Här från Söder syns gasklockan bakom Hedvig Eleonora Kyrka. Arkitekten Jacques Herzog och byggherren Oscar Engelbert vill göra det nya huset lika brett och nästan dubbelt så högt. Det har 55 våningar och 530 lägenheter. Volymen kan jämföras med Svea Torn vid Valhallavägen som alltså ligger betydligt närmare kameran. Det har ”bara” 16 våningar och 70 lägenheter. Foto: Karin Lidmar
”Jacques Herzog vill bygga för alla.” Så löd rubriken när DN presenterade arkitekten för det nya bostadstornet i Hjorthagen den 16 november. Är det bara vackra ord för att maskera byggherrens exploateringsintresse? Förslaget att ersätta den höga Gasklockan 4 med ett dubbelt så högt bostadshus har varit utställt för detaljplanesamråd.
Ett nytt högt hus i Hjorthagen kan bli en ny intressant orienteringspunkt när gasklockan rivs. Men att det ska ha gasklockans planform är knappast motiverat från bevarandesynpunkt. Och inte att det sak vara dubbelt så högt. Tvärtom kan det nya huset trivialisera de kvarvarande klockorna, både Bobergs detaljrika tegelbyggnader och den lätta fackverksklockan som bevaras. De blir små pittoreska leksakshus i stället för de kraftfulla gamla industribyggnader de är idag. I stället för att stärka platsens själ kan den nya enorma byggnaden slå sönder den. Arkitekten har fallit för en lättköpt men formalistisk idé. Att diametern 54 meter är för stor verkar vara uppenbart för honom själv när han säger sig behöva höja byggnaden från 90 till 170 meter för att den ska få bättre proportioner. En krystad anpassning till den intressanta kulturmiljön tas alltså som förevändning för högsta möjliga exploatering.
Om 530 lägenheter ska rymmas på 55 plan (ca 170 m) får man ca 9-10 lägenheter per plan. Med en uppbruten fasad som ökar fasadlängden ska ändå lägenheterna få ljus. Kanske har Herzog hittat en genial lösning, men den finns inte redovisad i detaljplaneförslaget. Frågan är om det är dessa lägenheter som Hjorthagen och Stockholm behöver.
Varför inte i stället utgå från gasklockans höjd på 90 meter och göra ett slankare hus som korresponderar mot Wennergren center, Folksamhuset och de enstaka höga hus som kan finnas i Stockholms periferi utan att störa stadens vackra siluett. Ett 30-våningars hus med fem lägenheter per plan skulle ge 150 lägenheter, visserligen bara en fjärdedel av förslagets. Men kanske är det just det som är en övre gräns för vad marken runt huset kan klara av i fråga om vägar, parkering, grönska och vistelseytor. Och för social tillhörighetskänsla. Det är ändå dubbelt så stort som Svea Torn vid Valhallavägen.
Gasklockanprojektet som det presenterades från Herzog & de Meuron. Jacques Herzog skulle själv bara ha råd att bo upp till 30:e våningen, något som ger en fingervisning om vilka de övriga 25 våningarna är till för.
Ett nytt hus ska rimligen formas utifrån det bostadsbehov som faktiskt föreligger, lokalt i Hjorthagen och i Stockholmsregionen som helhet. Troligen behövs större lägenheter för unga växande familjer i området och bekväma bostäder för äldre som inte klarar trappor. Om man bygger sådana riktade lägenheter frigörs en del av Hjorthagens många smålägenheter för yngre bostadssökande. Med närheten till Universitetet och KTH kanske också studentbostäder ska inräknas i de lokala behoven.
Lägenhetsfördelningen på gasklockstomten måste ses som del av hela Norra Djurgårdsstaden där en god del av stadens förutsedda behov av bostäder ska tillgodoses. I de första utbyggnadsetapperna vore det dock naturligt att prioritera akuta lokala behov. Då blir det knappast fråga om de exklusiva bostadsrätter som antagligen är en förutsättning för att man ska kunna finansiera och få vinst på det föreslagna tornet med dess speciella fasadutformning och kostsamma konstruktion.
”Det är väldigt erotiskt” fortsätter Herzog i DN-artikeln med anledning av att man från vardagsrummen blickar in i sina egna sovrum tvärs över husets djupa slitsar. Han uppges inte ha syftat på skyskrapan som manlighetssymbol.
Karin Lidmar
Arkitekt SAR/MSA
Läs artikeln i DN här
Skönhetsrådet vill ha alternativ: Läs SVD:s artikel här
Byggaktör Oscar Properties hemsida
I veckans ”Mitt i Östermalm” står det på första sidan att huset kanske inte uppnår de energikrav som ställs på området samt att vissa hälsofarliga utsläpp från intilliggande industri kan svepa in tornet i en giftig gegga. Kunde de inte ha kollat det först?
Om det ändå fungerar, så flytta skapelsen en bit bort, mer mot vattnenkanten så det åtminstone inte ser ut som om det landat mitt i kulturminnet.
Ett spännande hus är på väg att byggas i Stockholm. Om det stoppas så kommer ingen arkitekt med djärva idéer någonsin komma tillbaka till stan. Bygg bygg bygg!
Däremot håller jag med er om att mycket som byggs är fantastiskt tråkigt. Det värsta jag sett är det nya huset vid Hornstull som man ser om man går/åker över Liljeholmsbron. Det borde ha varit en märkesbyggnad, men ser mer ut som ett kataloghus från Myresjö.
Överhuvudtaget så tycker jag att arkitekterna vid det här laget borde ha tröttnat på nyfunkis. Ge oss i stället fantasifulla färgsprakande stadsdelar i tegel, plank eller plåt. Hundertwasser i Wien borde vara den största förebilden på arkitekthögskolorna.
Jesper, väl talat, förutom om skyskrapan. en tillhör väl det mer spännande som ritats, men inte är det så fantastiskt som de datoranieringar som gjort visar.
Men jag håller med fullständigt. Hundertwasser är mina drömmars stad! Blir alltid lika glad när jag kommer dit. Stockholm har blivit ett nyfunkisträsk och nu vill ankersjö o andra bygga bedrövliga skyskrapor som kommer att snuttifiera omkringliggande byggnade. Så visst, ute på djurgården kanske ett intressant höghus kan resas, men inte i innerstaden. Bygg hellre hela västra city som Hundertwasser!
Nej Tack! Tillräclkigt med avgaser, miljöföroreningar, fabrik och cancer
Nej Tack! Tillräclkigt med bilavgaser, existerande miljöföroreningar mark som 90 % kommer vara kvar – det räcker med det redan planerade . Norra länk kommer ge mer cancer (ref. kommunens plan) och fortums nya biogas-anlägnning kommer mer än 10 dubblautsläppen.. dioxiner, amoniak och barncancer i området… Den lilla grönskan som fins kvar i Hjorthagen behövs för folkhälsan. Det förstör också spridningsvägen mellan Nationalparken och djurgården. Måste man som moderat rösta på ett annat parti som i Mörby Centrum för bli av med skyskrapan? Det är inte ok om grannbarnen får cancer.
Nej tack! Förstör även världskänt kulturarvsområde Abessinien
En av Sveriges 20 viktigaste arkitektoniska kulturarv förstörs: I arkitekturmuseets utställning ”Arkitektur i Sverige visas Abessinien upp på den visuella tidslinjen på väggen där Sveriges hela arkitektutveckling (från grotta tills idag) visas Abessinien upp som en av de ca 20 utvalda byggnader som illustrerar hela vår svenska arkitekturhistoria även med våra allaa slott & kyrkor. Abessinien är ett världskänt; hit reser varje år också idag många konst och arkitekturelever från hela världen inklusive ända från Japan – varje sommar går dessa patruller runt och studerar byggnadernas integration i parken. Abissinien är alltså helt jämförbar med byggnader såsom Drottningholms Slott, Millesgården och Stora Stadsbiblioteket etc. I arkitekturmuseets katalog (sidan 80) beskrivs Abessinien som ”Vitsen med de smala husen är att man får dagsljus från två håll.”… – Husens visuella integration i parken är alltså själva poängen. Skrapan förstöra både Nationalparken och Abessinien som kulturarv.
Menar du att Hjorthagsskrapan kommer hindra ”spridningsvägen mellan Nationalparken och djurgården”? Vilken spridningsväg pratar du om? idag finns det en gasklocka där. På vilket sätt menar du att gasklockan låter saker och ting spridas medan Skrapan inte kommer det. Det är ungefär lika breda. Om man ska tala om ekologiska spridningsvägar mellan norra och södra Djurgården så är Hjorthagen rätt så ointressant, eftersom det mestadels handlar om hamnverksamhet bakom Hjorthagen och Ropsten. Däremot kan man eventuellt tala om känsliga ekologiska spridningsvägar kring Erik Dalbergs gata vid Gärdet.
Abessinien är säkert världskänt. Frågan är på vilket sätt skrapan, som skulle ligga ett par hundra meter bort, skulle förstöra intrycket av Abessinien. På vilket sätt gör i så fall dagens gasklocka inte det?
Jag tycker lite synd om de stackars arkitektstudenter som kommer ända från Japan och bara förevisas ett ganska trist förortsområde med fyrkantiga och intetsägande hus på raka rader. De om inte andra kommer att uppskatta ett Herzog & Meuron-verk att vila ögonen på.
Då kan ju ovansående person betala huset så att de stackars studenterna som redan sett mer än för många högus och skyskrapor i Japan får ännu ett att titta på.
Det behövs inte, MEA, det finns redan en finansiär. Men det är bra att du månar om marknadsekonomiska principer och inte vill ha förbud mot investeringar i byggnader med mer än 6 våningar eller ritade av en viss arkitekt.
För övrigt en spännande tanke att alla hus skulle bli exakt likadana så fort de kommer över en viss höjd. Nästan lika bisarr som att just arkitekturstudenter måste skyddas från att se ny arkitektur…
Så kul att du lägger åsikter åt mig, men det stämmer föga. Isåfall månar du ju enbart om skyskrapor och marknadsekonomiska principer och så är det ju inte.
För övrigt är det en spännande tanke att alla skulle vara exakt likadana samt trista föra att de underskrider sex våningar. Nästan lika bisarr som att japanska arkitekturstudenter skulle komma hit för att titta enkom på ny arkitektur. Märkligt nog flockas de runt svensk klassicism från 1600 till 1950-tal, om man nu tittar på deras uppsatsämnen.
MEA säger sig 10 maj inte ha några problem med att en privatperson finansierar ett höghus och t o m uppmuntrar det. Så långt är alla med. En dag senare blir resonemanget svårbegripligare och förlorar fotfästet i det tidigare sagda så jag gör inget försök att tolka.
Och japaner gillar väl olika som de flesta andra? Eller?