Arkitektur Stockholm del 6 – Ett rikt och levande stadsliv

 

I avslutande delen i vårt remissvar till Arkitektur Stockholm betonas bland annat vikten av ett rikt stadsliv. Miljöerna måste utarbetas efter human skala och möjligheter skall ges till både små och stora verksamheter att finnas. I slutordet betonas även vikten av att bevara Stockholms karaktärsdrag, då det är lätt att förvanska dessa:

Ett rikt och levande stadsliv  

Det som beskrivs i förslaget kan inte nog understrykas; att det finns offentliga rum av varierande slag som träffpunkter, att handels och servicefunktioner  integreras i stadsrummet och centrumanläggningar kompletteras med bostäder och arbetsplatser, att det finns tydliga gränser mellan vad som är privat och offentligt och att entréer lokaliseras mot gatan så att det blir så mycket liv och rörelse som möjligt där.

Lika viktigt är det dock att befintliga träffpunkter för olika aktiviteter bevaras och nya skapas. I dagens iver att bygga på redan exploaterad mark och att höja inte minst arkitektonisk standard körs många uppskattade och livaktiga verksamheter bort från industri och hamnområden. Det kan vara ren hobby, kulturell verksamhet eller lågavkastande hantverk som inte har råd med högre hyror.

Symtomatiskt indikeras i promenadstaden t ex att de många små båtklubbarnas vinterförvaringar ska samlas i stora depåer. Det tar bort livaktiga inslag i stadsbilden och ökar biltrafiken. Det är lätt att gissa vad som händer med gemenskapen. Bevarande möjlighet till hobby, konst och kulturverksamhet och hantverk året runt också i utomhusmiljön bör fogas in i texten om ett rikt och levande stadsliv. För att åstadkomma detta räcker inte blandning av olika funktioner och flexibel användning. Till riktlinjen bör därför tillfogas blandning av lokaler med olika standard och hyresnivå.

Dialog och samverkan

Vikten av tydliga och heltäckande bedömningskriterier för de enskilda projekten som beskrivits tidigare kan inte nog understrykas.  Vi anser dock att förslaget borde kunna bli tydligare avseende flera för utvecklingen fundamentala val eller förhållningssätt till befintlig topografi och bebyggelse. Det är viktigt för att dokumentet ska bli användbart. Det är också viktigt för att de riktlinjer som avses att ges i Arkitektur Stockholm – Stadsbyggnadskaraktärer respektive råd och riktlinjer ska bli användbara och trygga Stockholms goda utveckling. Lika viktigt anser vi det vara att det redan i den nu presenterade skriften som tidigare nämnts för in krav på definition på arkitekturen som verktyg för uppnå relevant upplevelse bland bedömningskriterierna, studier av perspektiv från olika siktvinklar med mera.

Likaså vill vi lägga till krav på analys av konsekvenserna av alternativa principlösningar i tidiga skeden av processen. Det är som exempel omöjligt för den ej insatte att t ex bilda sig en uppfattning t ex vad olika tät bebyggelse påverkar utbredningen av en stadsdel eller hel stad, möjligheten till kollektivtrafik eller service

Slutord                                                                                                                    

Arkitektur Stockholm  med dess planerade tillägg Stadsbyggnadskaraktärer, råd och riktlinjer har alla förutsättningar att bli det verktyg som behövs för att Stockholm genom bevarande av sina grundläggande värden  ska kunna fullfölja sin utveckling till en stad i världsklass.

Det betyder att vi måste återkomma till den mänskliga skalan. Historien och de topografiska förutsättningarna för Stockholms utveckling måste även framöver få vara tydligt avläsbara. Vi måste betona grunddragen i skärgårdslandskapet – dess vida vatten, kajerna, stränderna, bergsbranterna, den luftiga rytmen mellan tätt, glesare, grönt och blått i hela stadsområdet. Att även i framtiden bara genom sekler tillkomna kyrktorn och andra i stadslandskapet väl infogade karaktärsbyggnader får sticka upp genom innerstans böljande siluett borde vara en självklarhet.  Vi måste finna den nya form för en storstads utveckling som bygger på det som miljön kräver och på det som är Stockholms speciella värden. Att hela storstadsområdet involveras i utvecklingen är en förutsättning.

Sammanfattningsvis vill vi peka på vad oändligt mycket viktigare det är att lägga kraften på ”Promenadstadens” andra och tredje strategi ”Satsa på attraktiva tyngdpunkter” resp ”Koppla samman stadens delar” framför dess första ”Fortsätt att stödja den centrala stadskärnan”. Det finns många skäl att anta att den centrala stadskärnans nuvarande täthet är nära nog optimal ur ett hållbarhetsperspektiv. God arkitektur måste definieras också efter den påverkan på människan som är önskvärd med utgångspunkt från planerad användning. Tydliga årsringar borde inte stå behöva stå i motsatsförhållande till möjligheten att infoga dessa befintliga stadsdelar i ett sammanhängande stadslandskap. Vi ifrågasätter den så kategoriska skrivningen att ”nya tillskott till äldre bebyggelse ska utformas så att den blir tydligt avläsbar i stadsbilden”

Vi anser att förslagets riktlinjer bör kompletteras med krav på:

 – att varje nytt projekt bedömningskriterier ska bygga på att inte skada utan om så är möjligt förstärka det unika värdet i stadssiluett, skärgårdskänsla, stränder, relation mellan bebyggelse och topografi och historisk bebyggelse i tydliga årsringar samt definition av 

.-att den nödvändiga förtätningen i ytterstaden ska utgå från respektive stadsdels unika karaktär och kvalitet, av behovet av park och grönska, av prestigeverksamheter och märkesbyggnader och av integrering av företags- och handelsområden

–studie av var gränsen för förändring av Stockholms siluett  går utan att det unika värdet förfuskas och att anvisningar ska tas fram för hur utformning av påbyggnader ska göras

–jämförande siktlinjer före efter från alla vyer varifrån ett planerat projekt blir synligt.

–blandning av lokaler med olika standard och hyresnivå så att träffpunkter för hobby och andra sociala såväl som konstnärliga  aktiviteter kan leva kvar

–långsiktigt mer hållbara byggnadssätt än dagens, mer effektiv användning av pengarna, mindre slit och släng och större varsamhet om befintlig äldre bebyggelses goda fortbestånd också ur ett hållbarhetsperspektiv.

Kerstin Westerlund Bjurström

Peter Elmlund 

Henrik Waldenström

Erika Wörman

Matti Shevchenko Sandin

Skyline

Läs del 1 ,2, 3, 4 och 5 genom att klicka på respektive siffra.

Länk till Arkitektur Stockholm här

Länk till Promenadstaden här