En av regionens populäraste städer har fått växtvärk. Många vill ta del av den trygga småstaden som bostadsort för singel- eller familjeliv. Goda kommunikationer och närhet till allt ger allt högre priser i mäklarannonserna. Och man bygger. Istället för att fortsätta med den så omtyckta småstadskänslan brakar man på i bästa efterkrigstid. Är man på rätt spår?
Sundbyberg är en trevlig stad några minuter från Stockholms innerstad. Gatorna har ett livfullt intryck med folk i rörelse och många småbutiker. Galleriorna har tack och lov inte svalt detta. Istället blomstrar kaféer och annorlunda butiker och kryper allt längre från den traditionella köpmangatan Sturegatan. Här är det lätt att förälska sig i staden med sin stora variation och ändå behagliga lunk.
Sturegatan är en av de populära gatorna i Sundbyberg. Foto: Jordgubbe
Stora delar av den pittoreska och småborgerliga arkitekturen från det förra sekelskiftets första skede sopades undan på femtiotalet, även om centrum klarade sig något så när. Rivningarna har bränt sig fast i minnet och de stora betongbyggnaderna ner mot stationen har riktigt aldrig funnit sig tillrätta. Staden dör av där. Likaså är det med de mer allienerade höghusområdena på andra sidan Tornparken som saknar den livfullhet som präglar smågatorna.
Järnvägsgatan med Swedbanks nya kontor. Känns detta som modern arkitektur och stadsplanering?
Att Sumpan gått från sömnig småstad till en populär bostadsort vittnar mäklarannonser och de många byggprojekten som pågår.Det som förvånar är att man verkar ha hittat någon gammal stadsplan från 60-talet då i skalförhållanden enorma huskroppar tar form, både till bredd och höjd, och det alltjämt så omordena svartgrå betongputsen med käcka accenter i kulört glas dominerar.
Varsågod och välj arkitektur. Byggnaderna ligger ca 100 meter isär.
Istället för att ta sikte på den arkitektur och blandning som förekommer har man valt allra enklaste och byggmaxade formen. Försöker man vara modern? Då har politikerna i Sundbyberg missat något. ”Sumpan” är modern med sitt nära-till-allt, ett gott underlag för småföretagare och välritad arkitektur som ger gaturummet både charm och trygghet. På få ställen ser man så många stå och prata på stan – och det är stora värden bara i det.
Platt arkitektur. Nytt eller gammalt? Stockholmssjukan?
Att man tar tag i området mot Bällsta viken är bra, men kunde inte fantasin fått flöda en aning? Pluset ligger för de stora träbyggnader som uppförs vilket ger en skön kontrast till den alltjämt bländvitt putsade nyfunkisen. Men ändå är det svårt att släppa hur illa man behandlat möjligheten att gjuta samman staden och skapa än större plusförhållanden. Enorma kontorsbyggnader ger trots alla som arbetar i detta fall ett magert intryck.
De modernistiska delarna på sidan mot Bällsta har fått ange tonen för det nya. Bra?
Man ”väljer sida” automatiskt. Att staden kommer fortsätta växa är naturligt vilket gör det märkligt att man anlägger ett såpass fattigt nytt ”City” längs järnvägen. Vill man fortsätta ha en delning? Med all säkerhet så (om inte redan) Sundbyberg Stockholms nästa och bästa stadskärna med tanke på hur Solna planerar för mer vägar och spralw. Så ett tips till politikerna – se till att ta vara på Sundbybergs karaktär och lär av historien.
Matti Shevchenko Sandin
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!
På många sätt tycker jag ni har rätt i att skalan och kvarterskolosserna är problematisk när man bygger så nära stadskärnor. Fantasin existerar inte.
Däremot blir jag lite frågande till bilden där ni ber läsare välja mellan två olika typer av arkitektur. Där går frågan över till att handla om stil och där ni på något sätt hintar om att det faktiskt finns objektivt vacker och objektivt ful arkitektur? Det känns som ett tröttsamt och daterat resonemang.
Daterad… snarare mycket aktuell då det enda som anläggs är enorma betonklossar av allra simplaste uttryck. Snarare är det daterat att fortsätta den utslätade diskussionen att inte fint och fult finns.
Varför avfärda kritik mot dagens nymodernistiska 60-talspasticher som ” ett tröttsamt och daterat resonemang”?
Nej, det finns knappast någon ” objektivt vacker och objektivt ful arkitektur”. Däremot är det nog ingen högoddsare att många skulle föredra arkitekturen som byggnaden på den vänstra bilden representerar.
Yougov:
http://www.adamarchitecture.com/images/PDFs/YouGov%20survey_Oct09_results&followup.pdf
Doktorsavhandling av Catharina Sternudd
http://www.lu.se/nyheter-och-press/pressmeddelanden?visa=pm&pm_id=688
Mycket bra artikel. Det är lätt att ”välja arkitektur”. Tragiskt att man satsar så på det stora, klossiga, kyliga och ”omoderna”.. Sista bilden kunde varit stad, men det blev något helt annat…. Jag delar stora delar av er arkitektursyn.
Jag stör mig på att så många debattörer (på alla sidor) inom stadsbyggnad och arkitektur ofta för fram majoritetens och kollektivets uppfattning om något när det passar argumenten, men skyr undersökningar som inte stödjer den egna linjen.
I detta fall för ju Sthlm Skyline fram ”sanningen” att många vill ha 10- och 20-tals-arkitektur. Jag vet ärligt talat inte om det är sant eller inte, men ponera att det är det. Samtidigt så ser man gång efter annan i t ex webbenkäter att stockholmarna är positiva till att bygga höghus i stan – men det vill man inte kännas vid.
Diskussionens nivå skulle kännas mer kärnfull om diskussionen faktiskt skulle kunna få handla om stil och funktion, snarare än vem som har ”sanningen” och majoriteten i ryggen. Tror det skulle bli mindre bitterhet och mer konstruktivitet då. Och klart mer intressant att följa.
Klart mer intressant vore om man vid dessa få höghusundersökningarna redogjorde för hur när och var de gjordes och var de tycker att det skulle vara lämpligt att placera dem. Du för ju själv fram någon slags ”sanning” utan att redovisa någon form av dynamik i din ställning eller är det det vanliga svaret att allt är relativt? Det är just detta som har tryckt fram denna utslätade 60-pastisharkitektur vi har idag. Jag tycker du skall kolla mäklarannonser – de ger en bättre bild än en tillfällig undersökning en solig dag utanför skatteskrapan..
Alla dessa breda byggnader, där hela kvarteret ser likadant ut är ofta en styggelse.
Hur mycket skulle man lösa genom att låta en stadsplan dela in kvarter i mindre fastigheter som är 10-20 meter breda, där en och samma byggare inte skulle få bebygga fler än två fastigheter per kvarter?
Hur svårt kan det vara att bygga nytt, men med gammaldags brutna tak, spröjsade fönster, balkonger, takkupor etc? Och med butiker i gatuplanet?