Vad valde du sist? Blev det som de sa? Allt fler tar sig för pannan och inser att Stockholm börjar bli en allt mer ful stad. Just det där som inte skulle få ske igen.
De senaste åren av stadsbyggnad har inte bara präglats av storskalighet utan också av smärtsamma rivningar. Slussen – mer behöver inte nämnas. Klockhustornet, det sista kvarvarande av Norrtulls stationskomplex revs på alla hjärtans dag 2014. Grumliga löften och pladdrig retorik gjorde att Moderaternas Regina Kevius med stöd av Sten Nordin gav tillåtelse till rivningen. I efterhand ursäktade man sig och lovade bygga upp tornet med klockan i närheten.
De bostäder som står där idag är starkt kritiserade för sin girighet då man minimerade mellanrummen och maximerade höjden. Inspirationen var gamla stan, en stadsdel med trånga gränder och helt andra värden än det som blev i Hagastaden. Försäljningen går därefter – uruselt. Flera byggbolag drar tillbaka sina projekt då man satsat på lyx, när det var normal- och låginkomstagare som behövde bostäder.
Sen var de Orgelpipan, ett av de riktigt tråkiga exemplen på överdriven skala och slafsig arkitektur – mitt i Stockholm. dess stubbe syns över hela staden. Under hela tiden debatterades rivningsplanerna för Astroiahusets grannbyggnad hårt. I förra valet drog man tillbaka ärendet eftersom det var för känsligt, men Socialdemokraterna hade större framgång i att riva en vacker byggnad från 1870-talet, ett av de få kvarvarande. Varför då?
Man hävdade klimatsmart fast det var en lögn. Man hävdade att man måste få riva och bygga nytt, oklart varför just där. Man hävdade även nya spännande arkitektur, vilket få tyckte, och sedan bytte byggnaden skepnad till enklare material och en fasad liknande det som man oftast anser som trist arkitektur från 50-60-talet. Varför då? I Europa svänger trenden och allt fler hus i klassisk 1800-tals arkitektur växer fram – för att folk tycker det är trevligt. Är det trevligt blir det tryggare. Men inte i sossarnas Stockholm. Hur mycket man än försöker fiffa till Sergels torg (som man med omnejd nu även förändrar till ännu större skalor) inte blivit ett dyft trevligare. Tvärtom. Drömmer de sig tillbaka till sina fornstora dagar på 1960-talet? dags att vakna.
Miljöparitets Stockholm har träden blivit färre och DN rapporterar att grönytorna bara kommer att krympa. Pålsundet kalhuggs och får en cykelbana gjord av plastkomposit. För cykla skaman överallt. ändå vet man att om man sänker hastigheter till 30 km i timmen går det utmärkt att ha cyklister och bilister i samma bil, man vill bara inte berätta det. Och hur var det med vallöftena om Slussen sist? Märkligt utfall på dessa.
”Dockhuset” på Djurgården, ett av de få kvarvarande 1700-talshusen i trä inom tull revs i veckan. Var det verkligen nödvändigt? Inte såg det speciellt hårt åtgånget ut heller. Fanns det inget värde i att kunna berätta för framtiden om den stadsel som gång anlades av drottning Kristina för att sjöfolket i staden skulle få sin egen ort? Arbetarhistoria är inget man ägnar sig åt i Stockholm idag.
Så är det då Tullhuset och Nobelcenter. Socialdemokrater, Moderater och Centern gick ut dagen innan projektet föll i Mark- och miljödomstolen ut med en debattartikel som började med ett av de mest vidlyftiga antaganden någonsin: att alla städer i världen skulle välkomna denna koloss mitt i sitt historiska center. Vem har sagt det? Lika sant som att alla älskar röda byxor eller tycker att det smakar gott med tvål.
De tror vidare att Stockholm kommer att stagnera utan ett stort konferenscenter mitt i en del som redan är fullastad med kultur och har kraftiga trafikproblem. Man skall knappt fira nobelfestligheterna där heller eftersom det är så trevligt att visa upp Stockholm för tillresta på olika platser.
Efter att de senaste bilderna på huset publicerats så står det klart att det har absolut inget med omgivningen att göra. Ni vet som man gjort fram till 1980-talet. Är det verkligen något att gå till val på?
”Ett Stockholm för alla” brukar kampanjerna heta. Man ska syna detta mycket noga efter man dragit fram med rovdrift de senaste åren och land annat förvandlat siluetten från Kungsträdgården mot Brunkebergs torg till ett klumpigt lådlandskap utan färg och charm. Man har godkänt minst omöjliga skönhetsnivå på nybyggen i hopp om att medelklassens skulle fortsätta att köpa gipsväggar och perspektivfönster som vätter mot grannen och i bästa fall en illgrön balkong. Samtidigt ökar de utsatta områdena och valfläsket denna gång riktar sig ditt med löfte att bygga samman Tensta och Rinkeby. Låt oss hoppas att an får en Biblioteksgata och ett Nytorg där med istället för det folk i innerstaden i dag ratar.
Kommer liknande bondfångeri och rosa drömmar färga även detta val och nästa mandatperiod? Mitt Stockholm bygger på skönhet, trevnad och intelligens. En stad där man tänker efter före och inte bländas av byggbolagens fräsiga powerpoints med bilder skapade på ett tec-center i Indien. En stad med ambitioner att bygga som i den kvalité som Stadshuset är uppfört i. Varför har inte ledande politiker och aspirerande parti det?
Stockholm håller på at förfulas och förenklas i rasande takt. dess charm ligger fortfarande på byggnadsbeståndet före 1950, inte det efter. Jag skulle titta både en och två gånger på valmanifesten denna gång.
Matti Shevchenko Sandin
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarsspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver under din text med ett registrerat och sökbart telefonnummer. Telefonnumret publiceras inte. Du ansvar själv för din kommentar som naturligtvis är respektfull. Väl mött!