Kristianstad har vuxit fram under 400 år. Detta tas lite hänsyn till nu när man befinner sig i ett expansivt skede i stadens historia och gammelmodiga ideér om modernitet får styra. Anders Almér skriver här om vikten om att utgå från stadens byggnadshistoria för att utöka dess attraktivitet.
Skåne har minnen från den tid då denna landsdel tillhörde Danmark. En sådant historiskt minne är den gamla bastionstaden Kristianstad. Det var den danske kungen Christian IV som grundade Kristianstad som ett gränsfäste mot Smålandsgränsen 1614. Staden var en fästning där italienska och en ny typ av holländska bastionsystem kom att användas. Det mesta av det är borta nu. De sista resterna revs i mitten av artonhundratalet. En bastion, Konungen, restaurerades 1994. I Kristianstad utvecklades också renässansens stadsbyggnadsidéer för första gången i full skala i Norden. Kvartersindelningen finns där än. I Kristianstad finns också den magnifika Trefaldighetskyrkan som är den främsta renässansskapelsen i Norden.
Staden har senare kommit att kantas av boulevarder på båda långsidorna av stadskärnan, precis som skedde i Paris när stadsmurarna revs. Ordet boulevard kommer från Paris.Till att börja med rev man inte i Paris stadsmurarna utan anlade parker på dem. Man planterade träd i fyra rader. Där spelade parisarna ett spel som kan liknas med en kombination av golf och krocket. Spelet kom från Italien och kallades på franska paile maile (ung. klubba hand). Detta namn blev på engelska pall mall. Gatan i London som heter just Pall Mall ligger på det ställe där man spelade detta spel. Alldeles intill ligger The Mall, den paradgata vid Buckingham Palace som har -guess what – fyra parallella trädrader.
Kristianstad har liksom Vänersborg kallats för Lilla Paris. Det är Birger Sjöbergs förtjänst. Kanske tyckte han att det var de fina boulevarderna som gjorde staden förtjänt av epitetet.
Kristianstad är en handelsstad. Två parallella gator, Storgatorna, fungerar som de gågator de är, långt innan begreppet blev allmänt. Kristianstads stadskärna med sina gator och torg är något av ett ideal för hur en stadskärna bör se ut. Man har även byggt nytt i samma anda som övriga centrum.
Den ursprunglig planen från 1624 fungerar utmärkt fortfarande och vore egentligen logisk som utgångspunkt för en utvidgning. Man kan låta gatorna fortsätta och bilda nya kvarter i samma skala. Tyvärr har inte det skett utan stadskärnan har på norra sidan fått sin del av lammellhusbebyggelse. Det som nu pågår och planeras är dock ett större hot och kanske det som kan komma underminera den historiska stadskärnans underhåll och fortsatta liv.
Östra Boulevardens träd är uppgrävda. Här grävs och byggs för en galleria som blir 315 m långt och dubbelt så högt som husen mittemot. Gallerian vid Hamngatan i Stockholm har en fasadlängd på 250 m som jämförelse. Man tar dessutom i anspråk halva bredden på boulevarden. 70 butiker skall finnas i gallerian som bildar en vägg mot staden med en enda entré. Rutnätsplanen tvingas göra halt här.
På andra sidan stadskärnan är även Västra Boulevardens träd borta. Här byggs för en bussterminal. Från denna skall Kristianstadslänken gå, tvärs igenom den historiska stadskärnan med en buss var 37e sekund. Bussarna skall gå på Södra Kaserngatans gamla gatstenar som kommer att täckas med gummiasfalt för att försöka skydda husen.
Husen vid Södra Kaserngatan byggdes en gång på gammal sjöbotten och vilar på lager av risbäddar. Kristianstadslänken går till ytterligare ett planerat köpcentrumprojekt som ligger inom bebyggelsegränsen och som investerarna hittat horrören C4 Shopping som namn. Det innebär ca 70 000 kvm mer handelsytor och flera tusen parkeringsplatser.
De nämnda projekten innebär naturligtvis inte bara ett hot mot befintlig handel i centrum som i många fall består av lokala företag som drivits av samma familjer i många generationer. Det innebär också ett konkret hot mot stadskärnans fysiska fortlevnad. Utan hyresintäkter från lokalerna i gatuplanet minskar möjligheterna till underhåll av fastigheterna. Livet på gatorna kommer att dräneras och flyttas in i köpcentrets innegata som blir parallell med de båda storgatorna. Kristianstad är ett riksintresse och det är Länsstyrelsen Skåne som har till uppgift att bevaka sådana. Men den aspekten att själva ekonomin som skapar livet i centrum och är förutsättning för byggnadernas underhåll, det får inte Länsstyrelsen lägga sig i. Det kommunala planmonopolet står över. I Kristianstad är alla politiker bakom projekten. Faktum är att den jättelika gallerian inte är något som investerarna, de fransk / holländska fonderna Klépierre / APN drivit särskilt hårt. Det är politikerna som ”legat på” som de själva säger. Naturligtvis har de gjort sedvanliga handelsutredningar, men själva det faktum att de från början initierade idén med en galleria, det är de själva upphov till.
Först nu när klockan är fem i tolv börjar en opposition väckas. En del har arbetat med detta länge men hela tiden mötts av oförstående från politiker och tjänstemän som har gjort en slags handslag tvärs över partierna för att driva dessa projekt.
Kristianstad väcker känslor. Som icke boende i Kristianstad tror jag ibland att man i staden inte förstår hur fantastiskt vacker den är. Alla jag talar med säger att de gör det – men ändå. Kan politiker aktivt driva på för att förlägga ett köpcentrum stort som en finlandsfärja intill den historiska stadskärnan och sen som lök på laxen medverka till ett planarbete för ytterligare en anläggning, då med lådbutiker. Då tror åtminstone inte jag att det inte hos alla sjunkit in vilken klenod man satts att förvalta.
Förre stadsarkitekten och stadskulturchefen i Kristianstad, Sune Friström, som skrivit flera böcker om staden uttrycker milt vad vi andra känner.
Man kan fundera över om just vi är så duktiga att vi vid ett enda tillfälle skall sätta ett såpass stort avtryck i centrum. Övriga centrum har ju vuxit upp på 400 år.
Anders Almér www.urbantlokalt.se
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!
Ett stort tack till Anders Almér för en mycket relevant och bra artikel för vår stad Kristiansand.
Ni är alla alltid välkomna till Kristianstad.
Vi är några som kallar oss Nätverk Kristianstad, som brinner för en långsiktig och hållbar stadsutveckling av Kristianstad, som 2014 fyller 400 år.
Nätverk Kristianstad ett nätverk för Kristianstads framtid, med omsorg för det förflutna men med visioner.
Du är välkommen att besöka vår blogg och gärna med en kommentar i våra inlägg
Nätverk Kristianstad
Många av våra små- och halvstora städer är känsliga såtillvida att enskilda externa bilberoende köpcentra kan slå mycket hårt mot stadslivet i stadskärnorna. Varför inte utveckla dessa stadskärnor och bygga vidare på det gatunät som finns?