Paris med Pont des Invalides och Effieltornet. Bild: Carlos Delgado
Vill du vara med och bestämma? Ja, nu kanske du får det. Stockholm stad tar efter parisarna med en tyck-och-tryck-plattform. Frågan är dock hur mycket du får tycka i stadsbyggnadsfrågor. Inget nämns om utformning.
En modell från Paris över medborgarinflytande lanseras i Stockholm. Bakgrunden är att man i Paris har en plattform där medborgarna kan rösta om olika förslag lagda av staden i hur den skall utformas. Till tidningen Stockholm Direkt säger Karin Wanngård, socialdemokratiskt finansborgarråd:
” – Målsättningen är att förslagen ska komma från medborgarna. Men till en början tror jag att staden får ange olika alternativ för en plats som ska förändras.”
Angående byggnation är Wanngård, aningen luddig. På frågan om Stockholmarna kan få lov att exempelvis föreslå nytt bostadskvarter:
”– Alla förslag bör vara genomförbara på kort sikt. Men det kan också handla om staden går ut med att här finns det en plats att göra något med och frågar stockholmarna om de vill ha nya bostäder, en idrottshall eller skola där”
Att man är luddig på just den frågan kan vara att idén är ganska ny, men kritikern i mig säger att man helst inte vill ha inflytande över ex. utformningen, vilket är den hetaste potatisen i Stockholm. Utformningen i Stockholm har visat sig vara elitens revir, inte brukarens. Ordet ”vackert” har strukits ur rullorna och ersatts med det mer beskedliga ”intressant” – något det mesta kan vara. Ord är nämligen viktigare än bild i stadsbyggnadsfrågor.
Vilket skulle du rösta på? Det här eller…
…eller det här?
Användningen av orden ”bostäder, en idrottshall eller skola ” säger inget om dess utformning eller arkitektoniska samband med området. Lars Anders Johansson beskriver just denna kliniska inställning till miljöer i en briljant text publicerad i Gefle Dagblad:
”Vad skiljer ett hem från en bostad? En bostad är en funktion i ens liv. Bostaden är en plats där man sover och där man förvarar sina prylar. Tak över huvudet. Ett hem är någonting mer än så, vilket ordsammansättningar som hembygd, hemtrevligt och hemlängtan skvallrar om. Få av oss nöjer oss med en bostad, de flesta längtar efter ett eget hem.”
Första bildsviten om man bildgooglar ”Ett hem”. Originellt, klassiskt och gemenskap verkar bilderna berätta.
Lars Anders Johansson borde med detta genast skrivas in alla arkitektur- och stadsplaneutbildningars scheman över föreläsare då han humaniserar begreppen och urskiljer skillnaden i ordens makt och betydelser. Att anlägga ett mer filosofiskt perspektiv på stadsbyggnadsfrågor borde vara en självklarhet när man planerar för framtiden. Inte hurpass det förhåller sig till glasformationer i finansdistrikt runt om i världen.
Jag tror man kan rösta hur mycket som helst om ett bygge utan att egentlig mening komma fram till vad som är hållbart för framtiden eller miljöskapande i positiv mening, om man inte likt Johansson definierar begreppen. Bostäder har vi sett att de kan se ut i princip hur som helst likaså idrottshallar. Sällan beskrivs de som särdeles hemtrevliga eller miljöskapande av allmänheten.
Första bildsviten när man googlar ”bostadsområde”. Skillnaden från myset i ”ett hem”-googlingen är markant. ”Bostadsområde” verkar synonymt med ”huslåda i grönområde”:
Om staden verkligen vill ta sina medborgarröster till hjärtat bör de därför lägga fram flera förslag på byggnationer med utgångspunkt ”hem” istället för det kalla ”bostad”. Idrottshallar bör få frågan ” är den lika skoj utanpå som det som händer på arenan”? Demonstrationsskaror, upplopp i sociala medier, överklaganden etc. är inte för nöjes skull, även om det är populärt att tro så. Det är en temperatur på vad folk i allmänhet anser. Ett smart drag vore att ta vara på det och köra en rejäl brainstorm över hur man egentligen ställer frågan.
Lars Anders Johannson erbjuder en annan filosofisk väg att hantera och definiera byggpolitiken än dagens avhumaniserade ordlista. Bild: Timbro
Matti Shevchenko Sandin
Läs även: Bygger vi det folk vill ha? här
Kommentarsregler:
För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.
