”Supertorn” vid Telefonplan

Nyligen lades nya planer fram för extrem höghusbebyggelse, ”Supertorn” vid Telefonplan. Tidigare avslutades projektet eftersom försvaret sade nej till en skyskrapa. Nu har man hittat en ny plats, strax intill och vid tunnelbanan och då funnit att det går att genomföra två mycket höga byggnader istället för en signerade Wingårdh.

Stockholm behöver bostäder. Det är få som ifrågasätter detta.  Stockholm är attraktivt för studier, karriärsutveckling och status. Har du bott, studerat och arbetat i Stockholm – ja då har du en fördel på ditt CV i resten av landet och faktiskt i flera andra länder. Därav söker sig många hit, även för kortare perioder och för att det är trevligt. Trycket ökar nu än mer med den stora migrationsströmmen till Sverige. Risken finns att intresset svalnar om man inte har någonstans att ta vägen alternativt måste betala upp till 12 000 kr för en etta i andrahandshyra. Lösningar med lådor-på-taket och höghus har därför lanserats som oftast det enda sättet att få bukt med detta. Inte att bygga om falnande ”skönheter” från miljonprogrammet.

Telefonplan idag präglas av låg bebyggelse som vuxit fram sedan 1930-talet med Ericssons byggnad, idag Konstfack, som nerv. Området har i blivit mycket populärt, mycket p g a av Konstfack och granne till Aspudden och Midsommarkransen – det nya Söder – samt närheten till innerstaden. Naturligtvis vill man kapitalisera på detta, inget märkligt med det. Det märkliga är skalförskjutningen som snarare är någon form av nybrutalism än genomtänkt platsbildning. En del kallar det skämtsamt för ”chockterapi för stadsutveckling”. Kanske är det ett miljonprogram på höjden. En viktig aspekt verkar vara att ena huset blir det högsta i Sverige, vilket syfte det nu tjänar till.

De senaste årens höghusliberala rus har hamnat i en baksmälla när projekten slutat existera i Carl Larssonalika-datorakvareller och realiserats. Resultaten är inte vackra eller berikande mer än för dem som tar ut hyror. Byggnaderna som byggs på, oftast från rekordåren, anses idag trista och i någon märklig idé om att de blir roligare har man gjort dem större och lika platta genom tillägg i ett par-tre våningar på taken. I DN berättade Gert  Wingårdh – lite förvånande – att han är glad att staden bestämt en linje att sluta högt i historiska innerstaden . Har han info vi saknar?

Det största problemet är att man från politiskt håll normaliserat likande lösningar baserad på bostadsbristen och stadsutvecklingen som har hanterats illa länge. Kommunen skyller gärna ifrån sig, men har spelat byggbolag och fastighetsägarnas spel om att enbart satsa där man får direkt utdelning. Exempelvis försöker man låta gällande att höghus är i princip den bästa och mest ekologiska lösningen på problemet, vilket inte är sant.

Den största anledningen till att staden föredrar höga byggnader är att man säljer marken per våningsplan, d v s att man använder resterande mark som sparkapital. Någon rea på marken, d v s en subventionering av det allmänna kapitalet för privata bostadsföretag och billigare boende för någon annan, verkar absurt även om det var Centerns och KD:s paradnummer när de ville bygga skyskrapor, mest bara för att det saknades sådana. Platsbildningen, som är det mest hållbara i längden, pratas det mindre om. Att man så envist vill satsa på punkthus – vilket det gäller här – är ett nödlösningsrecept från rekordåren och en rivig trend om att förnya sig. Idag handlar det inte om rättvisa till en god bostad, idag vänder det sig till dem som har råd att välja och längtan om att egentligen bo någon annanstans, ex New York eller Shanghai.

Bra är att man minskar trycket på innerstaden och de världen man riskerar med tjurskalligt envist hävda att det är enbart där folk vill bo. Men som alltid bör alternativ på varan visas. Ett alternativ till lägre och mer sammanhållen bebyggelse i området. Att sätta upp en sådan enorm skala till området känns märkligt, mer som att bygga ett monument över handlingskraft likt rekordårens idag besvärliga stadsplanering. Förhoppningsvis presenteras ett alternativ så det finns utrymme för jämförelse. Skalförskjutningen kanske kommer göra att det ser lite löjligt ut? Risken för nordinretorik är annars stor.

Matti Shevchenko Sandin

Läs fler artiklar om skyskrapor här

 

---

Kommentarsregler:

För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.