tar en gemensam och miljövänlig promenad till Stadsmuseet för att titta på vad som hände för knappt 50 år sedan. På vägen hem kan de ta svängen över city. Jag misstänker att idéer skulle forsa fram efter denna friska promenad! Jag kan bjuda på fika.
Stockholm hade en betydligt högre follktäthet innan av den enkla anledningen att hushållen var större. Synen på vad som var skälig boyta var betydligt lägre. Det infills och takhus gör idag är en utmärkt kompensation för att det bor färre per hushåll i innerstaden idag. Det behöver dessutom inte alltid upplevas att det blir mörkare för att hus blir högre utan detta har väl även med gatans orientering att göra (nord-syd, öst-väst)? Då vi rör oss olika mycket vid olika tidpunkter på dygnet så kommer vissa gator upplevas som ljusare och mörkare beroende på vilka ”funktioner” gatorna har. En gata med många kontor är ju optimal om den får kvällsljuset. Kan tänka mig att problemet dessutom är mindre vid medelhavet där solen står mitt på himlen och lyser rakt ner. Gran Via i Madrid med dess mycket vackra 20-tals art-deco-höghus upplevs ju knappast som mörk.
Gå och se utställningen! Verkligen, den tog faktiskt andan ur mig. Jag är ingen s k ”Klararomantiker” som man oftast beskylls för att vara om man nu ibland gluttar bakåt, men detta var hjärtskärande. Helt komplett absurt och i modern tid dessutom. Jag har t o m jobbat i ett av bankpalatsen och gått den där trista gatan några gånger, mest tänkande på att den är så tråkig. Det so en gång var kanske faktiskt är lösningen för framtiden – ibland.
Före- och efter-bilderna från Regeringsgatan 28 ger mig bara intrycket att en trist och intetsägande huslänga ersatte en annan. Allt som revs var sannerligen inte arkitektoniska höjdpunkter.
Regeringsgatan 8 hade jag dock gärna sett bevarad, liksom Sagerska husen, Telegrafhuset, Sidenhuset m fl. Låt oss återuppbygga dem, åtminstone fasaderna, i det nya Västra City!
Jaha, så bara för att de inte är ”one-off”byggnader så går det an att riva. Märkligt, jag trodde stadsväv var ett växelverk mellan ”one-off´s” och ”vanlig” vardagsarkitektur. Jag tror inte utställningen är till för att man ska inspireras att nyuppförda byggnader – snarare varna för vad som kan ske när teknokraterna styr.
Att vanliga dussinhus går att riva är inget ”märkligt” utan tvärtom en förutsättning för att en stad inte ska stagnera. Kolla gärna vilken sorts bebyggelse man hade längs landsvägen som senare blev Regeringsgatan. Därmed inte sagt att man måste riva hela stadsdelar på en gång eller att nya hus med naturnödvändighet blir bättre än gamla, något som Norrmalmsregleringen är ett bra exempel på.
I en stad är det naturligt att en del byggnader rivs och ersätts av andra. Problemet med Klara var följande (finns givetvis fler):
1. För mycket revs och byggdes på en gång.
2. En rätt så fungerande stadsstruktur ersättes (precis som vid Slussen) av en bilprioriterande struktur.
3. Bostäder ersattes av kontor.
Regeringsgatan har på senare år livats upp. Det som syns på bilden ser jag inte något direkt problem med. Då är Malmskillnadsgatan strax norr om viadukten över Hamngatan ett bättre exempel. Där är det mörkt och tråkigt just tack vara monotoniteten och avsaknad av träd
Du har helt rätt Niklas. Även om det där med att den ”livats upp” mest känns som respiratorbehandling och helt beroende av galleriorna. Den delen du berör med Malmskilnadsg är verkligen en sorgefläck i stan. En Pyrrusseger för stadsplanering av rekordårens märkliga retorik. Nuförtiden pratar många om fantastisk arkitektur, sådant som sticker ut och ska vara individuell. Jag tycker byggnaderna som refereras till som ”dussinarkitektur” väl gör sitt jobb för en trevlig gatubild.Allt behöver inte sticka ut eller vara originellt. Kvalitéer finns stort i det lilla många gånger.