Nytt hot mot Blasieholmen

Knappt har hamnmiljön på Nordöstra Blasieholmen räddats från att utplånas av ett stort nybygge så planerar SL att på den för Stockholm centrala platsen ta upp 500000 ton sprängsten från bygget av den nya tunnelbanan till Nacka, använda området i sin helhet som arbetsområde och transportera sprängmassorna via Nybrokajen, Nybroplan  och Stockholms gatunät till depå. Detta uppdagades endast veckor innan upphandling av åtgärderna avses att inledas, Får stadsmiljö, klimat och medborgare behandlas så illa?  frågar Kerstin Westerlund Bjurström.

Intet ont anande planerade Stadsmiljöföreningen Blasieholmens vänner den 25 september ett dialogmöte med de olika intressenterna i hamnområdet -företrädare för Stockholm, Stockholms Lokaltrafik SL, sjötransportföretag, maritim historia, stadsbyggnad, sjöfart mm – för att presentera sitt förslag  för platsens utveckling, lära sig mer om denna och dess verksamheter samt få information om intressenternas planer.  SL var inbjudna p.g.a. planerna på en ny uppgång T-bana Kungsträdgården på Blasieholmen.

Efter flera turer avböjde SL liksom Stockholms fastighetskontor som äger magasinsbyggnaderna m.fl. av stadens verksamheter, som ju har ett avgörande inflytande över platsen, att delta. Räddningen blev att föreningens ordförande Björn Tarras-Wahlberg i sista stund lyckades att få SL att skicka bilder som visade tunnelbaneplanerna för Blasieholmen.

Det SL avser är att för fem till åtta år framåt använda sjöfartsmiljön på nordöstra Blasieholmen som arbetsområde för bygget av den nya tunnelbanelinjen till Nacka. Där ska bl.a. 500 000 ton sprängsten tas upp och med 45 lastbilstransporter tur och retur om dagen mellan kl. 07.00 och 22.00 fraktas utmed Nybrokajen, Nybroplan och vidare därifrån genom stadens gator – det vill säga en lastbil var tionde minut.

Det innebär om det genomförs att den riksintressanta platsen stängs av och läggs i träda under ytterligare 7 till 8 år, att byggnader, kajer och mark riskerar att skadas, att ett stort område runt omkring utsätts för buller och damm samt att lastbilarnas framfart på stadens gator medför allvarlig miljöbelastning och störningar. Det innebär ett allvarligt avbräck för växandeskärgårdstrafik och skärgårdsturism och missade möjligheter för Stockholmarna och för Stockholm.

Efter år av storskalig rivning och nybyggande, trafikomläggningar och allvarlig röra i det redan överhettade City-området behövs där en lugnare plats för möten, rekreation och mindre evenemang. Kungsträdgården som med åren utvecklats till en ofta högljudd, om än av många älskad, allaktivitetsplats uppfyller inte längre detta behov.

Enligt erfarenhet ger hamnområdets vardagliga verksamhet tillsammans med bebyggelsens karaktär de bästa förutsättningar för att utvecklas till ett attraktivt -Stockholmarnass vardagsrum – viktigt för såväl trivsel som för stadens funktion, ekonomi och anseende. Sjöfarten behöver få tillbaka de lokaler som de tvingats lämna för att på sikt disponera ett helt magasin.

Rimligtvis finns det en annan möjlig plats för borttransport av sprängsten. Det är svårt att tänka sig att detta kunnat ske samtidigt med bygget av och inflyttningen i ett nytt Nobel Center. Den bör i så fall användas.

Det minsta medborgarna kan begära är att SL avstår från lastbilstransporter och i stället använder vattnet för borttransporten av sprägstenen och dessutom tar på sig att så fort som det är möjligt rusta upp bebyggelse och mark.  Detta torde dessutom möjliggöra att att SL avstår från att stänga av mer än den yttersta delen av platsen.

Att använda moderna EU-klassade pråmfartygyg med modern teknik, och manöverförmåga anpassat för urbana miljöer torde i dagsläget vara det enda rimliga transportmedlet –    det mest  skonsamma för sjöfartsmiljön – den mest miljö., energi- och logistikeffektiva lösningen.  I flertalet Europas städer vore detta en självklarhet. 

Den i Sverige sedan länge dåligt utnyttjade fördelarna med transport av gods på vatten har uppmärksammats av regeringen genom utredningen ”Ett klimatsmart Sverige 2017/18:238”.  I den skrivs bl.a.  ”En ökad andel sjöfart har potential att avlasta väginfrastrukturen, samt minska andelen korta lastbilstransporter och därmed bidra till minskade växthusgasutsläpp…” Det är märkligt att detta inte uppmärksammats mer.

Att så där i elfte timmen ta del av SL s planer för Blasieholmen är som ett slag i ansiktet för alla som seriöst engagerat sig i Blasieholmen. Det stärker bilden av dysfunktionell demokrati.  Något svar på det öppna brev med förslag till program för utvecklingen av sjöfartsmiljön på Nordvästra Blasieholmens utveckling som Blasieholmens vänner skickade till ledamöterna i Stadsbyggnads- resp. Exploateringsnämnden samt Stadsbyggnadskontorets ledningsgrupp m.fl. redan vid årsskiftet 2018/19har heller  inte besvarats.    Nu står det dock klart att det funnits mycket att berätta för oss medborgare.  Får stadsmiljö, klimat och medborgare behandlas så illa? 

Kerstin Westerlund Bjurström

Arkitekt SAR/MSA

Läs flera Kerstin reflekterar här

---

 

Blasieholmens vänners mål för Nordvästra Blasieholmen

Blasieholmen bör utvecklas som en folklig mötesplats, som nav för skärgårdstrafik, turism och företag, som en del av Stockholms grönstruktur och som vittnesbörd om en månghundraårig maritim historia. Dess byggnader, museipark, anläggningar och användbarhet för skärgårdstrafik och -turism liksom för skärgårdens företagande måste bevaras och utvecklas. Strävan ska vara att levandegöra platsens 500-åriga historia.

Blasieholmens vänners förslag till utvecklingsprogram för Blasieholmen

• Platsen ska för stadsbor, skärgårdsbor och turister, barn som vuxna, utvecklas för rekreation, upplevelse och service – och som ett komplement till den idag överexploaterade Kungsträdgården.
• Platsen ska ge möjlighet att informera och marknadsföra skärgården och dess företag liksom att sälja dess produkter.
• Skärgårdstrafikens och skärgårdsturismens och deras kunders behov ska tillgodoses och det ska tas höjd för erforderliga utvecklingsmöjligheter på sikt.
• Platsens marina karaktär ska vara grundläggande. Potentialen i mötet mellan hamnmiljö och museibyggnad med museipark ska utvecklas.
• Byggnader, arbets- och kajytor ska upplevas som genuina vittnesbörd om den viktiga period i Stockholms sjöfartshistoria som de representerar
• Museiparken ska utvecklas både vad gäller kvalitet och omfattning till en oas för Stockholmarna och för att stärka stadens gröna sammanhang.
• Platsens 500-åriga marina historia ska framhävas av de verksamheter som utvecklas. Strävan ska vara att professionellt levandegörande historien.
• Entreprenörer och företag ska driva verksamheten i aktuella byggnader och  dessa.

---

Branchinformation från Avatar Logistics www.avatarlogistics.se

Pråmfartyg är:

– EU s femte transportslag (inland navigation) och styrs av ett EU- regelverk.

-långa smala och har lågt djupgående

-transporterar enbart klassade vattenvägar och är anpassade för trånga passager

-inte beroende av den etablerade hamnen, utan kan anlöpa enklare kajanläggningar och lastageplatser

En genomsnittlig containerpråm med enbart en lastbilsmotor lastar lika mycket gods som 100 lastbilar

Det finns självlastande pråmfartyg

Den moderna inlandspråmen konsumerar mindre än 60 – 80 % mindre bränsle, avger 60 – 80 % mindre CO2,  50 – 75 % mindre buller än motsvarande vägtransporter

Inom EU finns 20.000 pråmfartyg

En pråm lastar ungefär lika mycket som 100 lastbilar, den använder 60-80 % mindre bränsle, producerar 60-80 % mindre CO2,  60-75% mindre buller enligt branchens information. Det kräver varken stort vattendjup eller särskilda hamnanordningar

---