Slussen Plan B – ett sansat förslag

Behöver man gå över ån efter vatten i Slussenfrågan? Nej , tycker ”Slussen Plan B” som utgår från den befintliga lösningen och liggande detaljplan. Enligt detta förslag spar staden skattepengar i miljardbelopp både under och efter byggprocess i form av logistik med förkortad byggtid.

Det av Tor Edsjö, Lennart Klaesson m fl nu mer genomarbetade förslaget till Slussens omdaning Plan B Slussen känns förlösande. Stadens nyligen beslutade Nya Slussen håller inte måttet vare sig estetiskt, funktionellt eller ekonomiskt. Nya problem staplas på varandra. Tveksamheten mot förslaget växer. Det på Konstakademin samtidigt presenterade förslaget av Mats Edblom och Leif Bolter är mycket vackert och bygger liksom Plan B på ett kultiverat möte med Gamla stan. Men det skulle nu i elfte timmen kräva alltför mycket tid för att bearbetas till tillräcklig nivå för att det ska gå att bedöma dess konsekvenser. Det skulle också kräva ny detaljplan vilket kan vara en mångårig process

Slussen Plan B kräver ingen ny detaljplan eftersom det förslaget bygger på samma grundprincip som nuvarande Slussen. Efter mark och miljödomstolens utslag är det den befintliga planen från 1930-talet som gäller. Det innebär som sagt också en mycket stor tidsbesparing. Idén med Klöverbladen blir kvar, vilket i sig är ett stort värde. De är tillsammans med KF husen och Katarina hissen en av få internationellt kända byggnadsverk i Sverige. Av den hittillsvarande debatten har vi också lärt att de inte verkar lämna någon oberörd. Argumenten emot är oftast inte relevanta som t ex att jämföra dessa små klöverblad med motorvägskorsningar, att tala om det dåliga underhållet eller den myckna betongen som i själva verket till stor del blir ytor för folk att röra sig på.

Plan B har tagit nödvändigheten i att förhålla sig ekonomiskt och funktionellt ansvarsfullt  i denna gigantiska omvandling i staden på allvar. I stället för att ha koncentrerat sig på en total omvandling av stadsfronter och trafikmaskineri har man utgått från det som är bra i den nuvarande och förändrat där behövs. T ex har mycket mervärde kunnat skapas genom att man med dagens konstruktionsteknik kunnat få in ett helt våningsplan till som kan användas som vänthall till busstationen. Och inte behöver man spränga sig in i Katarinaberget med allt vad det innebär av miljöpåverkan och risker för bebyggelsen ovanför för att ordna en ny busstation.

En huvudpunkt är logistik. Ett starkt kritiserat moment i Nya Slussen är de krångliga bytessträckorna mellan de olika kommunikationerna. Plan B har förkortat dessa och beräknat stora vinster i tid för resenärer och med detta för samhällsekonomin i stort. Lösningarna för gående och cyklister är betydligt bättre både än stadens förslag och nuläget. Plan B har dessutom ett mer modest men mer övertygande förslag om hur man får ekonomi i de dag nästan döda utrymmena vid Slussen.

Det hela presenteras med nyktra idéer om hur det hela skall gå till med förkortning av byggprocess, lösningar för vattenavrinningen, miljövänligare och säkrare bortforsling av rivningsmassor som t ex sker på pråmar och inte på lastbil genom stan. De provisorier som ska till för trafiken blir enklare och trafiken kan utan avbrott flyta också i nordsydlig riktning under hela byggtiden. Vad sägs om att schaktmassorna som ska bort bara blir 200.000 kubikmeter i stället för som i stadens förslag 800.000? Flera miljarder kan sparas in under en byggtid som blir flera år kortare.

Viktigast av allt är att det utgår från Stockholms naturliga topografi och bevarar de vyer som faktiskt är en viktig del i Slussens och Stockholms attraktionskraft. De politiker som under de senaste åren varit mest intresserade av ”spektakulär” arkitektur har inte insett konsekvensen av om dessa värden förfuskas.

Som en sorts ledmotiv i kritiken mot förslag som baserar sig på iden med nuvarande Slussenlösning och dess klöverblad framställs att den var en hyllning för bilismen, ett sorts stolpskott från motorvägshistorien. Möjligt. Men viktigare är att genom att återskapa landskapets naturligt mjuka stigning lyckas men därigenom på ett genialt sätt överbrygga den stora stigningen mellan Gamla stan och Söders berg. Stadens förslag är i stället en spikrak ramp med teknokratisk uppsyn som mest för tankarna till en havererad bro mitt i en av de viktigaste punkterna i Stockholm. Ett av problemen man vill hävda skall ”repareras” blir pånyttfött med denna trista och kantiga lösning.

Förslaget Plan B är en bearbetad version av dagens Slussen som mer lågmält hanterar stadsförnyelsen, med en form vi är vana vid och många lärt sig tycka om. Det är dessutom tröttsamt att hela tiden påminna om att Slussen inte är en stadsdel, som den behandlas som numer, utan en del av stadens topografi. Denna del skall både funktionellt och uttrycksmässigt kunna samspela med stadslandskap på båda sidor om detta, för att klara dagens krav med betong förstärkta, näs. Det är faktiskt bara att gå dit att titta på vad som finns och inte vad som saknas och arbeta utifrån detta.

Slussen plan B är ett seriöst genomarbetat förslag som med ständiga förbättringar och under kritisk granskning steg för steg arbetats fram under lång tid. Bakom står en stor grupp erfarna arkitekter och konstruktörer samt experter på såväl spårbunden trafik som vägtrafik, på ekonomi och vattenfrågor. Flera nyckelpersoner har dessutom haft ansvarsfulla roller i arbetet med bl a dagens tunnelbanelösningar.

Varför envisas man då med att behålla det från staden nu liggande förslaget då det kan kritiseras på nästan varje punkt? Få verkar tro att denna lösning är den ultimata trots intensiv marknadsföring med KREAB.  Som privatperson skulle man väl välja att bygga det bästa, snyggaste och billigaste alternativet. Är det för att visa de politiska musklerna så har Stockholm sett dessa spännas förr med mycket tråkiga resultat. En uppvisning i vighet och grace vore mer på sin plats.

 Kerstin Westerlund Bjurström

Matti Shevchenko Sandin

 

Länk till Slussen Plan B här 

Länk till Slussen. nu här

Epstein i DN från Konstakademin här

Fler texter om Slussen på Skyline här

Slussen Plan B´s facebooksida här 

Plan B visas på Konstakademin fram till 10 februari

Kommentarsregler: 

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret  publiceras inte. Väl mött!