Lost opportunities: Annedal – ett ambitiöst experiment

Annedal är ett av de ambitiösa nytillskotten i Stockholmsregionen. Man har storsatsat på miljöskapande rumskänsla för framtidens bostäder i grönskande parkstad. Men är det så nyskapande och frammåtsiktande? Kerstin Westerlund Bjurström har varit och studerat området:

Det var en stor glädje att uppleva den entusiasm och ambitiösa attityd till uppgiften som de företrädare för Stockholms stad som visade mig stadsdelens utemiljöer utstrålade. Helt klart har den många kvaliteter. Många enskilda byggnader har mycket hög arkitektonisk klass, enskilda kvartersgårdar är välfungerande, vackra och trivsamma och den stora landskapsparken vacker med många intresseväckande mer avskilda speciella natur och upplevelsemiljöer. Men jag ställer mig ändå frågande både till innehåll och gestaltningsidé.

Är den grundläggande analysen riktig att bygga något som så påtagligt känns som förort trots vissa försök att åstadkomma stadskänsla, när boende i stadsmiljö så efterfrågas. Exploateringen är, delvis p g a den enorma parken mitt i, så gles att man inte räknar med att ha befolkningsunderlag nog till mer än fyra verksamhetslokaler för olika typ av service eller till täta kommunikationer.

Annedal ligger i Stockholm med Bällstaån som gräns till Sundbyberg inte särskilt långt från Sundbybergs gamla centrum som är en miljö med påtaglig stadskänsla. De delvis glest bebyggda industrifastigheter som på Sundbybergssidan tidigare utgjort en sorts barriär mot Bällstaån håller i raskt takt på att bli stad med en blandning av bostäder och verksamheter.

Här skulle det gått att i stället bygga för de många som vill bo mer urbant men inte har råd med dyra lägenheter i innerstan så att de skulle få uppleva stadskänsla, liv och rörelse, ha nära till service och, slippa bil. En större del av bostadskön kunde också ha betats av. Jag upplever Annedal som en förlorad möjlighet . 

En grundläggande gestaltningsidé förutom den centrala landskapsparken och ett maritimt influerat formspråk mot ån har varit en extremt genomförd variation. Inget kvarter är det andra likt. Det har man åstadkommit genom att de genomförts av olika arkitekt / byggmästarteam med uttalad ambition att de alla ska sticka ut. Som experiment har det givetvis sin plats och många trivs säkert med det. Men jag undrar om det är optimalt med tanke på de boendes behov av trivsel, känsla för sin stadsdel och identitet. Jag har till och med svårt att tro att det bidrar positivt till kreativitet, livslust eller ens till mer kontakter.

Jag hade gärna sett stadsdelar av den ena eller andra sorten med variation var och en inom sitt tema. Sannolikt ger det större möjlighet att skapa fungerande och populära stadsrum som kan mäta sig med den traditionella stadens och också att skapa attraktivitet i ekonomiska termer.

Det kan vara en generationsfråga. När nu denna stora satsning är gjord så vore det resursslöseri att inte vetenskapligt undersöka hur det valda greppet påverkar olika kategorier boende. Likaså har man en unik möjlighet, att undersöka hur de boende upplever de olika kvarteren och an viktigare hur de påverkar dem, som absolut borde tas tillvara.

Kerstin Westerlund Bjurström

 

Kommentarsregler: 

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret  publiceras inte.