Den 2:a maj presenterades Nya Slussenförslaget. Förslaget som visas till 19/6 skulle med politikernas förhoppning markera ett slutkapitel i den långa diskussionen om Slussen. Snarare har det visats sig tvärtom. Debattartiklarna har haglat. De flesta har koncentrerat sig runt Skeppsbron och den breda väg som förslaget har samt de glastak som sticker upp och blockerar vyn. Dessutom har man från privat håll tagit fram inte allt för smickrande bilder där. Nedan följer en repris av Kerstin Westerlund Bjurströms analys från 3:e maj som har visat sig hållbar och flertalet debattartiklar stödjer texten:
Det nyss presenterade förslaget för ett nytt Slussen är betydligt bättre än det som presenterades förra våren. Efter månader av bearbetning verkar förslagsställarna ha förstått något av platsens betydelse och speciella karaktär. Tyvärr så har inte trafiklösningen ändrats. Den åttafiliga motorvägsbron, dess ovärdiga möte med Gamla stan och den tunga trafiken på Skeppsbron kvarstår. Nedgrävningen av tunnelbanan kvarstår outredd och bussterminalen finns kvar om än insprängd i berget.
Klart bra är det att de mest skrymmande av de tidigare föreslagna byggnaderna har tagits bort, gång och cykelbron som sneddade över vattnet har i stället sammanförts med tunnelbanebron och mötet mellan motorvägsbron och Gamla stan har lättats upp något. Bussterminalen tillåts inte längre förstöra vattenkontakten och sjötrafiken har integrerats. Varför inte det tidigare förslaget innehöll dessa kvaliteter är en gåta. Det skulle underlättat. Kraven är inte nya. Våra beslutsfattande politiker bör ta sig en ordentlig funderare på vad som gick snett i processen och som gjorde att väsentlig information i programmet inte blev förstådd, inte gick fram eller negligerades.
De tänkta glastaken har starkt ifrågasatts, både hur de faktiskt tar sig ut då de blockerar utsikten istället för att agera transparenta som modellens plastmaterial gör. Foto: Lars Epstein DN
Det är lätt att hitta möjligheter till mer marginella förbättringar. Ett mjukare formspråk som bättre ansluter till platsens topografi rent allmänt är angeläget. De kvadratiska vattenytorna i själva slussområdet borde också kunna minskas och inordnas i en kanske mer formell park än den andra som föreslagits mot Saltsjön. I perfekt västerläge borde den kunna bli en naturlig mötes och rekreationsplats och påminna om det näs som en gång sammanband Gamla stan med Södermalm. Förslaget skulle dock vinna på att området minskades något till förmån för vattenytan i väster.
21 maj presenterade Galleri Wetterling bilder som tagits fram av Planet 11. Bilderna var gjorda efter planbeskrivningen för nya Slussen och visade något helt annat än de soliga dagar Staden visade upp. Istället för lyckliga kaffedrickande människor så fick man se ett ängsligt försök till en internationell arkitektur som snarare separerade stadsdelarna än förenade dem. Det enda som var fabricerat på bilderna är utseendet på husen framför KF-byggnadera. Bild: Planet 11
De kvarvarande nya byggnaderna framför KF husen borde avfasas mer så att det allt framgent går att se KF-huset i hela sin höjd åtminstone från Blasieholmen, Skeppsholmen och en bit ut på vattnet där kryssningsfartygen anlöper. Dessa symbolbyggnader för det moderna Stockholm skulle förlora sin roll i landskapet om de bara får sticka upp över nybebyggelsen. Likaså bör torgytans ganska stora glashus omprövas. Att glaset blir genomskinligt är en from förhoppning. Bättre vore det med små separata byggnader som det går att se mellan och över. Lokaler för den kulturverksamhet och för utställningar av olika slag som det talats om kan likaväl ligga under mark. Nog står det fortfarande för mycket bebyggelse på kajytan särskilt mot Saltsjön.
Skeppsbron är en av vackraste vyerna i stockholm. Den intressanta historia den presenterar anser många idag inte skall bäddas in i en motorvägsliknande trafiklösning. Foto: Holger Ellgaard
Det verkligt stora kvarstående olösta problemet är trots marginell förbättring den stela faktisk åttafiliga ”motorvägsbron” i sig och hur den möter Gamla stan och Skeppsbron i synnerhet. Min slutsats är att det inte heller är acceptabelt att föra in så mycket trafik på Skeppsbron invid en av världens starkaste och mest karakteristiska stadsfronter. Redan sex filer på bron och dagens fyra filer på Skeppsbron är för mycket. Med alla nya trafiksatsningar borde i stort sett Centralbron och Munkbron räcka, brons utformning anpassas till detta och Skeppsbron utformas som en vårdad yta för blandtrafik och hamnverksamhet.
I sista stund skickades detta bildpar in till Skyline där den högra visar hur den nya trafiklösningen ter sig vid Skeppsbron. Basfoto: Karl Friman
Samtidigt så går det inte att förtränga det faktum att Slussen ligger mitt emellan i området två bristfälligt hanterade infrastrukturer bussterminalen för Nacka / Saltsjöbadstrafiken och tunnelbanan mellan Centralstationen och Södermalm. Det orimliga med en förortsterminal i Stockholms hjärta invid Gamla stan och de kostnader som detta för med sig genom att den måste sprängas in den i berget kan inte undgå någon.
Modellen är väldetaljerad men har fått kritik för att den representerar platsen och omkringliggande miljöer i ett trämaterial där endast olikfärgade plastfigurer och metallfärgade fordon utgör kontraster. Även antalet fordon har ifrågasatts. Nya ord som "Vattentorg" har kommit fram och dessa har ifrågasatts dels för sina skarpa vinklar och det missvisande lugn som presenterats i vattenspeglarna.
Att det antagligen blir ett av seklets stora misstag att vi inte tog chansen att gräva ner tunnelbanan i samband med Slussenbygget medan det ännu är realistiskt är än värre. Så mycket i det nya Slussen skulle bli bättre, Södra stadshuset, torgmiljön och utsikten över vattnet alldeles särskilt. Dessutom kan det vara så att nedgrävning av tunnelbanan kan visa sig vara det mest kostnadseffektiva sättet om man räknar ihop alla kostnader som vi undviker i ett längre tidsperspektiv, för säkerhetsåtgärder p g a vattentrycket redan i dagsläget, för diverse stopp och reparationer vid tillfälliga mindre översvämningar, för att vid framtida stigande vattennivå hindra vatten från att fylla tunnelbanan och förestående reparationer av det snart femtioåriga tunnlarna inklusive möjligheten att få stadsbidrag till dylika miljöåtgärder. Lagen säger att man ska välja det alternativ som är miljömässigt bäst. Hur vet man att man gjort det om man redan valt bort det på bristfälligt underlag?
Färdigt är förslaget inte. Komplicerade stadsbyggnadsfrågor måste få ta tid.
Kerstin Westerlund Bjurström
Skyline
Stadens presentation av förslaget ser du här
Har du synpunkter kan du lämna dem direkt till Staden här
SvD 20/6 – Bara 4 av 10 säger ja. Mest unga män med medellång utbildning som ställer sig positiva
SvD 20/6 Fem kontroversiella punkter vid Slussen
DN 21/6 Kloka politiker bör lyssna på Slussenförslagen
Rättelse: Det stod tidigare i en bildtext att glastaket skänkte en galleria ljus, så är inte fallet, den underjordiska gallerian skall enligt förslaget ligga vid Katarinavägen. Glastaken finns dock kvar i förslaget oavsett verksamhet under. Kerstin Westerlund Bjurström hade inget med bildtexterna att göra, enbart huvudtexten.
Man ska inte kasta sten i glashuset brukar det heta. I nästa version av ”Nya Slussen” får man därför hoppas att man kastat glashusen.
Den konspiratoriskt lagde skulle kunna resonera ungefär såhär: För att få igenom ett mycket dåligt men relativt billigt och bilvänligt förslag så lade man fram ett extremt dåligt förslag med uppenbara brister som lätt kunde åtgärdas. Sedan rättas dessa medvetna fel till och sedan heter det att man lyssnat på folket och annpassat sig efter deras synpunkter och önskemål. Vad som än händer sedan kan i alla fall ingen komma och säga att det är politikernas eller stadsbyggnadskontoret eller arkitekternas fel. Då skyller man på ”bråkmakarna” istället, bakåtsträvarna, de som saknar ”den rätta framåtandan” etc.
Detta är måhända en något optimistisk tolkning av vad som hänt. Förmodligen har ”Nya Slussen” – ritningarna växt fram i en olycklig blandning av okunskap, kortsiktigt tänkande, trötthet och till följd av tröttheten bristande engagemang. Vem för egentligen ”Nya Slussens” talan? Vem älskar en sådan ritning och vill betala många miljarder för att få se den förverkligad dessutom?
Slussen är en fantastisk plats i sig. Jag talar då inte om betongkonstruktionen och trafiken utan om vattnet, vyerna, den omgivande bebyggelsen, känslan av frihet man iblandom upplever där. Låt Slussen vara Slussen och inte ännu ett lattefik, en Galleria och en skymd utsikt.
Vad gäller tunnelbanan så behåller jag personligen hellre den charmiga lilla glimt av stan man får från tunelbanevgnen när man passerar Gamla Stan på väg mot Slussen (eller åt andra hållet). Tåg som åker över broar inne i stadsbebyggelse har dessutom alltid tilltalat mig på något underlgt sätt, men det kanske bara gäller mig å andra sidan.
Jag håller med Stindberg. Den där gallerian som finns är kanskeinte den mest välbesökta i stan samt Blå bodarna verkar inte Heller funka direkt…kanske är Slussen bara en sluss och inget NK eller Skärholmens shoppingcenter , en enkel mötes- och handelsplats som det alltjämt varit.
Okunskapen har förvisso flödat i Slussendebatten och S:t Eriks-ordföranden bidrar med vad hon kan. Några axplock:
• Motorvägar är vägar utan trafikljus, övergångsställen och korsningar i plan, och där får bara bilar köra. Det är alltså inte en sådan som ska byggas, men det som ska tas bort stämmer ganska väl in på beskrivningen (ännu bättre tills den fick ett par övergångsställen på 70-talet).
• ”Gång och cykelbron som sneddade över vattnet har i stället sammanförts med tunnelbanebron”, Nix pix, den gick där i förra planen också. Det som har tagits bort är gångbron i mitten.
• ”Bussterminalen tillåts inte längre förstöra vattenkontakten”. Njä, den var helt överdäckad tidigare, så man skulle aldrig ens ha behövt se den när man passerar över den.
• ”det näs som en gång sammanband Gamla stan med Södermalm”, något sådant näs har aldrig funnits, om man med näs menar mark som sticker upp över vattenytan och förbinder två landområden.
• ”Nog står det fortfarande för mycket bebyggelse på kajytan särskilt mot Saltsjön”, förutom Birkaterminalen står inom planområdet faktiskt bara själva Slussenanläggningen.
• ”I sista stund skickades detta bildpar in till Skyline där den högra visar hur den nya trafiklösningen ter sig vid Skeppsbron”, bron ligger nästan 45 grader fel. Den ska vara orienterad exakt som den gamla, bara 40-50 m längre österut. Photoshopparen har också framställt bron med vertikala väggar (som dagens) trots att den är rundad på undersidan och tillåter passage i hela sin sträckning, och några träd syns inte till i parken.
• SvD-artikeln som citeras handlar om regionala klimatförändringar, något som knappast påverkar havsnivån. Med den ökade avtappningsförmågan kan Mälarens nivå sänkas snabbt om det skulle bli nödvändigt. Glipan mellan T-gamla stan och tunnelröret, stället där vatten kan läcka in, kan tätas för en tiotusendel av kostnaden att gräva ner hela fyrspårssträckan mellan T-centralen och Mariatorget/Medborgarplatsen. I nödfall stänger man bara de vattentäta portarna och vänder tågen vid Hötorget/Östermalmstorg och Slussen.
• ”det missvisande lugn som presenterats i vattenspeglarna”, KWB tycks i likhet med den notoriskt felinformerade Bengt OH tro att vattnet ska stå och rinna hela tiden.
• ”De tänkta glastaken som skall ge en underjordisk galleria”, nej, gallerian går inte där utan under Katarinavägen.
Det var länge sedan hon var st:eriksordförande. Håll dig till fakta.
Det blir nog många yttranden som lämnas in så vi får hoppas på en fantastisk lösning än detta soppiga förslag.
Jag har kollat med bron idag och den skulle bli som på bilden. Glastaket är väl dä iallafall, oavsett verksamhet under, f ö säger funktionärerna det på Myndes backe.
Ja, jag hörde att du är arkitekt. Erfarenhetsmässigt vet jag att det innebär vissa svårigheter att läsa plankartor, så du är ursäktad. Jag manar dig att kolla en gång till om broarna är parallella eller vinklade mot varandra som på ”sista stund”-bilderna ovan.
Fick in mitt yttrande precis i tid igår, tack för hjälpen Skyline!
Jag håller inte med om att man borde sänka husen framför KF-huset för att det skulle synas. Istället borde de vara precis lika höga. Då skulle man kunna skapa en fortsättning på gången till Gondolen, samt skapa någon publik utsiktspunkt och hus (som ersättning till Katarinahissen).
Man får inte vara rädd att bygga nytt och inte tro att det inte skulle kunna tillföra några stadsvärden. Och sikten över KF-huset kan vi nog klara oss utan under förutsättning att det som skymmer är bra.
Nja, jag skulle hellre se riktigt låga byggnader med växtlighet eller varför inte klippformationer. Visst ska man våga, men här tappar många begreppen, det handlar faktiskt om en av de mest historiskt tyngda platserna i staden. Inte bygga för, snarare framhäva och nu när skrotiga Slussen skall bort och ersättas med något nytt och förhoppningsvis långt mycket bättre än det fjantigt marknadsförda och tämligen enkla förslaget, så har man chansen till att faktiskt göra något i världsklass.
Det finns fler platser att bygga nytt och spännande på i Stockholm.
Märkligt att höga byggnader plötsligt blir skylinistidealet bara för att de stått där i några år (Glashuset byggdes för 40 år sedan, 1971). Skulle det vara så att de föreslagna byggnaderna var de befintliga och Glashuset var det föreslagna skulle det skrivas blogginlägg upp och blogginlägg ner om den hemska vinstmaximerade kapitalistkrämarbyggnaden som sticker upp över de omistliga hustaken och ödelägger vår vackra stad i grunden.
40 år är äldre än mig men kanske bara halva din livstid, vad vet jag. Nu är de där och jag finner dem karaktäristiska och vackra speciellt glashuset från 1971. Tänk att en del kan sia om det som inte finns och alla dessa ”om”…
Om du skulle sia om vad folk kommer att tycka om husen framför Glashuset om 40 år, vad skulle du säga?
1. De kommer att vara för evigt impopulära för att de skymmer det vackra Glashuset som stått där hela ditt liv.
2. De kommer att anses som en omistlig del av stadsbilden av framtidens stadsbyggnadskonservativa, framförallt människor yngre än 40 år.
Om, ständigt dessa om….
så sa man om JM-huset vid plattan och SEB-huset med för den delen – idag skulle nog få vilja ha kvar dem, men KF o Glashuset verkar de facto uppskattade av stadsborna.
Det beror väl i så fall på byggnadernas egna kvaliteter, inte vad som råkar stå intill. Själv har jag föreslagit en takterrass för allmänheten och att man återupplivar tanken från förra förslaget med den utsiktspromenad, men indragen i byggnadslivet eftersom byggnaderna nu går närmare kajen. Då skulle man demokratisera utsikten som bara ett fåtal kan njuta av idag.
Det kom in över 400 ytranden denna gång, ska bli intressant att ta del av dem. Kul för politikerna att så många engagerat sig, det var ju det de ville. Bra också för oss skattebetalare som ska betala för kalaset, inte politikerna själva tillsammans med Tekniska nämndhuset som det nästan antyds ibland.
Klockrent Patrik!
En byggnad står sällan helt för dig själv, den ingår alltsom oftast i ett sammanhang. Vad vore tex Stadshuset utan mäktiga SWB intill?
Det är ju omvänt här, de nya husen tillför en mindre och blygsammare skala, en skala som enligt SWB:s kritiker är önskvärd och omistlig. Bara för att det den här gången handlar om nya hus svänger samma kritiker 180 grader och menar att det är den större skalan som är den önskvärda. Argumentationen blir svår att ta på allvar när både en premiss och dess motsats leder till samma slutsats: bygg absolut ingenting nära någonting.
Nu är det ju det omvända argumentet som gäller här: Byggnader med en lägre höjd och mindre skala är icke önskvärda. Det är därför jag har svårt att ta den argumentationen på allvar, när en premiss och dess motsats båda leder till samma slutsats.
Jag hoppas verkligen man har tänkt arbeta med olika material och storleksförhållanden på dessa( ex. Plattor på trottoarer etc) om man ska få denna enorma klump lite trevlig – som för övrigt är ett farligt ord inom stadsbyggnad. dagens sluss saknar mycket av detta och är mest en asfalterad.