Svårt att tro på viljan att kommunicera med allmänheten

I en av våra första mycket uppskattade artiklar om Nya Slussen beskrivs de sidor av projektet som inte redovisats av Staden och vilka konsekvenser de kommer att ha för framtiden. Nya Slussen är antagligen det största byggnadsprojektet  i innerstaden detta århundrade och en viss tveksamhet till planerna är alltså inte märkligt. Kerstin Westerlund Bjurström skriver om detta:

Inte konstigt att många medborgare i Stockholm känner både uppgivenhet och ilska över hanteringen av Stockholms stadsbild. Initierade inlägg bemöts även av ledande politiker med förklenande omdömen om författarnas ålder eller beskylls de för allmänt bakåtsträvande nejsägande. För att förstå konsekvenserna av förslag till förändringar, hur de kan komma att upplevas i verkligheten måste man många gånger vara professionell inom arkitektur och stadsbyggnadsområdet. Undrar om ens beslutsfattarna förstår. Ärlig beskrivning av förslagens svagheter saknas alltför ofta.

Alldeles utmärkta kulturhistoriska analyser tas fram. I text och i intervjuer talar kommunens företrädare vitt och brett om dessa på ett sätt så att man invaggar allmänheten i tron att de ligger till grund för de förslag som tas fram. Att förslaget i verkligheten inte annat än marginellt tar hänsyn till de slutsatser analyserna kommer till verkar inte besvära.

Hur skulle t ex den oinvigde av den Slussenmodell som presenterades för allmänheten kunna förstå att det som vi idag ser av Söders höjder skulle skymmas så totalt av den nya bebyggelsefronten om det förlaget skulle komma att genomföras vare sig man står på Skeppsholmen, Kornhamntorg eller närmar sig på Saltsjön eller Mälaren. Stadsmuseet och övrig äldre bebyggelse skulle ha dolts från nästan alla håll.

Av Katarinahissen och KF-husen skulle vi i bästa fall ha kunnat få en skymt av toppen. Den höga nivå som de nya byggnaderna skulle stå på gör att det inte går att se ner över vattnet från torgets inre delar. Inte ens från de öppningar som finns mellan dem. Höjden medför också att trafikbron skulle nå Skeppsbron nästan ett par meter över gatunivån. Det skulle varit mycket enkelt att med perspektivskisser redovisa allt detta. Men inte.

Med anledning av proteststormen skrev stadsbyggnadskontorets projektledare för Slussen att i ny utställning i höst ska det finnas bilder som visar hur vyn från Södermalmstorg kommer att påverkas av den föreslagna bebyggelsen precis som om det inte redan finns tillräckligt med torgbilder som inte säger ett ord om relationen med vattnet. Bristen på illustration av hur den ser ut från vattnet och från Gamla stan undvek han nogsamt att kommentera. Samma undanhållanden av de verkliga svårigheterna mötte vi i Stadsbiblioteksprojektet och i presentationerna av Västra city.

Från Södermalms torg finns redan tillräckligt många bilder i det presenterade materialet. Sanningen är ju precis det som visas. Den hänförande vyn från torget är förbyggd. Är det vyer från gatornas mynning ner mot vattnet som han avser att skildra så blir det lika försåtligt som de utelämnade illustrationerna från Gamla stan.

Samråd värt namnet kräver så mycket mer. Wilfred Wang uttryckte det så här på seminariet ”Stockholm identity” i våras: ”Den verkliga testen är att åstadkomma en planeringsprocess som verkligen invol­verar allmänheten i de verkligt grundläggande och svåra frågorna. Då gäller det inte bara att beskriva komplicerade sammanhang utan att också göra det på ett intresseväckande sätt så att människor orkar engagera sig. Annars så blir det bara de populära enkla spörsmålen som blir genomlysta, ofta med negativt resultat för helheten. Långsiktiga scenarier som konkretiserar vad olika typ av förortsliv respektive europeiskt urbant innerstadsliv kräver måste tas fram och debatteras, till exempel vilka ytor som samma mängd människor behöver i de olika alternativen, vilken typ av transport som de möjliggör och hur de kan fogas in i stadsväven. Det går inte att ta sig fram ad hoc. Tydliga principer för önskvärd utveckling måste formuleras för stadsområdet. Wang avslutade med att ”allmänheten måste göras underförstådd i vad frågorna i grunden gäller. Så många som möjligt måste involveras ”.

Talar vi om Slussen eller Västra city så måste det handla om hur vi förhåller oss till Stockholms unika karaktär och om vi, när vi går in i en tid där miljöfrågorna ställer nya krav på världens städer, kanske har än större orsak än idag att behålla den luftiga karaktär som skärgårdslandskapet ger.

 

Kerstin Westerlund Bjurström

 

Kommentarsregler: 

Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt  för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret  publiceras inte. Väl mött!