Höghuskramandet i Stockholm tar sig alltmer parodiska höjder, skriver Peter Elmlund apropå Per Ankersjös påstående att Stockholm riskerar att bli en död stadskärna utan fler höghus.
Höghuskramandet i Stockholm tar sig alltmer parodiska höjder. ”Stockholm riskerar att bli en död stadskärna. Om vi förbjuds att bygga något som är högre än husen intill kan vi inte bygga tusentals nya bostäder i Citykärnan. Då kan vi inte bygga en modern storstad och samtidigt skona grönytorna, säger stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö i DN (12/3 2012).
Det är helt enkelt inte sant. Låt oss börja med den första dumheten. ”Om vi inte bygger högt riskerar Stockholm att bli en död stadskärna”. Av vilken anledning då? Idag är Stockholm en av världens mest uppskattade städer. År 2010 utnämnde det brittiska magasinet Monocle Stockholm till den sjätte bästa staden i världen att bo i, bland annat för att Stockholm är en av världens vackraste städer och för sin urbana befolkning. Staden är också ett mycket uppskattat turistmål och leder överlägset turistligan i Skandinavien.
På vilket sätt skulle staden dö om vi inte bygger höghus? Kan det inte vara tvärtom så att det är Stockholms unika, låga skyline, dess sammanhållna och relativt oförstörda historiska bebyggelse och dess myckenhet av funktionsblandade, levande stadsrum som är orsaken till dess popularitet hos både boende och besökare?
Skulle människor avstå från att bo i innerstaden för att där saknas höghus? Skulle turisterna sluta komma? Det är ett helt orimligt antagande.
I den mån det finns ett hot mot Stockholm så representeras det av just de skyskrapor Ankersjö slåss för. Innerstaden är en begränsad plats och försöken att bygga mer innerstad utanför tullarna har inte fallit väl ut. Det är inte så att det inte går att bygga mer innerstadsstruktur, men den politiska viljan som krävs saknas. Så vad händer då om vi fyller på med ett antal dyra skyskrapor? Tja, någon måste betala. Självklart går hyresnivåerna upp både för boende och för affärsidkare. På sikt kommer den sociala blandningen att minska liksom antalet unika, autentiska butiker. Till sist blir hela City lika utarmat som den av Fredrik Lundberg turistifierade Biblioteksgatan.
Den andra dumheten, som Ankersjö upprepar gång på gång, är att höghusen ger större täthet. Det är förståeligt att gemene man tror det, det förefaller ju rimligt att man får in mer bostäder på samma yta om man bygger högt, men att Ankersjö går ut med detta är direkt pinsamt. Stockholms tätaste stadsdel i dag är Gamla Stan, som har ett exploateringstal på nästan 4, vilket kan jämföras med Hammarby Sjöstad som har 1.0 och Södermalm som har 2.0. Höghusets effektivitet när det gäller täthet äts upp av behovet av dagsljus på gatunivå, behovet av transporter och behovet av inre maskineri. Ju högre hus desto mer hissar, luftkonditionering och annat.
Därav kommer det sig att en stad som Barcelona med sina 7-8 våningar och små kvarter är tätare än höghustäta Hong Kong. Om det är så att det är mer bostäder som behövs i City så är lågt och tätt effektivast, både med hänsyn till täthet och till kostnad.
I dag fortsätter dumheterna i DN i en artikel av den ogenerat partiske journalisten Anders Sundström. Hela artikeln andas besvikelse över att husen i Södra Värtahamnen inte är lika höga på kommunens nya visionsbild som de är på den som presenterades 2008. I artikeln uttrycker stadsbyggnadsborgarrådet Regina Kevius (M) och oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S) sin förvåning av att fyrtio våningar blivit åtta.
Det är bara det att det är samma exploatering i de båda visionerna( jag har kontrollerat saken med Exploateringskontoret). Bygger man högt på vissa ställen så måste man ha det lite lägre på andra. I den nya visionsbilden är tätheten mer jämnt fördelad. Den nya visionsbilden med slutna kvarter som skyddar mot buller är en mycket bättre lösning än den förra. Man kan tycka att ett stadsbyggnadsborgarråd som Regina Kevius borde begripa detta.
Eftersom exploateringen är densamma, vad är problemet? Vad är skälet till att vi ska bygga höghus på denna plats. På vilket sätt gör det Stockholm attraktivare?
Peter Elmlund
Länk till artikeln i DN 12/3 här
Länk till artikeln i DN 19/3 här
Tidigare artiklar av Peter Elmlund: ”Om täthet” här
och ”Bländad av stil” här
Pingback: Hur man ska förstå täthet i stadsbyggnadssammanhang | Skyline
Pingback: Alltid aktuellt: Hur man ska förstå täthet i stadsbyggnadssammanhang | Skyline