Del två av tre delar i Skyline´s remissvar angående ”2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande” SOU 2016:5.
Medborgarengagemang i övergripande frågor
För hur medborgarengagemanget för gemensamma platser, byggnader och miljöer inom ett större stadsområde ska kunna förbättras ges ingen nöjaktig lösning i utredningen. Det är vår erfarenhet att det är synnerligen svårt att tillräckligt tidigt i processen engagera en stor mängd människor i stadsbyggnadsfrågor av denna art. Frågorna upplevs som för komplicerade och föreställningen att det är lönlöst att engagera sig är utbredd. Med erfarenhet av de försök från namninsamlingar och kampanjer på digitala medier som gjorts i frågor som fått synnerligen stor uppmärksamhet skulle bara hälften av 1% av medborgarna tyda på ett extremt stort och brett engagemang.
En annan orsak till det låga deltagandet bland medborgare är att kunskapen om hur gestaltningen av gemensamma platser och byggnader påverkar oss alla är än mindre än om hur vår närmiljö påverkar oss. En viktig omständlighet, som nämns i utredningen, är att till skillnad från t ex. frågor om naturmiljö uppmärksammas dessa frågor sällan i media. Internationellt finns en hel del forskning om t.ex. hur kulturhistoriskt värdefull unik stadsmiljö positivt påverkar samhällsekonomin genom att attrahera kvalificerad arbetskraft och spjutspetsföretag, ge grogrund för kreativitet och för ökad turism. Kunskapen och intresset för detta är låg bland såväl arkitekter och beslutsfattare. , vilket sannolikt är också en orsak till de minimala forskningsinsatserna åtminstone i Sverige.
De bästa förutsättningarna för initierat medborgarinflytande när det gäller stadsbyggnadsfrågor med större räckvidd än till det egna närområdet ger ideella föreningar, digitala nätverk och andra sammanslutningar med bebyggelse och stadsmiljö som huvudfråga. De representerar stora och djupa kunskapsområden. Samma gäller de enfrågenätverk som uppstår i samband med enstaka byggnadsprojekt med brett folkligt engagemang som t.ex. Slussen, Nobel Center och Waterfront framför Stockholms stadshus. Deras bredd avseende deltagande från olika samhällsgrupper tror vi är underskattad. Sannolikt finns här ändå en stor potential för breddat medborgarengagemang. De samlar många människor och mångdubbelt fler förlitar sig på deras verksamhet. Deras möjlighet till inflytande i en värld med kapitalstarka exploatörer vilkas kunskaper förefaller att värderas mer av beslutsfattarna är dock minimal.
En plågsamt pinsam omständighet är att politiker och stundtals även stadens tjänstemän alltför ofta lägger större kraft på att förminska värdet av medborgares insatser än att vare sig försöka sätta sig in i deras eller egna förslagen och deras konsekvenser. Hur ofta får man inte i politiska debatter höra eller i artiklar läsa att sessa sammanslutningars medlemmar är nostalgiska, mossiga, förändringsobenägna och att de talar i egen sak. I fullmäktigedebatter är inte uttalanden som att ”det inte är någon idé att läsa deras skrivelser eftersom vi redan vet vad de har att säga” eller ”deras synpunkter är inte mycket värda för på varje röst emot från dem går det tio röster för från den tysta skara som aldrig hörs”.
Denna nedlåtande attityd hos för många är inte bara respektlös och förödande för demokratin och människors vilja att engagera sig. Den för med sig att värdefull kunskap inte används och samhällsresurser slösas bort i dåligt genomtänkta byggprojekt. Den leder dessutom till populism.
I den information från kommunen som allmänheten kan ta del av saknas i allmänhet såväl kritisk analys, bilder som ger verklig upplevelse och tydlig information om förslagens påverkan. Skönmålningar, undanhållande av olämplig information och förvanskningar i bild är nästan helt obligatoriska. För ofattbara belopp anlitas Skickliga PR-konsulter för att tillrättalägga informationen till allmänhet och media. I detta synes ingå att kontinuerligt förmedla en respektlös bild av den folkliga oppositionen.
Det förslag till utökad talesrätt som läggs av utredningen är nödvändigt, men räcker sannolikt inte.
Samma gäller förslaget om medborgardialog, kommunala folkinitiativ och medborgaromröstningar.
Yrkande
Krav på tillägg i utredningstexten på att ideella föreningar, digitala nätverk och andra sammanslutningar med bebyggelse och stadsmiljö som huvudfråga:
-ges bidrag till att öka sina ansträngningar att bredda medlemsbasen.
Krav på tillägg i utredningstexten om information till medborgarna om hur förändring av stadsrum och förlust av kulturhistorisk intressant miljö påverkar: -livskvalitet och attraktivitet,
-utvecklingen av staden som helhet ur socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv för redovisade förslag.
Krav på tillägg i utredningstexten på att:
-arkitekter, politiska beslutsfattare, tjänstemän m. fl. ska ta del av befintlig svensk och internationell kunskap om och att prioritera sådana aspekter,
-utökade forskningsresurser avseende aspekter enligt ovan,
-om 1% av medborgarna röstar för en viss stadsbyggnadsåtgärd det skall vara tillräckligt för att av fullmäktige betraktas som betydande folkopinion att ta hänsyn till.
Nätverket Skyline arbetar for ett stadsbyggande som bidrar till en optimal utveckling av Storstockholm som helhet ur ett socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt perspektiv. Skyline verksamhet baseras på rön från svensk och internationell forskning och på erfarenhet från professionell verksamhet inom planering, byggande, förvaltning och ekonomi. Vårt remissvar utgår från situationen i Stockholm men torde vara relevant för de flesta större städer i Sverige.
Kommentarsregler:
För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.
