En het politiskt debatt och oenighet om försäljningen av Karl Staafs park vid Birger Jarlsgatan/Regeringsgatan ledde till att staden säljer marken för 171 miljoner kronor. 55 bostäder och resterande kontor skall byggnaden innehålla. På det förslag som lades 2011 ser man en hög märkvärdig byggnad. En vanlig syn så fort något skall göras i Stockholm. Men hur värdefull är ”New York-känslan”?
Det politiska uppdraget är att markanvisa 4000 lägneheter under 2013. Och med sedvanlig känsla för ingenting låter delar av Alliansen en liten grön plats mitt i Stockholm bebyggas. Det skall synas och vara mitt i stan. Denna märkliga retorik angåede stadsbyggnad har varit regel sedan förra valet. Då var svindyra projekt som Västra City, skyskrapor i innerstan, bort byggda siktlinjer vid Slussen och förtätning av bakgårar som Plankan. Inte mycket tal om att bygga ut staden mer effektivt och inspireras av det form och balans innerstaden hittat under de senaste århundradena. Expolateringskontoret bedömer att det dessutom ger ett betydande överskott till staden.
Det förslag som Utopia arkitekter lade 2011 ses ett högt, märkvärdigt strykjärnsformat hus som med varken höjd eller uttryck inte korresponderar med intilliggande byggnader, möjligen tävlar med Johannes kyrka. Själva huset i sig är inte fult, men blir det inte bara märkligt intill resterande byggnadsmassa som får snällt foga sig till det tänkta nytillskottet? Enligt egen utsago ”drog tankarna till Times Square i New York”. Förslaget är några år gammalt och pratet om New York känns redan slitet. Det ligger där det ligger och frågar du en New Yorkare hur många gånger de är på Times Square får man oftast svaret ”Almost never”, det är en ljusshow för turister. Stockholm råkar redan ha ett DNA så varför inte inspireras av det?
Uppenbarligen ser man inget värde i att denna lilla parks placering vars terraseringar sammanlänkar Regeringsgatan och Birger Jarlsgatan och ger en uppfattning om hur staden är uppbyggd. Det är inte en välbesökt plats i stan, men väl en liten grön lunga med vackra träd som ger en mjuk kontrast till intilligande stenstad. I PR-retoriken runt ett byggande nämns ofta att det bara är ett tillhåll för missbrukare, sådana där som ”vi” inte vill ha in innerstan. Inte att det är en vacker plats i ett sammanhang. Parken skall visserligen flyttas, men blir det samma sak? Öppningen mellan de olika höjdskillnaderna har antagligen sitt ursprung i att det skulle bli för mörkt att bebygga tomten. Den ger dessutom en översikt om hur staden växt fram.
Tät stad är bra. Det är det mest hållbara i längden och det är något man skall planera. Men att förtäta för förtätandes skull i områden som redan är det har blivit en fluga. Det hela tyder på att det mest är en ”show off” ett sätt att visa att någon gjort något och tjäna en hacka med oviss utgång. Skuggsidan av glansen är att koncentration tas från nya områden som kan skapas. Ny innerstad med attraktiv arkitektur och innehåll. Är inte det ett mer intressant och ansvarsfullt sätt att uppfylla vallöften och uppdrag än att riskera något som redan fungerar?
Matti Shevchenko Sandin
Läs mer på Bevara Stockholm här
Insyn Stockholm om projektet här
Epstein i DN här
Kommentarsregler:
För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.
3 kommentarer