Är det nödvändigt att använda krångliga estetiska förklaringar och fantasibilder för att sälja in något så viktigt som vår närmiljö? Ja – i Malmö tycker man det och har tagit steget till närmast fri konst i projektbeskrivningens illustrationer till Hyllieprojektet. Anders Almér filosoferar runt ämnet.
I den danska dagstidningen Berlingske stod häromdagen (8 april -13) en artikel om museikataloger. En retoriker hade gått igenom katalogerna för några av Danmarks största institutioner. De ord man använder i dessa kataloger gör det omöjligt för vanliga danskar att förstå konsten. Ord som används är ”taktilitet”, ”parallellorginal” och ”medieringsloop”. Vad är det som får dem som skall skriva en informationsskrift som en utställningskatalog ändå är – att skriva som de gör?
Och vad är det som driver folk som skall göra illustrationer av framtida stadsbyggnadsprojekt att sväva ut i fantasier som saknar all koppling till de projekt de skall beskriva?
På 1980-talet var Arne Källsbo stadsbyggnadsdirektör i Malmö. Han var utbildad kulturgeograf vilket jag fick höra en del syrliga kommentarer om från arkitekter. Jag vet inte om det var hans bakgrund – som ickearkitetkt som gjorde att han kunde förhålla sig som han gjorde till de förslag han fick se. Arne tyckte inte om fiskmåsar. Åtminstone inte på illustrationsskisser. ”Får jag in ett förslag med fiskmåsar på så lägger jag det åt sidan”.
Det tror jag inte han gjorde men det visade vad han tyckte om förslag som inte kunde redovisas utan att utsmyckas med fiskmåsar.
Idag är det inte bara fiskmåsar. När Malmö Stad vill visa Hyllieprojektet går det knappt att se vad bilden skall föreställa. Illustrationen av Hyllieområdet i Malmö ser ut som omslaget till ett paket frysta grönsaker.
Anders Almér
www.urbantlokalt.se
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!
Den översta bilden tycker jag är OK då den inte visar en specifik plats i sig, utan snarare någon sorts övergripande vision för området. Arkitektur handlar ju till stor del om att sälja…
Men samtidigt har arkitekten ett ansvar, om att det de skildrar ska spegla verkligheten. Visst finns det tendenser till verklighetsfrånvända arkitektskisser. Det blir extra farligt om arkitekten själv har en övertro på att deras egentligen mediokra intrång i miljön ska ge fantastiska resultat.
Pingback: Urbant Lokalt
Du har helt rätt i att vi/läsaren skall kunna förvänta sig något mer när det gäller att belysa utformning av närmiljöer. Detta är inte någon vision utan ett mediokert klipp och klistra-jobb ur någon gratisbildbank. Förmodligen mindre krävande att beställa reklambroschyrer än att jobba genom skickliga arkitekter och sätta sig in i verkligheten.
På kornet! vi arkitekter lider av att vi inte vågar designa byggnadernas fasader utan att skällas för pastisch-makare, Så för säkerhets skull redovisar stadens rumsliga väggar med något som mest liknar omslaget till frysta vegetabilier. Kanske med förhoppningen att det ska upplevas som charmigare än den massivt grå-vita konformistiska låd-arkitektur som just nu massuppförs.