Stadsbyggnadsnätverkets nyhetsbrev – Boberg special!

Vi gratulerar Stadsbyggnadsnätverket som i tio år idogt har arbetat för att Stockholm skall få vara och bli en ännu vackrare stad! Här är nyhetsbrev 18-11 med Boberg special:

Hej!

I dag: Släpp arkitekterna loss!

1900-1931 fanns stor frihet att utveckla nyskapande arkitektur med tillvaratagande av tidigare skapande – kan arkitekter bli fria igen?

Modernismen var en rörelse inom konst och arkitektur som började kring förra sekelskiftet. Den var inspirerad av utvecklingen av det moderna samhället. Den tidiga modernismen tog vara på klassiska lärdomar men var samtidigt sökande och fri, som i t ex Jugend och Nationalromantik. Men ned den uppfordrande svenska skriften Acceptera 1931 och Le Corbusiers m fl Atendokument 1933 i den tidens revolutionära anda slängdes allt man hade lärt sig om det konstnärliga i arkitekturen överbord. Arkitekten berövades färg, dekoration och det mesta av geometrin. Den gamla bebyggelsen kunde rivas.

En av våra största arkitekter Ferdinand Boberg hann före 1931 skaffa sig insikt i klassisk arkitektur och tidig modern arkitektur och från den basen utveckla egen nyskapande arkitektur. Kan Bobergs bana visa vår tids arkitekter vägen ut ur det trånga modernistiska fängelset?I Wikipedias text om Ferdinand Boberg (rak text)hittade jag delar som kastar ljus över hans framgångsrecept. https://sv.wikipedia.org/wiki/Ferdinand_Boberg 1860-1946

Ferdinand Boberg utbildades på Kungliga Tekniska högskolan, Konstakademiens arkitekturskola 1882–84.

År 1897blev han ledamot av Konstakademien. Han gifte sig 1888 med Anna Scholander, som kom att arbeta som konstnär. Paret Boberg genomförde mer än 100 utlandsresor. Hans arkitektur var banbrytande under tiden efter 1890 men redan 1915 var hans arkitektkarriär över och han ägnade sig därefter att resa runt i Sverige med sin fru Anna och tecknade kulturmiljöer som hotade försvinna.

Boberg lärde av föregångare internationellt, klassiska och nya stilar. Med bas i föregångarnas skapelser utvecklade han sedan egna nya uttryck – Det vanliga sättet att utveckla inom alla områden, bara med olika nyhetshöjd.

 

Men senare verk ger prov på stor originalitet och kan inte enkelt inordnas under någon stilbeteckning, även om Boberg har en hel del gemensamt med jugendtidens arkitekter. Ornament och detaljer ger ofta prov på stor fantasi och lekfullhet. Nedan NK 1912 och  Centralposthuset 1898 i Stockholm.

 

 

 

 

 

 

Boberg var mångsidig som arkitekt

Han ritade stora verksamhetshus och andra stora byggnader som till Stockholmsutställningen 1897, men också villor och palats. Nedan Bergööska huset.

Ferdinand Boberg var en konstnärssjäl. Han var utbildad i arkitektur vid och ledamot i Konstakademien. Han var gift med en konstnär och var själv tecknare.

Med finansiellt stöd av ett konsortium satte han igång ett tioårigt arbete att teckna kulturarvet av kyrkor, slott, stugor, lador, hyttor, stångjärnshammare och stadsbebyggelse. År 1916 gav de sig ut på en tioårig resa Sverige runt.

Resan skulle resultera i planschverket ’Svenska bilder från 1900-talets början’ med över tusen kolteckningar och med en upplaga på femtio exemplar att överlämnas till medlemmarna i konsortiet. Sammanlagt utförde han över 3 000 blyertsteckningar i vykortsformat, från vilka han valde ut de bästa till planschverket. Blyertsteckningarna förvaras idag i Nordiska museets arkiv och planschverket i KB.

Boberg var formgivare och som sådan mångsidigt verksam.

Han kom att få mycket stor betydelse för den svenska jugendstilens utformning inom konsthantverket. Bobergs möbler i jugend lånar ofta inslag från rokoko och empir. Hans större möbler och spegelramar har ofta en yttäckande rikt skuren dekor av blommor, tallkvistar, kottar eller liknande. Boberg gjorde även förlagor till textilier åt Handarbetets vänner. Han har formgett keramikpjäser för Gustavsberg och Rörstrand, silver för Hallbergs Guldsmeds AB och glas för Kosta och Reijmyre glasbruk.

Ferdinand Boberg utvecklades hela livet som arkitekt genom att låta sig påverkas av andras arkitektur och av att vara verksam inom konst, inredning och formgivning. Han skapade egna uttryck inspirerad av andra – underbar nyskapande pastisch, ett skällsord bland modernister.

Bobergs varierade vackra arkitektur kan ses som en motsats till modernismens avskalade och färglösa lådor, en arkitektur som arkitektutbildningen indoktrinerat studenterna med sedan länge – ska det få bli 100 år? Indoktrineringen och kåranadan som dbyggts på den gör att de flesta arkitekter håller sig till den gamla stränga modernismens teser. De trogna klär sig ofta i svart, troligen inte för att sörja utan för att visa sin obrottsliga grupptillhörighet.

Det finns förstås många arkitekter som i olika grad går sina egna vägar. Men det är säkert tufft att vara nyskapande arkitekt när byrån ska leverera det byggare kan bygga och fastighetsägarna har blivit vana att få, tillvanda av generationer av arkitekter – lådor, just det som man själv är utbildad att rita. 

Alla byggandets aktörer har samtidigt ett ansvar att leverera det som människor finner glädje i och trivs med!Många arkitekter bor i hus med klassisk arkitektur, kanske ett tecken på att en av-indoktrinering är möjlig. Det behövs utbildning för arkitekter i de gamla stilarna och workshops om hur man kan utvecklas vidare utifrån dem. Skapa allt från retro till det nya, det i reell mening moderna.

Stadsbyggnadsnätverket har i 10 år verkat för en vacker och trivsam stad för alla