I januari publicerade Skyline konstnären Linda G Nameths artikel om Nobel Centers förslag till Blasieholmen. Hon gav en filosofisk och tecknad skiss över hur hon själv vill se projektet fortskrida. Nu har skisserna förädlats till renoveringar där man kan se hur Nameths byggnad smälter in i en av våra mest berömda vyer.
Linda G Nameth kunde inte tro vad hon såg när Nobel Stiftelsen tävlingsbidrag presenterades. Stora modernistiska lådor i en känslig miljö med bebyggelse från olika århundraden som utgör en av våra mest omhuldade vyer med Slottet och Gamla stan samt Söder i fonden, sammankopplad med Nybroplan och Strandvägen. Allt hålls samman av en känsla för höjd och klassicistiska variationer. I detta, efter att ha raderat Tullhus och tillhörande magasin skall då enligt förslagen något av en för platsen väsensskild byggnad på 20 000 m2 uppföras. Huset lär dominera hela vyn.
Nameth gjorde inte som många andra; knöt näven i fickan och skrev kommentarer på internet – hon skapade ett eget förslag i led med övrig arkitektur, med tinnar som sammanknyter med övriga i staden – inte med det sedan 1930-talet typiska platta taket. I förslaget skönjer man inspiration från Riddarhuset och en doft av festhus från sekelskiftet. Faktiskt en arkitektur som smälter in.
Stadsbiblioteket tas gärna upp som ett modigt projekt för sin tid. Här från sina första år intill ett för tiden relativt ungt bostadsområde- långt från Blasieholmen.
Som ofta när nya förslag läggs drar arkitekter och de som vill ha projektet genomfört upp exempel som Asplunds Stadsbibliotek. Huset var kontroversiellt och nyskapande. En låda med en hattask på lät kritiken. Och jovisst var det nyskapande och vågat. Tittar man närmre på det ser man hur det mytiskt ansluter sig nästan mytiska till biblioteket i Alexanderia (förstört 47 f.kr) med sin egyptiska dekor och entré. Inuti byggnaden forsätter temat av högsta kvalité. Nobel Center lär enligt representant ur kommittén ha standard av Moderna museet. Stadsbiblioteket uppfördes inte heller i för den tiden en känslig miljö, utan snarare gav stöd som markör till Observatoriekullen och de vetenskapskvarter som växte fram. Alltså bör man vara lite försiktig när man drar generella liknelser. Det är skillnad på platser – och ambitionsnivå på arkitektur.
Ett av förslagen som skall samspela med…
Nationalmuseum.
Nobelstiftelsens två finalister kan närmast hänföras till fabriksarkitektur som föregick moderismen; fyrkantigt, praktiskt och glasat. Det sista förslaget är kanske det festligaste – en pagodliknande byggnad i glas. Gemensamt är att de inte direkt doftar varken glamour eller nydanande forskning med rötter i sekelskiftet. Det på tal förda moderna museet är en väl genomförd exploatering av en känslig miljö där arkitekturen förstärker platsen och samtidigt smäller in. Varför är inte Nobel Center lika innovativ?
En intressant aspekt på Nameths förslag är att det provocerar. Ett helt klassificerande förslag – med en samtida twist i det stora glaspartiet kan inte förmå flera arkitekter, arkitekturhistoriker och dylika att tycka om det – det är för ”gammaldags”. Ändå har många som inte ”förstår sig på” arkitektur hört av sig och tvärtom berömt det för att det smälter in, är något nytt och trevligt att titta på.
Temperaturen på internet angående klassificerande arkitektur är hög – folk gillar det och många är trötta på den trötta glaslådan som ständigt kläms ned i svenska städer som uttryck för något nytt. Sådan arkitektur gillas snarare i nya områden – på platser präglat av äldre arkitektur upplevs de som främmande och en trött pust från det sena 1900-talets sätt att skapa ”dynamik”. Modernistloopen är helt enkelt gårdagens bröd.
Nameth skrev tidigare på Skyline:
”Däremot vill jag lyfta frågan om den skam och det absoluta tabu som råder kring att bygga något nytt i en annan stil än den förhärskande moderna. Eller att någon politiker eller makthavare skulle föreslå något sådant. De allra flesta arkitekter och politiker är livrädda för att framstå som konservativa och bakåtsträvande, som någon som förordar pastischer och kopior. Alla vill de vara nytänkande, nyskapande, progressiva och spegla sin tid, ja allra helst vill man spegla framtiden.”
Kanske kommer Nameths förslag att väcka nya tankar.
Matti Shevchenko Sandin
Läs Linda Nameth artikel här
Kommentarsregler:
För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.
11 kommentarer