I snabbt expanderande städer behöver man på allvar diskutera hållbarhetsperspektivet. Enorma mängder betong används för att komma ikapp bostadsbristen. Ett material som i miljömässigt inte har många fördelar. Nu höjs röster för mer byggande i trä.
Det tar ca 100 år att få fram ett starkt virke i Sverige. Internationellt kan man få fram virke snabbare beroende på växzoner och träslag. Detta på mycket liten yta, som samtidigt fungerar som ett reningsverk under sin livstid. Ungefär lika lång tid beräknas en byggnad stå innan den ersätts. Ett praktiskt, ekologiskt och hållbart kretslopp. Träd är hemvist för microorganismer, insekter och djur, och tar hand om våra koldioxidsopor. Dessutom är det vackra.
Träbyggnader har traditionellt använt sig av ett prefab-system där byggnaden ofta tillverkades och fraktades till köparen. Byggnaderna kunde senare plockas ned, flyttas återigen och ibland kombineras med andra. Än idag tillämpas flitigt prefab för småhus men kan mycket väl användas till stora byggen.
Trä har fantastiska egenskaper som material. Inte bara håller det mycket länge om man sköter det, det är formbart och kan efterlikna otalet andra material som sten och järn. Om detta vittnar de många transformeringar av europeiska förebilder i sten genom åren.
Att trä försvann mer och mer som byggnadsmaterial var brandrisken i tätbebyggda områden.Man ersatte så småningom trä i stadskärnorna med tegel, sedan betong. Nu kan man eliminera risker för bränder då våra värmesystem är inte beroende av eldstäder i varje enhet. Det betraktas snarare som en lyx.
Idag kan man dessutom förkorta byggprocessen betydligt med prefababricerade träelement utan att ge avkall på estetik eller plånbok. Något man tillämpade redan för flera hundra år sedan. Vi har bara glömt av det. Dessutom blir det lättare transporter och hus.
Byggnader av tegel och trä, kan lätt återanvändas genom att de små enheterna plockas i sär och sätts upp igen i önskad form. Om trämaterialet är slutanvänt som byggmaterial kan detta mycket effektivt användas för kompositmaterial eller eldning.
Skogsbeståndet i Sverige är rik och väl kultiverat. Det är mycket liten urskog kvar efter man satte träindustrin i system under 1800-talet. Det är alltså inga större problem med att avverka och sätta ny. Den orörda mark som finns är i stort sett skyddad.
Så varför väljer vi betong? Svaret är antagligen en kombination av bekvämlighet, tradition samt ett makalöst PR-arbete. Betong består av cement och kemiska tillsatser som kräver stora mängder energi vid tillverkning och sedan måste den fraktas samt hållas i rörelse tills den är på plats.
Otroliga mängder koldioxid frigörs i processen vid framställning av betong. Detta kunde minimeras med träsystem istället.
Ett material man alltså skall vara varsam med och använda till det nödvändigaste. Det finns forskning på hur man skulle kunna göra betongen mer absorberande av koldioxid (karbonisering) genom att tillföra olika talker eller titan. Men den energikrävande processen kvarstår. Det är mycket lätt att gå på de glada pressreleaserna om att nu är det mer miljövänligt med betong, ja rent av knallgrönt. Det är det inte. Som tidigare påpekat är de nuvarande siffrorna ungefär 5 % av koldioxiden som absorberas enligt forskning. Ungefär som att låna ut ett hundra kronor och få fem kronor tillbaka. En dålig affär alltså. Det är desutom komplicerat att laga. Allt medan skogen växer.
Den rivna Lindgården på Djurgården skall ersättas med ett nytt hotell. Bilden visar en prefabricerad provdel i huvudsakligen trä som ställdes upp förra sommaren.
Det har börjat byggas trähus i städer, i Stockholm med faktiskt. Även om det sker i andra kommuner i regionen och de få som planeras i är mest skrytobjekt och kallas miljöhus på alla sätt och vis. Det borde de inte. De skall kort heta hus och betonghus bör kallas för miljöovänliga.
Matti Shevchenko Sandin
Läs debattartikel i SvD här
Läs mera om växthusgaser i Dn här
