I den höghusiver som från vissa politikers sida har förekommit de senaste åren har en av gasklockorna i Värtan blivit utpekade som en byggnad som kan ersättas med ett mycket högt hus. Eftersom det är en industribyggnad har den setts som något överblivet. Ann Lindegren Westerman, Arkitekt AIS och TeknDr, menar att det är en unik miljö som borde skyddas. Läs mer om hennes tankar runt gasklocksensamblen och de länkar till skapelsen av den moderna staden den utgör.
Stockholm var en gång en industristad. Långa stränder, närhet till vatten och sjötransporter möjliggjorde att tungt lastade fartyg kunde nå industrier och skeppa varor vidare. Ett exempel på sjönära industri i Stockholm är Värtagasverket i Norra Djurgårdsstaden. För att kunna lysa upp Stockholms gator användes lysgas tillverkad i Värtagasverket. För tillverkningen hämtades kol i stor omfattning från bl a Polen. Tillverkningsprocessen gav både lysgas och koks samt en mängd olika kemiska biprodukter som tjära, ammoniak och bensol. Lysgasen utnyttjades förutom till gatubelysning och belysning i byggnaderna också till gasspisar i lägenheter och restauranger.
Den färdiga gasen förvarades i gasklockor innan den fördes ut i ledningarna till konsumenterna. Gasklockorna 1 respektive 2 byggdes år 1893 respektive år 1900. Gasklocka 3 tillkom år1912 och gasklocka 4 år 1931-32 samt gasklocka 5, för lagring under högt tryck, år 1972.
Översiktsplan som visar gasklockornas läge.
Gasklocka 4 är den ojämförligt största: 95 meter hög och med 56 meters diameter. Den är 20-sidig vilket ger vackert skuggade fasader, men ändå på avstånd ett intryck av att vara cirkelrund. Den har 20 st höga fack och ett lägre fack högst upp. Fasaden är uppbyggd av horisontellt orienterade och bockade plåtkassetter med en plåttjocklek av 4,5 mm.
Det finns flera gasklockor av samma typ som Gasklocka 4 på olika ställen i Europa. En finns t ex i Göteborg som står som en solitär i förhållande till sin omgivning. I Värtagasverket däremot ingår den som en del av ett unikt industrilandskap med ett flertal av de olika byggnadstyper som ingick i tillverkningsprocessen. Från den lägre nivån vid Husarviken sträcker sig Värtagasverket från kajen vid LillaVärtan genom stigningen upp till Hjorthagens högplatå där gasklockorna 3 och 4 är belägna.
Värtagasverket sett från Lidingö
Mellan de näraliggande två tegelgasklockorna ringlar sig bil- och promenadvägen i dramatiska kurvor. Gruppen av rundade gasklockor från olika tider, i olika material och olika höga som ligger nära varandra i en kuperad terräng, är en oförliknelig grupp av byggnader unik i hela världen. Den är en arkitektoniskt säregen och imponerande ensemble. Var och en som rör sig mellan dessa byggnader kan inte undgå att känna sig påverkad av kraften i denna märkliga komposition av egenartade byggnader.
Detta är stockholmsk industrihistoria, arkitekturhistoria och ett omistligt blickfång. Det får inte förvanskas, genom att gasklocka 4 rivs och ersätts med en bostadsskrapa utan någon anknytning till Värtagasverkets industrihistoria.I den 2006 på Stockholmia förlag utgivna beskrivningen ”Gasverket i Värtan” av Konsthögskolans Arkitekturskola, står i ”Inledningen” skrivet om Gasverket att det är att betrakta som ”ett monument för västerländsk industrialisering som skulle kunna ha sin plats på Unescos lista för världsarv. Det är områdets förtätade industrikaraktär som helhet som måste stå i centrum”.
Det är hög tid att kulturminnesmärka Värtagasverkets speciella bebyggelse.
Ann Lindegren Westerman
Arkitekt AIS, TeknDr.
Ann verkar som ordförande i Vänföreningen för ett ”Christer Fuglesang Space Center” inrymt i de nuvarande Gasklockorna 3 och 4.
Läs mera ”rymdcenter.se” här och i Direktpress här
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!
