SLUSSEN – EN UTVÄRDERING
ICOMOS SWEDEN vill med detta brev mana de politiker som ska fatta beslutet om Slussens framtid till eftertanke. Vi är väl medvetna om att det är i elfte timmen. Det förslag som valts är inte bra. Missnöjet är för stort och protesterna för allvarliga. Många har kommit till slutsatsen att, om det är det senaste förslaget vi måste ta, så vill vi hellre ha den gamla Slussen kvar. I jämförelse med nybyggnadsförslagen framstår dess enastående värden allt tydligare.
Planeringen för förnyelse, som började med positiva förhoppningar från stadens tekniska förvaltningar om att få bygga något bättre än nuvarande Slussen har, efter ett par decennier med tävlingar och många förnyelsealternativ, mynnat ut i ett förslag där oersättliga värden förstörs medan det som skapas har nackdelar som inte finns idag.
Kritiken är massiv och har bred förankring. Där det från början kom starkast protester från kulturhistoriskt håll – Slussen är klassad som Riksintresse för kulturmiljövården och skyddad genom Miljöbalken – har missnöjet och invändningarna nu växt till en bred proteststorm.
Slussen ca 1940-49. Foto: Lennart af Petersén
Vad beror de starka känslorna på? Varför har planeringen gått så snett?
Ett svar är att nuvarande Slussen i grunden är bra, rent av genial! Det är helt klart att Slussen idag är ett oerhört slitet, skamfilat och söndervittrat monument. Underhållet har i flera decennier utförts med den bakomliggande tanken att allt snart skulle rivas då konstruktionerna kommit till slutet av sin tekniska livslängd. Självklart kan det inte se så bra ut under sådana omständigheter. Mycket av det som gav Slussen dess glans och modernitet har byggs för, som till exempel glaskupoltaket med skimrande överljus i norra klöverbladet och flera av de glasade väggpartier och skyltfönster som ursprungligen fanns. Neonskyltarna, de livliga småbutikerna, de glänsande ytorna och de många verksamheterna är borta.
Slussens bodar ca 1939. Foto: SSM/Almberg Preinitz
Om man studerar de äldre bilderna i Stadsmuseets inventeringsrapport ser man tydligt vilken entusiasm och framåtanda som präglade platsen. Här var det tjusigt och modernt! Fullt av liv! Mycket av detta kan återerövras, poleras, plockas fram eller återställas. Här finns de bästa förutsättningar att skapa en livlig mötesplats – just det som är ett av de viktigaste målen för planarbetet.
Foto: SSM/Spårvägsmuset. Bilden något beskuren.
Det som är värdefullt med nuvarande Slussen är inte bara den estetiska designen, den avancerade betongarkitekturen och verksamheterna som knöts dit. Det problem som ska lösas är att det inte bara är flera olika vägar och trafiksystem som möts utan att det samtidigt är en hög nivåskillnad som ska överbryggas. Det är därför den raka vägbanan till Gamla Stan blir så lång och dominant, om den måste vara rak. Det är därför den nuvarande lösningen med svängda ramper, klöverbladen, är överlägsen alla andra lösningar. Med svängda ramper kan man ta upp den höga nivåskillnaden på liten yta. Det är en lösning som gör Slussen unik i världen och tillsammans med Katarinahissen och KF husen en modernistisk ensamble av alldeles särskild dignitet.
KF-Husen. Foto: Holger Ellgaard
Ett annat svar är att utgångspunkterna för förnyelsen var felaktiga. Man kan inte utgå från att något är alltigenom dåligt därför att det är gammalt och slitet. Det är alltför naivt att tro att något nytt blir bättre bara för att det är nytt. Analysen av vilka problem som fanns var inte fullständig. Varför tar man inte platsens kulturhistoriska värden på allvar? Klarar verkligen nuvarande tunnelbana de kommande vattennivåerna i Saltsjön och Mälaren? Olika experter kommer till olika svar, vilket är rätt?
Slussens invigning 1935. Foto: Stockholms Stadsmuseum/Gustaf W:son Cronguist
När blir det aktuellt med nästa grundförstärkning av tunnelbanan och varför gräver man inte ner den? Det sägs att det blir för dyrt men inga seriösa kostnadsberäkningar har redovisats. Och man kan fråga: för dyrt just nu – men på sikt? Detta har medfört att tävlingarna varit låsta och missat målet. Inget förslag har hittills i alla delar visat sig vara bättre än nuvarande Slussen.
Det är ett oförsvarbart förhållningssätt att hävda att ett dåligt förslag måste drivas igenom med argumentet att processen varit långdragen. Tänk hellre igenom projektet en gång till med öppet sinne, före beslut. Tillsätt en fristående, neutral granskningsgrupp!
Gångstråk i Slussen 1935. Foto: SSM/Almgren & Preinitz
Klart torde vara att de nuvarande konstruktionerna behöver göras om då betongen försvagats och armeringen rostar och hela anläggningen måste grundförstärkas. Detta är inte omöjligt att genomföra. Slussenanläggningens många formgivna delar kan återfå sin ursprungliga fräschör. Det går att återta de kvaliteter som fanns, hålla rent och snyggt och skapa liv och verksamheter. Det kan också gå bra att avstå från detaljer som varit olämpliga och att lägga till funktioner av idag, samt självklart lösa vattenregleringen.
Trafiklösningarna över vattnet har aldrig varit vackra. Är det inte dags att gräva ned dem?
Med en restaurerad Slussenanläggning får Stockholm (behålla) ett funktionalistiskt monument, som är ett karaktäristiskt inslag i stockholmarnas vardagsliv och ett besöksmål av hög internationell klass. Den har alla möjligheter att bli just den välfungerande trafikplats, den mötesplats och sammanbindande länk som planeringen eftersträvar! Här kan man verkligen tala om världsklass!
Kerstin Westerlund Bjurström
Ordförande ICOMOS SWEDEN
Britt Wisth
ICOMOS SWEDENs representant i International Scientific Committé on the 20th Century Heritage
ICOMOS är en sammanslutning för yrkesverksamma inom kulturmiljösektorn. Dess uppgift är att tvärvetenskapligt och sektorsövergripande verka för att historiska minnesmärken, miljöer och kulturlandskap bevaras åt eftervärlden. ICOMOS är Unescos expertorgan för kultur-miljöfrågor och för Världsarvskonventionen. ICOMOS finns i 130 länder.
Länk till fler artiklar om Slussen på Skyline här
Sten Nordins och Regina Kevius debattartikel i SvD här
SvD: Kostnader för Nya Slussen mörkas! här
Artikel i SvD här
DN: Nya Slussens hissar för få och för små. här
DN: Beslut om Nys Slussen i Stadshuset kl. 17 här
DN: Mark Isitt: Debatten som förstörde Slussen här
SvD: Slussen värd ett bättre öde. här
Intressant, man har inte sett Slussen för vad den är utan för vad den saknar. Den är i grunden vacker, men har förställts med åren. Det finns saker att förbättra, det tråkiga busstorget där uppe, krångliga trottoarer på utsidan, etc. Att den idag bara utnyttjas till 30% av sin kapacitet är ingen nackdel. Då blir det färre stockningar, mindre tomgångskörning som orsakar dumma extrautsläpp av trafikgaser.
Dess utformning är snäll mot öarna då den höjer och sänker sig mjukt och ansluter i svängda former. En rak form blir alltid extra tydlig och kan då upplevas som hård och brutal.
Ja, då upplevs väl nuvarande Slussen som hård och brutal då, för bron mellan Skeppsbron och Hornsgatan är exakt lika rak som den som ska byggas och den ”höjer och sänker sig” inte alls utan bara höjer sig (dock med en lätt puckel just där den korsar över Katarinavägen).
När den nu tusen år gamla TV-eken blåstes bort i vad som bäst kan liknas vid ett nyvaket rivningsraseri får man hoppas att detta utmärkt formullerade brev stämmer till eftertanke innan den hunnit till den underbara plats vi kallar Slussen!
Hela slussendiskussionen är ett misslyckande. I grunden har man enbart pratat om själva Slussen och inte det den skall ansluta till. Som den nuvarande blir alltså den kommande(om nu Ny Slussen mot all förmodan går igenom) ännu en modernistisk lösning med lite hänsyn till sina samarbetspartners, Söder, Gamla Stan(främst). Slussen från 1935 må ha sina fördelar men den var mycket brutal då den kom och det är stadens förslag med. Varför inte göra något som faktiskt skall vara en trafiklösning, en skön övergång mellan stadsdelarna istället för en jättesarkofag i betong som så tydligt urskiljer sig mot bostads- och handelskvarteren?
Ingenjör Carl Silwerbrand, 89, var Åke Bjurholms företrädare. Han började på Gatukontoret på 1970-talet.
–Vi fick tydliga direktiv att inte satsa mer än nödvändigt på Slussen, då den skulle bytas ut, förklarar han.
Hans kollega vid Gatukontoret, ingenjör Lars Modée, 85, säger likadant.
–Vi begärde 20 miljoner till underhåll, men fick bara fem. Då sa vi: ”Slussen är räddningslöst förlorat!”.
–Det var omöjligt att upprätthålla kvaliteten med de små medel vi fick, och det var uppenbart för oss att avsikten var att Slussen skulle rivas, säger Lars Modée.
Det var tvärstopp att underhålla Slussen sen 70 talet. Det var så därför.
Att man redan på 70-talet var medveten om Slussens skick gör ju att man ställer en del frågor. Varför väntar man in i det sista med att byta ut den? Diskussionen har förts i 20-30 år. Är det nu inte dags att komma till beslut eller ska vi verkligen låta den rasa av sig själv?
Ja, de hade för lite pengar på 70-talet. Men inte ska den rasa själv. Det är uppenbart att det måste ageras snart. Därför är det viktigt att beslutet blir så bra för alla som möjligt och inte bara för alliansen. Den ska ju hålla ett tag, både tekniskt och skönhetsmässigt.
Man har också vetat om att nuvarande Slussen är starkt överdimensionerad åtminstone sedan 70-talet. Tycker det är ganska naturligt om man inte sänker miljarder i att grundrenovera en föråldrad och obehövlig trafikanläggning utan tänker framåt på vad som kan byggas där istället.
Abel: instämmer helt. Varför ska vi ersätta en modernistisk betonglösning med en annan? Ni som tycker nuvarande slussen är ”underbar” måste verkligen gilla modernistiska trafikplatser. Misströsta inte, det byggs nya påkostade sådana vid förbifarten.
Usch ja, och så vill de sätta upp gigantiska julgranskulor i den. Det är nu dags att gräva ned set mesta sv skusseländet så vi slipper ångra oss i 76 år till.
JF: jo, det är därför jag tycker det är så märkligt när vi har en lösning som smällt in i stadsbilden, man har accepterat den och då ta bort den och ersätta den med en annan, fast långt brutalare. Jag har hela tiden varit kluven över att bevara eller bygga nytt. Nu måste man ta bort och ersätta men varför då inte ta fasta på de smäckra linjer som som finns? Forsters förslag är faktiskt inte smäckert. När staden svarade Benny Anderson med detta: http://www.dn.se/sthlm/benny-andersson-har-missforstatt-en-del-saker
så kände åtminstone jag att nu räcker det med raljant ton från de styrande. I DN skriver Mark Isitt lika raljant om den stockholmska osäkerheten ang Slussen, roligt och sorgligt samtidigt.
Angående svaret från Andreas Burghauser så ska det nog ses med bakgrund på hur Benny Andersson formulerade sig gentemot Sten Nordin och det faktum att han försökte saluföra rena lögner som sanna.
Andreas Burghauser kunde skrivit att Benny Andersson ljuger men han var diplomatisk/snäll och föklarade att Benny Andersson nog missförstått en del saker (vilket är helt korrekt om han inte ljuger med berått mod).
Det är svårt att avhålla sig från en raljerande ton när man bemöter någon som inte har en siffra rätt i sak och som garnerar sin uppvisning i okunskap med retoriska anklagelser och omotiverad indignation.
Angående förslaget som stackars ABBA-Benny lurats ställa sig bakom, läs länken.
”Vad beror de starka känslorna på? Varför har planeringen gått så snett?”
Ja det har ju förekommit en del mytbildning. Man har hört något om stadens förslag men när det kommer till kritan så har det visat sig att man byggt sin åsikt på osanningar. Nu senast var det Benny Andersson som gjorde bort sig när hans påstående avslöjades som falska av Andreas Burghauser.
”Ett svar är att nuvarande Slussen i grunden är bra, rent av genial!”
Jo vi har hört detta påstående många gånger: ”Slussen är genial”! På vilket sätt det skulle vara genialt med en autobankorsning mitt i hjärtat av en stad förklaras inte. Bara att den är ”genial”.
”Det som är värdefullt med nuvarande Slussen är inte bara den estetiska designen, den avancerade betongarkitekturen och verksamheterna som knöts dit.”
På vilket sätt skulle den nuvarande Slussens estetiska design vara värdefull? Jag tycker den är en ful betongöken. Den tvingar till långa omvägar för gående.
”Det problem som ska lösas är att det inte bara är flera olika vägar och trafiksystem som möts utan att det samtidigt är en hög nivåskillnad som ska överbryggas. Det är därför den raka vägbanan till Gamla Stan blir så lång och dominant, om den måste vara rak. Det är därför den nuvarande lösningen med svängda ramper, klöverbladen, är överlägsen alla andra lösningar.”
Men det svängda ramperna är ju till för bilarna och inte för de gående. Det kan ju tilläggas att lutningarna i den ”överlägsna” nuvarande Slussen är större än i förslaget.
”Ett annat svar är att utgångspunkterna för förnyelsen var felaktiga. Man kan inte utgå från att något är alltigenom dåligt därför att det är gammalt och slitet.”
Utgångspunkten för ombyggnaden är att Slussen inte bara är slitet utan uttjänt. Den har undermåliga pålar som sjunker. Betongen, aluminatdito, vittrar sönder och detta är inget med underhåll att göra. All betong måste tas bort och då är den enda lösningen att först riva. Sedan är det en annan fråga vad som kommer efteråt. Ska vi bygga en kopia på den nuvarande Slussen eller något nytt? De flesta tycker inte att den nuvarande Slussen fungerar och de gångflödesmätningar jag sett tyder på att det är en stråkbrytare (mellan Västerlånggatan och Götgatsbacken).
”Det är alltför naivt att tro att något nytt blir bättre bara för att det är nytt.”
Det de gjort är att avpassa kapaciteten till att bättre spegla dagens förhållanden, dvs mindre vägytor och mer trottoarytor. Sedan kan man avgöra om det är bättre eller sämre.
”Analysen av vilka problem som fanns var inte fullständig.”
Vilka problem då?
”Klarar verkligen nuvarande tunnelbana de kommande vattennivåerna i Saltsjön och Mälaren? Olika experter kommer till olika svar, vilket är rätt?”
Detta har ju redan avhandlats här på Skyline och planen är att höja upp betongtråget till över kajnivå. De andra ”experternas” förslag är att gräva ner men ha en station med nedgångar i kajnivå, så vattnet kan rinna rakt in.
”När blir det aktuellt med nästa grundförstärkning av tunnelbanan och varför gräver man inte ner den?”
Man borde kanske förberett för en framtida station för blå linjen. Men att gräva ner röda och gröna linjen ger tyvärr ingen förstärkning av t-banenätet. Tvärtom. Det kostar 7-12 miljarder extra och på köpet får man lägre kapacitet.
”Klart torde vara att de nuvarande konstruktionerna behöver göras om då betongen försvagats och armeringen rostar och hela anläggningen måste grundförstärkas. Detta är inte omöjligt att genomföra.”
Som jag skrev tidigare är det omöjligt att bara putsa upp fräschören. Slussen försätter ändå att vittra sönder. All aluminatbetong måste ersättas. Nu pålning krävs. Med andra ord är det rivning som gäller i detta fall.
”Med en restaurerad Slussenanläggning får Stockholm (behålla) ett funktionalistiskt monument”
Några modernistiska monument över dålig stadsplanering och bilprioritering behövs inte i hjärtat av Stockholm.
Autobhanlösning är och ta i då autobhan är enligt min erfarnenhet extremt långa, så raka som möjligt, breda motorvägar genom Tysklands skogar. Det här handlar om att få trafik att flyta i en mycket liten yta, och det var bland de första i sitt slag och nog den minsta tror jag.
och ja- rekonstruktion handlar ovanstående artikel om, som det mesta som byggdes efter 1930. Inte renovering.
Peder Altons artikel idagens Dn är god läsning om man nu för ett ögonblick orkar glömma vems ”sida” man håller på – eftersom det i princip är avgörande för den här debatten. Själv håller jag mig exklusivt en egen åsikt.:)
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/peder-alton-kulturslussen–ett-elegantare-och-kansligare-forslag
Nu talar vi om själva korsningen. Autobahnklöverkorsningar är ofta rätt snäva i förhållande till motsvarigheter i Sverige så liknelsen är inte helt åt skogen. Och initialt hade ju inte Slussen några övergångsställen. Det var tänkt att fungera på exakt samma sätt.
Rätt snäva, kanske någonstans och i likhet med svenska motorvägar men jag tycker fortfarande att kurvorna i Slussen saknar likhet i storlek med autobhan. Snarare är Fosters lösning mer ahtobanlik.
Nu är ju själva symbolen för Autobahn just en planskild korsning…
Lite mer än så. Så för en gång skull, låt det vara fakta:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tysklands_motorvägar
Nej, faktiskt bara en planskild korsning och inget annat:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Zeichen_330.svg
Faktiskt lite mer än så. Det där är en symbol, och så vitt jag kan se svänger den inte alls som Slussen. Enligt din definition är det alltså enbart en rak väg.
Det var en märklg invändning, menar du att en planskild korsning inte är planskild om någon av de två vägarna har den minsta kurva?
”På vilket sätt skulle den nuvarande Slussens estetiska design vara värdefull? Jag tycker den är en ful betongöken. Den tvingar till långa omvägar för gående.”
så är ock Stockholm Slott. Smaksak.
Märkligt argument, kan man mäta det kulturella värdet på ett objekt i antalet meter omvägar det framtvingar? Då måste väl SL:s bussgarage höra till stans absolut mest värdefulla byggnader?
Halvt on topic: Alternativ Stads förslag att låta Norrbro fortsätta in under Slottet och ut vid Söottsbacken tycker jag är rätt bra.
”Några modernistiska monument över dålig stadsplanering och bilprioritering behövs inte i hjärtat av Stockholm.”
nej verkligen inte. det är därför det är så svårt att förstå de där som hela tiden stött Fosters + Partners förslag.
Egentligen är det Nyrén som står för trafiklösningen och deras förslag innebär en minskning av antalet körfält med 33% men visst kan man tycka att man borde minska ner ytterligare. Bygger man ut infrastrukturen (mer t-bana och Österled) så är det lätt att stänga av ytterligare körfält.
Men sedan kan det jämföras med exempelvis ”kulturslussen” som föreslår tio körfält (mot Nyréns/stadens åtta). Av dessa tio är inget kollektivkörfält (eftersom det är del av en gigantisk rondell), medan stadens förslag har plats för två.
Det handlar inte om att ”putsa upp” det är en totalrekonstruktion. I min värld ser jag inget mindre modernistiskt med Nya Slussen än den nuvarande, än att den är om möjligt än mer internationell och modernistisk till sitt utseende.
När jag skriver ”modernistiskt” (eller funktionalistiskt) menar jag funktionen. Man separerade funktioner eftersom man trodde att de i isolation skulle fungera bättre. Biltrafiken på Slussen byggdes helt isolerat från gångtrafiken som klämdes ner i gångtunnlar. Sedermera förstod man att man inte kunde vara så dogmatisk folk gick där de behövde och övergångsställen placerades ut.
”Nya Slussen” innehåller å andra sidan trottoarer och övergångsställen från början. Visserligen finns det några modernistiska dra iom att det finns ett antal broar och ytor som är helt befriade från biltrafik. Men heller bilfria områden än gång/cykelbefriade områden (som i dagens bilprioriterande Slussen).
Jo, jag håller med om den modernistiska funktionen, men å andra sidan är det mycket korta gångar det handlar om. Utsidan är problematisk bitvis att promenera i och bär göras om. Däremot det antimoderistiska i centralbron är inte heller något gott exempel på att planera trafik.
”Däremot det antimoderistiska i centralbron är inte heller något gott exempel på att planera trafik.”
Kan du precisera vad du menar skulle kunna bli bättre? Att fördela trafiken på två broar?
Den har all möjlig trafik, till och med gångtrafik. Lite ironi var det, men när du har ämnet uppe: GRÄV NED DEN. Det är samtida.
Huruvida man upplever den som ”samtida” beror nog mest på när man är född. Centralbron byggdes 1958-59.
Född på tidigt 80-tal. Så den är inte samtida för mig. Men för dig Herbert, är den säkert i modernaste snitt.
Det bekräftar min hypotes att begreppet ”samtida” hänger intimt samman med när man är född.
Detta kanske är en annan diskussion än Slussen men…
Jag håller med om att det vore trevligt att gräva ner centralbron. Det är synd att man ska tvinga in över 100.000 fordon per dygn i höga hastigheter mellan Gamla Stan och Riddarholmen.
Det blir dock förmodligen ett mycket komplicerat projekt. För att hamna tillräckligt djupt under Mälarens yta krävs att hela Söderleden byggs om från Medborgarplatsen och norrut. Anledningen är att den måste ledas ned i en backe. Vidare måste man se upp så att den inte krockar med Rödalinjen eller Citybanan. Sedan kommer frågan om koppling till city. Man blir tvungen att skippa kopplingen med Klaratunneln eftersom tunnelbanan och citybanan utgör en barriär. Man kan koppla samman den med Blekholmstunneln. Totalt sett blir tunneln 2 km lång och går i ett mycket komplicerat läge (om det ens är möjligt). Det kommer kosta pengar.
Jag tror nog att vi kommer få leva med centralbron. Att lägga i tunnel blir för dyrt och ger för lite i ökad kapacitet (den blir tom minskad). Frågan är om man kan göra på annat sätt.
På sikt kan man bygga ut t-banan och därmed motivera att minska ner antalet filer till två i vardera riktning och därmed utöka med trottoaryta (målet kan vara att mer än halvera nuvarande trafikmängd till Sveavägens nivå). Vidare kan man skapa korsningar vid Riddarholmsbron och Strömsborg. Sådant tar ner hastigheterna. Slutligen tar man bort trafikspaghettin vid järnvägs”parken” och bygger ett snyggt kvarter. För frågan är om vi verkligen behöver dessa motorleder inne i en tät stad. Bevisligen går det bra i Paris innerstad och Manhattan (med vissa undantag. Det borde vara möjligt även i Stockholms innerstad.
Bra med denna synvinkel! Låt oss göra nya Slussen så enkel som möjlig. Utan löjliga onödiga gallerior, utan fula klumpiga hus och krångliga trappor. Håller med om att nuvarande Slussen är slitet. Inte undra på när det inte underhållits på 40år! Har bott nära Slussen hela mitt liv och tycker den fungerar utmärkt med potensial till vissa förbättringar gällande busstorg och trottoarer. Låt oss spara några miljarder och satsa dem där de behövs bättre. Håller med merparten av Stockholmarna som ratar nya förslaget. Synd om moderaterna även denna gång kommer visa sin maktfullkomlighet och inte lyssna in dem som använder Slussen i sin vardag. Eller har de kanske snärjt in sig i något avtal de inte kan ta sig ur?
”Utan löjliga onödiga gallerior”
Vad är en onödig galleria? Är den galleria som finns där nu onödig? Är ”Gallerian” onödig? Är Sturegallerian onödig? Vad skiljer en galleria från en gånggata kantad med butiker med pålagt tak. Är Drottninggatan onödig?
”utan fula klumpiga hus och krångliga trappor.”
Vilka av husen skulle vara klumpiga? Och på vilket sätt menar du att trapporna skulle vara krångliga?
”Inte undra på när det inte underhållits på 40år! ”
Ytskikten på Slussen är slitna men det är knappast anledning till rivning. Slussen är byggd i aluminatcement som, oavsett underhåll, vittrar. Vidare är pålarna undermåliga och det är inte helt lätt att bara byta ut pålar under en trafikmaskin som Slussen.
”Har bott nära Slussen hela mitt liv och tycker den fungerar utmärkt med potential till vissa förbättringar gällande busstorg och trottoarer. ”
Menar du busstorget i nedre plan?… Eller har du någonsin varit där? Menar du att trafiksepareringen fungerat?
”Låt oss spara några miljarder och satsa dem där de behövs bättre.”
På vad skulle man spara dem? Slussen måste rivas i vilket fall som helst och något måste byggas upp på nytt. Det kommer vi inte ifrån.
”Håller med merparten av Stockholmarna som ratar nya förslaget. ”
Av de undersökningar som gjorts är det runt en fjärdedel som ratar förslaget.
”Stockholmarna som ratar nya förslaget. Synd om moderaterna även denna gång kommer visa sin maktfullkomlighet och inte lyssna in dem som använder Slussen i sin vardag.”
Som sagt gissar jag att du knappast vistats nere på Saltsjöbanans perrong eller i gångarna.
”Utan krångliga trappor” var jag tvungen att le lite åt. Jaha, ta bort trapporna då. Oerhört mycket mindre krångligt när den jobbiga valsituationen elimineras och det bara finns en enda sak att välja på, i det här fallet broarna. Kanske vi ska passa på att ta bort alla krångliga trappor i stan, t ex vid Sergels torg, Stadsbiblioteket och Sista Styverns gränd. Eller de krångliga trapporna i Gula gången, som är funktionsekvivalenta med monumentaltrappan i Fosterförslaget?
http://fotolasse.se/index.php/samhalle/planarkitekten-och-idioten.htm
Jaså, ICOMOS SWEDEN försöker sprida intrycket att Slussen på något sätt skulle vara skyddsklassad. Frågan har i och för sig varit uppe (senast 2006) men den gamla överdimensionerade motorvägskringlan befanns inte hålla måttet för skyddsklassning.
Speciellt unik eller genialär den inte heller. Och något direkt folkliv kan man knappast säga präglade platsen, även om den utan tvekan ansågs som Stockholms modernaste till långt in på 60-talet. Speciellt jämfört med vad som fanns där innan känns platsen helt neutronbombad vad gäller målpunkter — absolut ingenting finns där som skulle kunna attrahera folk, mer än några få butikslokaler i den underjordiska gången som det var meningen att alla skulle tvingas ner i, och gallerian som tillkom -87 samt torgverksamheten på Ryssgården som byggdes ca 1960. De personer som syns på de gamla bilderna är alla på väg till helt andra platser, och de ännu äldre bilderna från innan betongkolossen byggdes är lika myllrande av genomfartstrafik.
Myten att Slussens körbanor skulle vara ”svängda” är märkligt seglivad. De som påstår det kan aldrig ha tittat efter speciellt noga, för den befintliga bron mot Hornsgatan är exakt lika spikrak och bred som den som ska byggas. Brodelen mellan Gamla stan och Stadsgården har formen av en bågbro och så kommer det att vara i framtiden också, även om den bågen ligger mellan brons andra två halvor, de som leder upp till och ner från torgplanet. Bågormen kommer att synas på brons välvde undersida, den som idag bara är en lodrät betongvägg. Klöverbladen är svängda men klöverblad behövs inte i plankorsningar, och något annat än bilar ser man f ö ytterst sällan i de branta ramperna.
Som andra har påpekat så är det inte någon gissning att den undermåliga betongen vittrar inifrån och att de felaktigt utförda pålarna sjunker med upp till 4 mm/år. Det är inte svårt att inse att det inte håller i längden när delar av en bro sjunker i olika takt och konstruktionen bryter sönder sig själv. Delar är redan avstängda av säkerhetsskäl, ska vi vänta med ombyggnaden tills hela anläggningen är för farlig att köra och gå på?
Vad gäller osäkerheten om de framtida vattennivåerna så finns det faktiskt inga experter alls som kommit fram till att utformningen av Nya Slussen skulle ha något att vinna på att man sätter dit en högre kant (eller vad man nu tänker sig) just där, för vattnet rinner ändå in på andra ställen om det skulle stiga över kajnivån.
ICOMOS SWEDEN har också en märkligt kluven inställning till trafikanläggningar. Är de äldre än 75 år så är de omistliga och vackra monument som erbjuder hänförande utsikt, är de yngre så bör de grävas ner och utsikterna från dem elimineras för alltid. Förmodligen kan vi tolka det fenomenet som en grov indikation om medianåldern på medlemmarna.
Vägverket hade ett eget skönhetsråd som utarbetade vackrare vägar, exempelvis mot Nynäs, det lades ned. Vägar idag är inte särdeles vackra.. Slussen, jo kanske en smaksak, men i ICOMOS uppgift är att se till det unika värdet i vissa byggnader/anläggningar och Slussen klassas lätt i som faktiskt en av de främsta modernistiska trafikkarusellerna i Sverige, så där fyller de sin uppgift. Det beror på vem man frågar och hur frågan ställs. Hade man frågat Naturvårdsverket hade de nog inte velat ha någon trafik alls i stan, hade man frågat vägverket hade de nog bara velat ha vägar i stan. Alla har sitt intresseområde att bevaka och att expertis finns är bra. Inan ICOMOS och UNESCO fanns, för att nämna några, så var det mestadels temporära politiska beslut som fick stora konsekvenser framåt. City t ex..
Dessutom vill politikerna att dessa samarbetar så det är väl toppen att de lämnar in sin syn på saken. När det kommer till restaurering är det en rekonstruktion man talar om eftersom det mesta byggt i betong vittrar, även om det som är under vatten är i mycket gott skick eftersom betong har den egenskapen att den faktiskt blir bättre om den blötläggs.
Om man tänker sig en rekonstruktion bör man rätta till de knepigheter som finns med märkliga trottoarer på utsidan och alla gångar. Busstorget är inte heller något vidare med tanke på den sköna plats det egentligen är. Dessutom tycker jag alltid folk springer runt och letar bussar där, inte hittar. Tilläggen som kom senare bör också tänkas om, ev tas bort. Slussen är idag inte den lösning som först kom till utan tillskott som kan smältas samman på ett smartare sätt skulle kunna byggas om. Hur som har den elegantare linjer än Fosters. Oc ibland är inte trafikseparering av ondo då jag gärna slipper biltrafik när jag kilar genom Slussen, alternativ slipper gärna gångtrafikanter när jag åker bil/buss. Man kan ta det bästa av allt och skapa något bra.
Det allra bästa med den svägnda gånvägen vid rondellen är ju givetvis övergångsstället utan rödljus som ligger exakt vid kurvan så att man inte kan se om det kommer en bil eller inte. Verkligen jättesmart lösning för fotgängare! Väldigt, väldigt unikt och fullkomligt livsfarlig.
Jag är uppvuxen vid Slussen. När jag var yngre fanns det fortfarande butiker och skyltfönster. Vackert? Knappast. Lika vackert som de inglasade butikerna i gångarna vid Sergels torg. Dock har det allid luktat betydligt mer kiss vid Slussen, och Gula gången har ju ett tämligen passande namn. När jag var yngre trodde jag att det var ett slangnamn på grund av den kraftiga stanken av kiss. De här butikerna har inte haft ett gott läge, fö folk har inte varit vidare intresserade av att hänga där. Inte idag oh inte för tjugo år sedan heller.
Vad gäller att Slussen skulle vara ett turistmål av högsta klass? Förlåt mig, men exakt vad baserar du detta på, om man får fråga? Jag ha sprungit på turister vid Slussen som undrat vart fan de hamnat i för ett äckligt åbäke och som inte hittar bland gångarna och undrar hur sjutton man agerar denna opraktiska karusell. Men jag har aldrig någonsin sett någon stå och beundra Slussen. Så att Slussen skull vara ett turistmål av värdlass när det inte hålls några turistrundvandringar där öht. bland annat är en sån verklighetsfrånvänd gojja att det inte är klokt.
I övrigt: Det spelar ingen roll. Pålarna till Slussen förstörs mer och mer för var år som går. Trots restaurering för flera miljoner varje år (och större ingrepp som de 2005 då man fick stänga av hela Slussen längre perioder) så går det inte att stötta dem förevigt. Det måste rivas. Att påla om helt och hållet på en så geofysiskt komplicerad plats utan att riva byggnationen ovanför är ett ohyggligt komplicerat projekt som skulle kosta otroliga summor, för att inte nämna ta fruktansvärt lång tid och orsaka abnorm trafikkaos i Stockholm i många, många år.
Nästa stora problem är att man inte ens idag vet vilken typ av pålning det är som skulle fungera bättre trots många undesökningar på platsen. Den senaste större undersökningen (om ni faktiskt är vid Slussen någon gång då och då kan ni ju knappast ha missat borrtornet som var där en längre period) skedde under 2010 och inte den gav direkta svar. När man river kommer man få större möjligheter att göra ytterligare undersökningar av grunden men idag finns det ingen som är överrens huruvida ett fullgott resultat av detta går att åstadkomma. Därför är det av vikt att ombyggnaden blir enkel för det finns en risk att problemet inte går att lösa helt och då måste man helt enkelt ha en konstruktion som är enkel som underlättar renovering och ombyggnad i framtiden. Komplicerade trafikmodeller försvårar detta och nya Slussen är formgiven med detta i åtanke.
Jag är i högsta grad för bevaring av kultur, men det finns gränser för hur extrema uttryck detta får ta sig. Jag är uppvuxen precis invid Slussen, vid Mosebacke, platsen kommer alltid att finnas i mitt medvetande för jag har passerat där på något vis nästan varje dag i mitt liv när jag bodde där. Men att bevara Slussen, som inte är funktionell för människor och som är rent ut sagt livsfarlig på grund av rasrisken som inte går att förhindra helt, enbart skjuta på, kan jag inte se som annat än dumdristigt. Man kan inte riva pålarna idag, man kan enbartförstärka dem med ny betong och ståbalkar vilket man gör, men det förhindrar inte det faktum att de vittrar sönder inifrån och en dag kommer de att rasa. Man har fått ta bort flera ton betong från Slussen på grund av att det inte går att ha det kvar.
Jag ser hellre att vi river det snart än att vi går en mer och mer komplicerad bebyggelse tillmötes. Vattenlägena har också förändrats kraftigt, och de kommer fortsätta göra detta såsom alltid är fallet vid den här typen av områden. Det går inte att göra något åt men man kan förebereda sig bättre för det.
Slussen ä i övrigt inte ens ett populärt turistmål för andra Svenskar. De flesta som bor i andra delar av Sverige känner inte ens till Slussen. Så att det skulle vara ett så uppskattat landmärke går helt enkelt inte ihop på något sätt eller vis.
Så intressant att du känner till vad alla andra känner, anser och svär över. Undrar just hur känt Härkeberga kyrka är för allmänheten i Sverige. det är en gammal skruttig byggnad med mycket lite verksamhet. Kanske ska vi riva den med och ersätta med någon shoppingcentra?
Och personligen är jag för en revidering av det i mina ögon mycket tråkiga förslaget rent formmässigt vi vill ge till framtiden och Stockholm.
Du jämför alltså Slussen med en medeltida kyrka med målningar av Albertus Pictor?
Varför stoppa där? Är inte Slussen ett av världens underverk? Borde det inte vara ett världsarv? Ha samma status som pyramiderna i Egypten, Colosseum, Kinesiska muren, Machu Picchu, Petra eller Taj Mahal?
Härkeberga är inget världsarv. Men en gång i tiden var det också 80 år, har varit fallfärdigt och restaurerats, återigen ansetts en styggelse men fått återupprättning. Jag har påpekat att jag inte tycker att slussen ska rekonstrueras, men skönheten i det kommande projektet saknas. Det finns två anslutande holmar vi ska ta hänsyn till. Men man får tycka att Fosters+Partner förslag är en fantastisk uppvisning i stadsbyggnadskonst och vidunderlig skönhet, sådan som skall fungera i lång tid.
Arkitekten: Härkeberga kyrka ligger nu inte så till att det passeras av 23.000 fotgängare, 25.500 cyklister, 39.000 bilister och 57.000 kollektivtrafikresenärer (t-banan oräknad) varje dag. Härkeberga kyrka har kanske max fem besökare per dag och då spelar det liksom inte så stor roll hur den fungerar som trafikknutpunkt.
Ja, det stämmer nog. Men diskuterar man byggn.minnen så ser man till objektet. Härkebera används fortfarande och Slussen som den är kan ju ta än mer än det du beskriver så väl i siffror. Vill bara fördjupa det vanliga slentrianpratet om vad som är värt att spara eller inte. Om man diskuterade som ovan skulle inget ha varit kvar idag. Frågan måste alltså resas när det kommer till större byggnadsverk.
Men om du nu har missat det, så är jag inte intresserad av någon rekonstruktion av Slussen, men ett vackrare förslag än det som ligger. Det kan ju inte vara så känsligt för andra stadsbyggnadsdebattörer, enbart för de som lägger förslaget.
Jo, nog dög förslaget alltid. Det klubbades för 20 minuter sedan.
Å nu väntar överklagan och så blir det till en valfråga.
Vad kul det låter.
Haha:), kul där!
Hade inte Söderlund klämt till med en hel stad på Slussen hade nog det nig varit full byggfart nu. Och vad set hade gått fort i denna milda vinter! Synd att han toka till det.