Kritiken växer mot det av Nobel Stiftelsen hett efterlängtade hus på Blasieholmen. Helene Schmitz film ”ÖN” belyser problemet och de konsekvenser det medför.
Helene Schmitz har gjort en film om Blasieholmen ur ett frågande perspektiv om den nybyggnation som föreslagits av ett Nobel Center. Schmitz skapar en suggestiv stämning av de tidigaste avbildningarna av holmen och hur den utvecklas genom historien, både etnologiskt och arkitekturhistoriskt.
Förslaget.
Schmizt går in på den betydelse hamnen och Nybroviken haft för stockholmarna som mötesplats för handel och förströelse. Den korsbefruktelse av Nationalmuseums kulturmässiga tyngd och hamnens praktiska betydelse samt vinterisens sociala funktion i stadens är helt borta idag. Tomten verkar misstänkt negligerad och risig, som om den inte fanns. En märklig relation till 1920-talets skyskrapedrömmar och bostadsbrist, 1960-talets brutala motorvägsidéer till dagens stadsbyggnadspolitik läggs fram elegant. Upprepar vi oss?
Nobel Center kommer att dramatiskt förändra Stockholms siluett och dra uppmärksamheten från den sköra helhet som sakta växt fram. Schmitz avslutar frågande om vilka som egentligen vill ha en nybyggnad på platsen. En nybyggnad som innebär radering av en unik maritim miljö med ursprunglig bebyggelse från 1876 och tidigt 1900-tal. Vore det inte bättre att skapa identitet åt Vetenskapsstaden i hagaområdet? Något som passat den modeste Alfred Nobel bättre.
Matti Shevchenko Sandin
Helene Schmitz är fotograf och utbildad vid Stockholm universitet, Konstfack och Kungliga Konsthögskolan.
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!
I Alfred Nobels anda, placera detta hus i Stockholms urberg. Spräng fram rummen, med vår tids dynamit som en hyllning till ”Dynamitens Fader”. Djupt ner i den hårda graniten är möjligheterna stora att forma alla de storslagna salar som eftersträvas. SuperHD skärmar ersätter ”fönster” och ger utsikter mot världens alla platser i realtid.
Denna byggnad skulle göra ett betydligt starkare intryck än den planerade som p.g. av sin storlek tar udden av sig själv.
Så sanslöst att förstöra Blasieholmen med Nobel-skrytbygget…
Tänk vad mycket klokare fransmännen är? Mycket lite är rivet i Paris sedan ”nya” Paris anlades under 1800-talet. Arkitekter har ändå fått tänka ”modernt” med glas och betong, men UTAFÖR centrala Paris. De fick skapa en helt ny stadsdel La Defence dit man lätt kommer med några minuters resa med T-bana från Triumfbågen. I La Defence finns t o m en ny Triumfbåge, mycket större än den gamla, men man har givetvis inte rivit den ursprungliga.
Sverige valde en gång i tiden en fransman att leda Sverige. Kanske dags igen?