Tvånget att snabbt bygga om Slussen för skydd mot översvämningar är en myt! Mälarens avbördning får sin snabbaste och mest långsiktigt adekvata lösning vid Södertälje.
År 2007 kom en rapport från FN-organet IPCC om klimatförändringar, där den pågående globala havsnivåhöjningen uppmärksammades. Tidigare var medvetenheten om detta låg. Bl a var det inte alls uppmärksammat i Slussenprojektet. Med tre-fyra års mellanrum har nya IPCC-rapporter kommit ut och varje gång har man lagt till nya faktorer som leder till ännu högre vattenstånd i haven. Det här förloppet pågår fortfarande i takt med att viktiga faktorer erkänns som vetenskapligt belagda och läggs in i beräkningsmodellerna.
Det är numera uppenbart att den globala havshöjningen är en långsamt accelerande process. Mot bakgrund av kraven på en ny avbördning av Mälaren och bevarandet av det stora samhällsbyggnadsvärdet i Stockholm, borde lösningen vid Slussen ta de nya förutsättningarna på största allvar. Men Slussenprojektets svar på detta är att envist hålla fast vid de lösningar som fanns före 2007.
De har bara anpassats så gott det går till nya fakta om havshöjningen. Den sista försvarslinjen är att man med utgångspunkt i den senaste (och därmed redan föråldrade) IPCC-rapporten binder upp sig vid att den globala havshöjningens förlopp på ett närmast magiskt sätt ska samverka med landhöjningen i stockholmsområdet, i samma jämna lugna takt. Man hävdar att inga problem kan uppstå förrän om 100 år. Man baserar alltså 100 års planering på en redan föråldrad forskningsrapport och vad som händer därefter tar man inget ansvar för.
Man pekar på en framtid där hela Mälarens flöde måste pumpas ut över skyddsbarriärer mot havet. Om havshöjningen i verkligheten kommer stegvis (t ex genom utkalvning av stora ismassor vid Antarktis och Grönland) eller går snabbare än beräknat, har man inget annat val än att oavlåtligt pumpa ett flöde motsvarande Dalälven ut i havet, långt innan de 100 åren har gått. Vem ska betala för den energi som krävs för att driva pumparna?
Ett av Mälarens utflöden finns i Södertälje. Foto: BIL
Orsaken är att man binder sig vid att hela utflödet måste vara vid Slussen, som ligger långt från de möjliga barriärerna mot havet, ute vid Vaxholm. Men Mälaren har även ett annat utflöde, vid Södertälje. Här pågår ett projekt för ombyggnad av slussen och fördjupning av farleden, för att kunna öka sjöfarten. Det ger också ökad kapacitet att släppa ut mer vatten vid höga flöden i Mälaren. Sjöns yta kan sänkas upp mot 50 cm om den kapacitetet utnyttjas. Man kan också bygga tre nya bergtunnlar förbi slussområdet som tillsammans med slusskanalen skulle ge hela den ökade kapacitet som krävs för Mälarens avbördning.
I en framtid när havet har stigit kan tunnlarna kompletteras och fördjupas, liksom farleden, så att hela utflödet kan tas vid Södertälje. Det normala utflödet går via tunnlarna medan slussen används som vanligt. Vid Södertälje finns en barriär mot havet redan på plats, i form av kanalen och slussen. Vid behov kan kanterna höjas och den skyddar även mot Mälaren. Det behövs bara mindre kompletterande barriärer för att skydda bebyggelse.
Med denna lösning slipper man långbänken och tidsnöden i Stockholms slussenprojekt och man får ett smidigt instrument för att följa den verkliga havshöjningens förlopp. Havet kan stiga upp till 30 cm under Mälarens nivå, därefter låter man sjöns yta stiga i samma takt som havshöjningen. På det sättet kan man för en längre tid framåt bibehålla ett naturligt fall i utloppet och slipper pumpa alla dessa vattenmassor. Så småningom måste städer och en del andra områden runt Mälardalen skyddas mot en högre nivå i sjön, men den tidpunkten kan skjutas upp så långt fram i tiden som det är möjligt. Vid det laget kommer redan alla södra Sveriges kuster att ha fått sådana skydd, det kommer att finnas många lösningar att välja mellan för kommunerna runt Mälaren.
Olika möjliga vattenvägar för avbördning av Mälaren.
Är det möjligt att bygga bergtunnlar för avbördning vid Södertälje? Staden är byggd på isälvssediment som överlagrar dramatiska bergsformationer, med stup mellan stora höjder och stora djup. Intill kanalens östra sida ligger Kusens backe, en grusås med berg i dagen 50 m över havet. Brunnsinventeringar visar på berg 5-20 m över havet nära kanalområdet. Det är lätt att undersöka hur bergtäckningen ser ut där tunnlarna ska gå genom att göra provborrningar utmed kanalen in i backen, vid Grödingevägen och på udden sydost om kanalen. Lösningen kan sedan anpassas till provresultatet.
En färdig utredning med flödesberäkningar och principritningar har utförts av undertecknade. Utredningen har lämnats in som offentlig handling i form av bilaga till ett överklagande av miljödomen för Slussenprojektet, men överklagandet har nu ställts åt sidan genom att man har snävat in kretsen av godkända sakägare. Det ändrar inte på det faktum att detta är den bästa och mest långsiktigt hållbara lösningen. Den ger handlingfrihet inför havshöjningens verkliga förlopp till skillnad från Slussenprojektets klumpiga låsning vid en redan föråldrad prognos.
Påståendet att Slussen måste byggas om genast för att öka Mälarens avbördning faller platt till marken när man inser att den mest långsiktiga och snabbast genomförda lösningen finns vid Södertälje! Det finns ett litet hinder på vägen, en gammal konflikt mellan Södertälje stad och Astra om saneringen av kvicksilver som Astra en gång har dumpat i kanalen. Saneringen är ett riksintresse och bör övertas av Naturvårdsverket. När den i sammanhanget lätt patetiska knuten har lösts upp borde alla krafter kunna samarbeta för den bästa lösningen.
Klas Cederwall, Professor emeritus Vattenbyggnad KTH
Svante Forsström Arkitekt SAR/MSA
Kommentarsregler: För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!
