Anders Almér har varit i Köpenhamn och filosoferat runt ämnet hur lätt det att bryta en kedja av kontinuitet som i århundraden skapat skönhet i hopp om att få till det där lilla extra. Modiga insatser leder inte alltid till fantastiska resultat, likväl som slapphänt hanterande av stadsbyggnad aldrig lyfter platsen – hur modernt det än må vara.
Svenska Dagbladet har utlyst en tävling om Stockholms fulaste hus. Som vanligt är Arkitektskolan KTH en av kandidaterna. Byggnaden har fått utstå mycken kritik och man undrar om de blivande arkitekter som vistats i byggnaden påverkats i sin senare yrkesutövning. För varifrån kommer idéerna till alla fula hus som nu byggs. Jag tror inte att skolbyggnaden kan lastas för detta inflytande. Möjligen till en del. Jag tänkte på detta när jag häromdagen gick omkring i den miljö där de blivande danska arkitekterna utbildas. De håller till på det gamla Örlogsvarvet (mittemot Amalienborg). I de gamla tackelhusen som ritades av den holländskfödde arkitekten Philip de Lange (1700 -66) finns nu Kunstakademiets Arkitektskole som sedan 2011 också omfattar Danmarks Designskole och Kunstakademiets Konservatorskole.
1924 beskrev kommendör T.A. Topsöe-Jensen det för köpenhamnarna relativt okända området mittemot själva staden:
–När man ser byggnaderna slås man av hur man med små medel av verksamhetsbyggnader och magasin kunna skapa en så harmonisk bild. Det är att undra över, att arkitekter, målare och alla andra, som har ögonen öppna för naturskönhet och arkitektur, gläder sig över den skatt vi äger i Örlogsvarvet och hoppas att det må bli bevarat till kommande släkter
Flottan lämnade området 1993 utöver en mindre flottstation.
Om man går till fots in till centrum – för längre är det inte än att man kan göra det, så kan man betrakta allt som byggts längs vattnet de senaste åren. I Köpenhamn minskade befolkningen ända fram till 1990-talet. Man saknade en kommunplan för bebyggelse och det fanns en uppfattning att det var staden som skulle vara huvudaktör när man byggde. Det privata kapitalet ville inte investera i Köpenhamn. Det ledde till ett läge som den tidigare överborgmästaren i Köpenhamn beskrev med följande ord:
- Vid slutet av 1970 talet fanns det bara en aktiv byggkran i Köpenhamn. Den användes för bungyjump.
Den dåliga ekonomin gjorde att staden inte hade kraft att ställa krav när sen väl byggandet tog fart. Det är därför hotell och kontor längs vattnet byggdes alltför högt och spärrade av den visuella kontakten mellan stadskärnan och vattnet.
På bilden syns banken Nykredits sammanträdesbyggnad i fonden på gatan som en skärm som hejdar blicken mot vattnet. Den märkliga arkitekturen känns ännu mer främmande när man betänker att huset ligger granne med Politigården uppfört 1918-24. Politigården är den sista imponerande byggnaden uppförd i nyklassicistisk stil i Nordeuropa.
Vi vandrar vidare till själva mittpunkten av centrum – Rådhusplatsen. Det är här köpenhamnarna samlas för att fira, t.ex. segern i Eurovisionsschlagertävlingen.
Med fasad mot detta torg har man återuppbyggt Industrins hus. Huset har en glasfasad som innehåller en mängd ledlampor och reklamskyltar. Nattetid lyser denna fasad upp delar av torget. Dagtid är det emellertid annorlunda. Fasaden försvinner i en spegling av himlen och det är ingen relief i fasaden som håller upplevelsen av huset fast på platsen. Hela platsen är diffus med stora trafikleder. Genom att inte avgränsa stadsrummet får glasfasaden att dagtid medverka till att huset mer eller mindre försvinner ur staden.
Kanske var det en fördel på 1700-talet att man hade små medel till sitt förfogande och ändå kunna skapa harmonisk bild som kommendören Topsö-Jensen skrev. Varken Nykredit eller ägarna till Industrin hus lär ha känt sådana begränsningar. Men så blev det som det blev också.
Anders Almér
www.urbantlokalt.se
För att rösta på Stockholms fulaste hus i SvD klicka här
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!
Pingback: Köpenhamn – små medel gav stora resultat | Urbant Lokalt