Ska Stockholm förvandlas till ett museum? Ja det tror i alla fall DN som kraftfullt kritiserar och ironiserar över Länsstyrelsens utlåtande för översiktsplan Stockholm. Läs vårt svar.
I ledarartikeln ”Låt inte staten göra Stockholm till ett husmuseum”, publicerad den 7 februari, riktar Dagens Nyheter kritik mot Länsstyrelsen för dess negativa utlåtanden om Stockholms stads nya översiktsplan. DN kritiserar bland annat Länsstyrelsen för att den – med tanke på den stora bostadsbristen – inte anser att det behövs fler bostäder i innerstaden, men undviker att omnämna att innerstaden fortfarande byggs ut för fullt med mängder av nya bostadshus på Västra Kungsholmen och Norra Djurgårdsstaden. Faktum är att innerstaden efter att de två stora projekten blivit klara i princip kommer att vara fullbyggd. Mindre kompletteringar är dock möjliga. Innerstaden är inte heller jämförbar med den planerat glesa förortsstrukturen. Där kan och bör man absolut förtäta.
Parkaden är det enda synliga parkeringshuset i City, trots det så talar DN i pluralis. Hur är det med faktakollen? Foto: Holger Ellgaard
När det gäller City ironiserar DN över att Länsstyrelsen vill bevara riksintressets modernistiska årsring: ”Hur många exil-stockholmare längtar hem till parkeringshusen på Norrmalm?”, skriver man. Rör sig DN aldrig utanför Marieberg numera? Det finns bara ett synligt parkeringshus i City, Parkaden vid Regeringsgatan.
Övriga synliga parkeringshus har rivits eller byggts om för andra ändamål. För vad DN inte nämner är att det pågår en intensiv byggnadsaktivitet i City och faktiskt gjort så ända sedan tiden runt millennieskiftet. Men det som byggs i dag är inte de bostäder DN efterfrågar utan i stället nya kontor och hotell. En och annan bostad tråcklas förstås igenom byggprocessen eftersom det då blir lättare att få godkännande för ett projekt i stadsbyggnadsnämnden.
Kontor, kontor och åter kontor vill man bygga i City. Bostäder är försvinnande få. Bild: Byrån för Arkitektur och Urbanism
Och medan föregående Cityomdaning i alla fall såg till att med några få undantag hålla sig höjdmässigt i linje med Lindhagenplanen som skapade reglerna för 1800-talets stenstad, har dagens Cityexploatörer med stadsbyggnadskontorets tjänstemäns goda minne brutit mot den enhetliga höjdskalan. Därmed riskeras Stockholms unicitet och status som riksintresse. Ska det till nöds rivas igen måste syftet vara att återvinna förlorad urbanitet genom att minska huskropparna – vilket ger ett mer varierat och därmed attraktivt gaturum – och inte blåsa upp än mer omfångsrika kvartersstora byggnader som Stockholm Waterfront eller nya Hotel Continental mitt emot Centralen.
Var i ligger den positiva utvecklingen i kvarterstora, höga byggnader?
De stora volymer 1960- och 70-talets byggande skapade har i allmänhet betraktats som ett misslyckande. Med den höga exploatering och brist på genomtänkta idéer som Stockholms nya översiktsplan ger uttryck för underlättas det för exploatörerna att med nya kontorssilos fortsätta den för den centrala staden negativa trend som startade med Klararivningarna i mitten av förra seklet.
Tensta, 20 minuter från T-centralen är en av de förorter där det finns både behov och plats för en ny positiv stadsutveckling. Varför driver inte DN det? Foto: Kerstin Westerlund Bjurström
Att satsa så mycket på att bygga om den centrala staden med fler kontor och hotell tar resurser från de nödvändiga bostadsbyggen som måste ske i ytterstadsdelar och kranskommuner. Resultatet: vi får en än mer än överhettad stadskärna och ett fortsatt glesbebyggt förortslandskap. Vill DN verkligen cementera 1900-talets syn på vad som är City och vad som är Periferi?
Ole Settergren
Mats Wickman
Kerstin Westerlund Bjurström
Erika Wörman
Matti Shevchenko Sandin
Kommentarsregler:
För att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte.
