Ett av de många förslagen till exploatering av "Västra City". Madeleine Sjöstedt anser att man inte tagit hänsyn till staden karaktär utan främst tittat på ekonomin i projektet. Bild: Stockholm Stad
City är ett av de områden som pekas ut som mest intressant för stadsutveckling. Man vill här b. la. skapa en ”internationell” miljö och detta begrepp skall utredas i dialog med stockholmare och fastighetsägare. Turerna runt Västra City har varit många och de lär bli fler efter att Stockholm Waterfront chockerat många med både sin volym och utseende. Frågorna har hopat sig om är det så här det skall bli?
Madeleine Sjöstedt (fp) fastighets-och kulturborgarråd slår fast i Dn 19/7 vikten av att hålla takhöjderna i det blivande Västra City i enlighet med stenstadens höjder. Sjöstedt menar att om man använder Stockholm Waterfront som referenspunkt kommer stadens siluett att förvanskas och Stockholm förfulas.
”Liksom Skönhetsrådet påpekar i sitt samrådssvar är nog det stora problemet att programmet har fått karaktären av en exploateringsutredning i stället för en stadsbyggnadsstudie av det aktuella området. Man borde, likt i en stadsbyggnadsstudie, mer förutsättningslöst pröva vad som är möjlig bebyggelse med Stockholms särart för ögonen. Väsentliga stadsgestaltningsfrågor har inte fått det utrymme, eller behandlats med den omsorg, som ett projekt av den här storleksordningen och graden av komplexitet kräver.”
Stockholm Waterfront har av en del utsetts som referenspunkt till det nya Västra City - ödestigert tycker Madeleine Sjöstedt. Byggnaden sticker upp en bit in till vänster på bilden.
Sjöstedt identifierar här problemet. En stad som skall hålla i generationer och tillföra skönhetsvärden som Västra City mycket väl kan – om man vill – lämna denna ”exploateringsstudie” till förmån för stadsbyggnad. Ekonomi är naturligtvis en viktig del i stadsutveckling, men den får inte ta över. Inte heller är det särdeles intressant att få ännu en övertydligt årsring i City. Det räcker gott med det som hände på 1960-talet, vilkas problem man nu försöker åtgärda.
Sergels torg tillhör de mest omgripande förvandlingar av innerstaden med ett tydligt uttryck för sin tid och utan hänsyn till intilliggande byggnader mer än Klara Kyrka. Västra City behöver inte manifestera sig på lika brutalt sätt utan kan mycket väl innehålla intressant arkitektur såväl som samband mellan de för stadsdelarnas klassiska hushöjder och på så vis utgöra en både konstnärlig och praktisk länk mellan dessa och epokerna.
Byggnationen kan mycket väl komma att bli intressant och inkomstbringande utan att manifestera sig i höjd. Det kan snarare ha karaktären av ett av de intressantare och mest spännande områdena i staden. Debatten har länge nog koncentrerat sig på utropstecken som Stockholm Waterfront och Klara torn, kanske borde den nu ägna sig åt bindestreck och semikolon istället.
Matti Shevchenko Sandin
Skyline
Nedan relaterade länkar:
Debattartikeln i Dn
Stockholmstads sida om ”Västra City”
Tidigare artikel i SvD
Kerstin Westerlund: Stockholm kan bli lik vilken storstad som helst
Kerstin Westerlund: Stockholm är inte Kairo
Kerstin Westerlund: Var tar den unika skärgårdskänslan vägen om sista gluggen täpps igen?
Kerstin Westerlund: Läka sår i stadsbilden
Jag läste den där debattartikeln i DI där Nordin och Kevius kavat framförde åsikter som främst medborgarna skall göra för att förbättra city. VAd de menade med ”internationellt” kan undras över. Stockholm är tydligen fortfarande i deras ögon en lortstad långt bort ifrån världcentrumet. Komiskt. Sjöstedt däremot har åtminstone visioner för staden och vad den kan göra för den, även om hon enligt debattartikeln är lika rivingsglad som vanligt.
Karin:
Var i artikeln är Sjöstedt ”rivningsglad”? Tycker debattartikeln är klok och ligger linje med Sthlm skylines idéer, även om jag personligen kan tänka mig några högre byggnader också för variation och för att höga byggnader inte alls är ett främmande inslag i Stockholms skyline. Det som Sjöstedt benämner som ”innerstadens unika struktur, karaktärsdrag och siluett” innefattar enligt min mening även kungstornen, trumpetstötarna, kyrktornen mfl höga byggnader.
Att ta det bedrövliga waterfront som utgångspunkt för en helt ny, och den dyraste någonsin, stadsdel vore korkat. Stockholm kan bättre.
Ständigt dessa hushöjder och detta Klaraältande. Låt oss diskutera Västra city som stadsdel istället, vilken funktion ska den ha, hur ska den knytas ihop med resten av staden?
För att få slut på Klaratraumat föreslår jag härmed att Västra City ägnas helt åt att återuppföra det gamla Klara i minsta detalj, utedass, smala gator och allt. Sedan kanske stadsbyggnadsdebatten i Stockholm har chansen att bli mindre konservativ och mer som i andra städer.
Intressant att se att ovanstående talare inte är läskunnig eller har läsförståelse. Ingenstans näms Klara….
”Sergels torg tillhör de mest omgripande förvandlingar av innerstaden med ett tydligt uttryck för sin tid och utan hänsyn till intilliggande byggnader mer än Klara Kyrka. ”
Visste du inte att anläggandet av Sergelstorg var en del av omdaningen av Klara?
Och dessutom: ”Inte heller är det särdeles intressant att få ännu en övertydligt årsring i City. Det räcker gott med det som hände på 1960-talet, vilkas problem man nu försöker åtgärda.[...] Västra City behöver inte manifestera sig på lika brutalt sätt.”
Gott och väl en fjärdedel av artikeln ägnas således åt Klaraältande.
Nä, det är väl ganska tydligt att texten inte handlar om att återskapa något Klara eller ens hänvisa till den. Det där med Klara kyrka handlar om höjden som inte överskreds med hänsyn till den siluetten. I övrigt kan jag bara se att det handlar tydligt om att det avbrott den gör mot övrig stad alldeles i närheten så varför hålla på och tetas om detta? Äh.
Naturligtvis blir man orolig nu när de verkligen klantat till stan med det övertrista och klumpiga Stockholm Waterfront (jo, svarta delen är bra men trion tillsammans är något vi kunde ha sluppit) och bygga vidare med detta som riktmärke vore bedrövligt. En Kattlarygg som reser sig över stan och bryter av. Nä usch, bygg intressant som artikeln säger, jättevolymer har v,i i något som känns längre tillbaks än medeltiden, runt Sergelstorg.
Herbert:
Jag vet att du skojar, men jag tycker faktiskt det skulle vara en bra idé att låta återuppbygga någon eller några av de profilbyggnader som revs i klara. Om vi bortser från att vissa kommentatorer här anser att det inte går att återuppbygga byggnader pga förlorad autenticitet, tror jag att det skulle bli en symboliskt viktig gest av staden, likt återuppbyggandet av Stadtschloss i Berlin. Jag skulle gärna se en sådan diskussion från Sthlm skyline istället för löjliga idéer att skala bort våningar från hus som anses för höga.
Det är faktiskt en idé jag funderat mycket på. Dels var många av fasaderna rätt fina, dels är jag hjärtligt trött på det förlamande
överkonservatismen som blev resultatet av de omfattande rivningarna och som varit förhärskande i 50 år. Vi gör en deal: Utvalda delar av Klara återskapas i Västra City, och sedan vill vi aldrig mer höra Klararivningarna nämnas i stadsbyggnadsdebatten. OK?
Förslagsvis väljer man Brunkebergstorg som modell för återskapandet. Jag talar då om torgets norra och östra del, som blev Gallerian, riksbankshuset och det fula hotellet Plaza-nånting. Telegrafhuset, en ståtlig byggnad som påminde lite om Slottet, är givet. Det man återskapar är då enbart fasaderna eftersom stenbyggnader med all sannolikhet blir för tunga för överdäckningen.
Varför påstår alltid folk att alla villha tillbaka klara? Fånigt, brist på argument kallar jag det. Däremot är viktigt att ha i minne så att repetition inte sker. När jag pluggade till arkitekt hade vi förvånansvärt lite om ens något alls om just klararivningarna i utbildningen. Känsla miljö och trivsel ingick knappt om det inte var tal om villa eller radhus där man hade mindre vinstmarginaler. Det är viktigt att minnas att rivningarna hade en ideologisk bakgrund och man ville undan från gammalt ”elände”. Tyvärr fanns tekniken. Idag vet vi att det inte blev något paradis alls och det är väl det Sjöstedt vill undvika repetition på. Jag vill inte ha tillbaka klara, kocksgatan, saltmätaegatan och liknande miljöer. Men vill inte heller ha ännu ett trist styrkeprov av ängsliga arkitekter.
Hur föreställer du dig det idealiska Västra City? Vilka aspekter är viktiga för dig?
Katarina:
Vem har påstått att ”alla vill ha tillbaka Klara”? Däremot tycker jag personligen det skulle kunna vara en intressant idé att återskapa någon eller någon av de byggnader som var del av klararivningarna. Ett skäl är att det skulle hjälpa till att läka traumat efter Klara som fortfarande sitter djupt hos många. Det skulle kunna vara ett sätt för dagens politiker att återvinna det låga förtroende de har från allmänheten kring stadsbyggnadsfrågor. I Berlin har man ju rivit Palast der republik som var en illa omtyckt modernistisk kloss som inhyste DDR:s parlament och man planerar nu att återuppföra praktslottet Berliner Stadtschloss på denna plats som ett sätt att läka kollektiva sår.
I någon mening tror jag vi alla fortfarande är modernister eftersom förslag i den här riktningen i Sverige konsekvent förlöjligas på samma sätt som Skansen hånas av kommentatorer på det här forumet. Tydligen har vi fortfarande svårt att förhålla oss till historia på ett mer reflekterande vis.
Självklart ska vi också värna över de kulturhistoriskt intressanta och viktiga byggnader vi har kvar.
Herbert:
Det ska enbart vara fasaderna som rekonstrueras, allt annat är overkill.
Hej ”JF Åbom”, trevligt att du intresserar dig för rekonstruktioner. Jag har själv fördjupat mig i just Berliner Schloss och problematiken runt detta för Tyskland inte allt för ovanliga projekt. Längre fram kommer det en artikel om b. la. detta. Om man är otålig och vill veta mer rekommenderar jag http://berliner-schloss.de/.
/vänliga hälsningar
Matti
Matti:
Intressant, den ser jag fram mot! Utan att föregå så ska såklart nämnas att tyska rekonstruktioner inte saknar debatt men däremot är man i den tyska kontexten van vid att använda historia som ett sätt att läka nationella trauman.
Hej,
exakt min tes.
/Matti
Vad vinns på att återskapa några profilbyggnader – vilka det nu skulle vara? Föra arkitekturen frammåt? Jag håller med Herbert där att då får man återskapa dass till Åbom. Sergels torg var det som behövdes för att att vi skulle stanna upp och tänka efter.
I övrigt verkar Åbom helt ointresserad av sin egen tid då det årtiondets tjafs, efter STW, eller kanske t o m före, var av Madeleine Sjöstedt föreslagna rivningen av annexena till Stadsbiblioteket, samt att hon gärna hade rivit undan 1800tals bebyggelse av lägre karaktär på Blasieholmen för en opera och föreslår i samma artikel Serafimergenombrottet ,som du säkert minns, innebär rivningar. Om det nu inte skall trängas på Skansen alltihopa.
Det är trist att folk som hatar det här forumet bara för att de inte har samma åsikter om hushöjder gör allt för att kladda ner det med negativa kommentarer. Jag gillar det, hellre det än alla lättfattliga forum som bara sätter allt vitt och svart.
Att området ”Västra City” har blivit en ekonomisk angelägenhet istället för konstnärlig har både artikelförfattaren och Sjöstedt rätt i. Sådant är en styggelse för vår vackra stad. Rena rama londontänkandet.
Lennart:
Om du tror att du kommer få något annat än nya waterfronts som ”ska föra arkitekturen framåt” så visst. Du kan ju fortsätta hoppas på något ”intressant” medan nya svarta nyfunkislådor smälls upp överallt! Vad är det för ”intressant” vi fått efter Sergels torg? Jag tar i alla fall hellre ett återskapat utedass om jag får det på köpet, men diskussioner likt den som förts i Tyskland är vi uppenbarligen inte redo för i Sverige.
Jo, jag är bekant även med nutid men var i den citerade artikeln av Sjöstedt framkommer att hon är ”lika rivningsglad som vanligt”?
För övrigt verkar det som du egentligen vill ha just ett lättfattligt forum i svart och vitt eftersom du beskyller mig för att ”kladda ner med negativa kommentarer”. Jag gillar också Stholm Skyline, särskilt kloka och nyanserade inlägg som av Matti Shevchenko Sandin.
Nej, jag tycker att Waterfront ser ut som allt annat speciellt kusinerna på Sergels torg.
Jag tror inte du hatar forumet.
Om du läser debattartikeln i sin helhet så kommer du att se att hon gillar Serarfimergenombrottet. Hon har dessutom rivit en i min mening betydelse byggnad som Aspuddsbadet. men största skandalen var nog Stadsbiblioteket trots allt.
Lennart:
Jag ser att du har rätt. Hon nämner faktiskt serafimergenombrottet och jag håller med dig om stadsbiblioteket. Ska vi tala rivningsglad så gäller ju dock detta även för von Feilitzen som vill radera våningsplan på ett okänt antal byggnader i Stockholm.
Jag tror att skapandet av ny arkitektur har gått in i en återvädsgränd där många tror att det inte går att skapa ny och bra arkitektur. Se bara på kommentarerna på detta forum! Här klagas det mycket men ges sällan förslag på hur problemet skulle kunna lösas. Kanske för man känner sig uppgiven?
Att återuppbygga valda delar av forna Klara skulle öppna folks sinnen att det verkligen går att bygga sådant som tilltalar. Och när folks ögon öppnas kommer det till slut tvinga byggherrar och arkitekter till att variera sig mer.
Kreativt..
Lennart: Visa mig en stadsdel någonstans i den fria världen som inte byggts som en ”ekonomisk angelägenhet”. Dröm gärna om stadsdelar som renodlade konstprojekt, men lycka till med att få dem genomförda. (Och dröm gärna om ett forum där de som har en annan åsikt än ägaren inte tillåts ”kladda ner” det med sina hemska dissidentargument – jo, visst kan man upprätthålla en åsiktsmässig monokultur men bara genom stenhård censur).
Jadu, de flesta stadsdelar som planlagts har haft 50/50, speciellt Sergels torg, allt Hallman gjorde, Tessin etc. För att inte tala om underbara Hunterwasser Hause, i Wien. När teknokratin tar över är det bara miniräknaren som används, inte de evighetsperspektiv man anlade exempelvis Spanska trappan i Rom, så jo, det finns nog de flesta platser som anläggs med konstnärliga världen, förutom där då pengen får styra helt och då vet vi ju hur det brukar bli.
Angående att kladda ned så tycker jag faktiskt att man inte till 99% behöver hålla samma sura ton bara för att man gång efter annan nedlåter sig till att berätta hur illa man gillar forumet. Kommentarerna blir då inte särdeles trovärdiga – hur bra de än är. Jag skulle heller inte gilla allt ett forum gör bara för att jag till stor del håller med- jag kan tänka själv.
Men åter till texten – angående återskapande av stadsmiljön Klara du tror texten hänger sig åt, så förstår jag dig, du verkar trivas på Skansen. Personligen vill jag verkligen släppa fram arkitekturens möjligheter, inte skapa något konservativt modernistiskt eller förmodernistiskt, vi har så mycket av det.
1. Varken Tessin eller Hundertwasser har utformat hela stadsdelar, och det är ju en stadsdel vi diskuterar, inte enskilda byggnader. Några stadsdelar som uppförts av rent konstnärliga skäl utan någon tanke på ekonomin får du som sagt väldigt svårt att hitta.
Vore också kul att se din beräkning när du säger att ”konstnärliga angelägenheter” har vägt exakt lika tungt som ekonomin för de flesta stadsdelar som byggts.
2. Jag kan inte se att någon sagt sig ogilla forumet. Har du ett citat?
3. Återskapandet av Klara är mitt förslag och inte artikelförfattarens.
Tror du ska läsa igenom det jag skrev en gång till. Det var ju nästan inte en siffra rätt… ;)
Oj, du förstod inte, men det var ungefärligen 50/50 jag var ute efter i ekonomi och konstnärlighet. Inte som nu, 100 % ekonomi.
Jo, Tessin ritade om hela slottsområdet till nuvarande hamngatan, det blev inte genomfört men det gjorde han. Dessutom har det funnits byggnadsordningar som skall vara för ordning reda och skönhet.
Det är sant att Hunderwasser inte skapat hela stadsdelar, men väl stora bostadskvarter, vilka dominerar med sin fantastiska energi och kreativitet, det vore något för Västra City.
Att det läggs kommentarer enbart med mening att dra ned nätverket Skyline behöver jag inte klargöra närmre för dig.
Jag har försökt vara aktiv på andra liknande, men om man inte precis tycker exakt samma så hoppas det på, av olika signaturer, men med liknande argument. Tråkigt, man kan göra så mycket mer av det än nätbråk.
Waterfront ser verkligen brutalt ut och fångar upp sheraton och hötorgsskraporna på ett fult sätt. Mer variation hade området behövt, inte enformighet.
Det skulle vara intressant att ta del idéer hur man göra för att åstadkomma en trevlig och varierad stadsdel på överdäckningen. Vad man inte ska göra är inte lika intressant dock.
Så har någon här på forumet något förslag?
Det blir nästan oundvikligt myckna kontorsbyggnader pga kostnaden som lär bli enorm, det handlar i grunden om en överdäckning i betong. Detta kommer skapa en ås vilket gör att centralen/Vasagatan hamnar under samt att en hög mur mot vattnet( som redan finns till stor del) skapas. Naturligtvis skall man försöka bygga in bostäder i största möjliga mån eftersom ett levande city behövs. Även ett tätt butiksstråk måste in för att få in levande miljöer. Byggnader i terrassform med mycken grönska på kan skapa den spännande komplexitet av skönhet och locka människor att satsa sina bostäder där. Kevius vill att nybyggnader skall ha stark och bättre utformning, vilket naturligtvis är svårtolkat, men om man börjar där så har man en kraftfull plattform. Naturligtvis bör man satsa på att det kanske får kosta, det är ändå en av stadens mest sargade och känsligaste områden som det handlar om.
Att låta holmarna ansluta efter stadens karaktär är inte tokigt alls, nytt behöver inte bli stort och högt, utan fantastiskt. Släpp in konstnärerna- för en gångs skull.
Håller med om muren (något som även Johan Johansson definierade som problematiskt i sin artikel). Ett sätt att slippa den är att leda norrgående tåg upp på viadukt och södergående grävs ner. Den nya stationen kunde ligga mellan Kungsgatan och Klarabergsgatan, där cityterminalen idag håller till. Fördelen är flera: Hela remsan mot Karlbergskanalsen skulle öppnas upp (både söder och norr om stationen). Tvärgator från Torsgatan skulle kunna ledes dit. Vattugatan och Herkulesgatan skulle kunna återta sin ursprungliga ledas fram mot kanalen och korsningar mot Vasagatan. Förslaget skulle medföra att Klarabergsgatans viadukt över Vasagatan kunna bli en korsning.
Ja, det låter som en lösning, men det är fortfarande basen, ingenjörskap. Man kan ju utnyttja en del av det stora betongrummet för att lägga ned trafik o parkering där för att skapa en minimal bilmiljö däruppe. Utformningen rent arkitektoniskt är en annan femma. Rekonstruera miljöer från en annan plats känns fel. Dessutom var många av byggnaderna från föreslagen plats såpass ombyggda så frågan blir vilken epok skall skildras. Men absolut mer artikulerade fasader. Jag är öppen för att man sätter ett våningsantsk, tyyp 8, och sedan kan man lägga 12på ett men få dra av 4 på ett annat. Man skapar få en dynamik. Den dynamik som STW saknar. Materialblandning är också viktigt samt varierade fönster, är mer än trött på perspektiv med vädringsfönster, isch! Det viktiga här är inte att snurra fast i ingenjörskap först, det gör byggnadskontoret så bra, vikten tycker jag är att påverka utformningen och hålla i minne att detta är ”artificiell” mark, helt ny med otroliga möjligheter. Vägsammansmältningen kommer antagligen att läka samman området, vilket är bra, även om jag anser att man helt och fullt skall motverka bilismen i innerstäder idag.
Tanken i mitt förslag var ju att Klarabergsviadukten skulle omdanas från led till gata (trafiken är idag något tätare än på Sveavägen). Alltså ingen nedgrävning av bilismen (som istället får rätta sig efter stadens villkor, dvs många korsningar och färre och smalare körfält till förmån för bredare trottoarer). Tanken med att gräva ner tågen i ena riktningen men inte i den andra är att viadukten då skulle kunna göras smalare, dvs fyra spår.
Vad gäller bilism så ser jag nog en del av den som en nödvändighet även om det vore önskvärt att få ner det på en lägre nivå. Ett sätt att uppnå detta är att just låta bilismen rätta sig efter stadens villkor och inte gräva ner den i breda svindyra tunnlar som gör att vi inte har råd med annan kollektivtrafikutbyggnad (vilket är en förutsättning för att minska biltrafiken ordentligt). Sedan har vi redan ett system med biltullar som borde kunna användas mer progressivt (dvs generell höjning, fler tullsnitt och rörlig taxa som beror på den faktiska mängden bilar som passerar per sekund).
Jo det är fortfarande ingenjörskap, men jag tror stadsdelen blivit så jippobetonad just för att den byggs ovanpå en överdäckning. I mitt förslag bygger man istället vid sidan av viadukten (en rad kvarter mellan Klarastrands”leden” och järnvägsviadukten + någon ev park). Det blir då helt vanliga stadskvarter som bygg helt enkelt. En fördel med detta är att markanvisningarna kan göras små, vilket gör att fler aktörer kan samsas om samma kvarter, vilket ger bättre förutsättning till variation i uttryck. På en överdäckning är det gissningvis så att det blir en byggherre per kvarter.
För min del tror jag att antalet våningar inte är så intressant om man inte betraktar stadsdelen från långt håll (men där vore det IMO önskvärt med variation av den modell du föreslår). Det kommer fungera bra med 5 våningar, men även med 10, 15 och kanske 20 på sina håll. Huvudsaken är utformningen och i synnerhet utformningen av de tre-fyra lägsta våningarna. Det är de som syns från gatuperspektivet. Lyckas man inte få till någon gestaltningsmässig variation där så kommer stadsdelen, precis som city (som mestadels är lågt) uppfattas som monoton.
Många har sett ett problem med att just denna del inte får ett ”speciellt” uttryck, eller den ”häftiga” aritektur som Alvendal utlyste på sin tid. Att läka samman genom att hålla takhöjden är faktiskt bra, vi har otaliga spänande områden i Stockholm med egen karaktär och spännande arkitektur – för sin tid utan att man har behövt höja det hela.
Förslaget med att bygga ihop Vattugatan med Västra City är på ett sätt tilltalande, på ett annat sätt bör man tänka på att man kanske då lämnar att lösa just nedre delarna av den gatan som idag är en av de otäckaste trafiklösningarna någonsin. Ämnet är inte lättlöst, det är värt att minnas.
Så till arkitekturen. MAn har satsat på kvarter, åtminstone på grovskisserna. Det är bra, men det gjorde man runt Sergelstorg med där dessa dystra betongkossor ligger och idisslar i kallt kontorsljus dygnet runt. Jag tror på korta kvarter, det lugnar ned trafiken bland annat, och får oväntade möten att uppstå. Park? ja, varför inte, men inte blir allt bra bara för att man slänger in en park, det finns faktiskt närhet strax på andra sidan av grönområden. Odling på tak? ja, det är populärt och så får föreningar sköta det. Utformning av byggnader? ja, det senaste vi sett var ju sisådär, i vanligt mjukt datorljus och pastell. Det är nog dags att låta fasaddekoren komma tillbaka och kåta korta fasader( 5-8 fönsteraxlar) utgöra variationen samt då låta husen ha lite olika höjd, plus minus 1/2 våningar, inte mer, det verkar gjort och försvårar för en framtida förtätning på dem.
Sjöstedt har rätt när hon säger att vi kanske måste vänta- de glada kontorsplaneringarna visade sig fel, det är bostäder vi behöver och inte lyxvarianter. Vi har faktiskt råd att vänta på Västra City, inte ytterstadsförtätningen.
Ser faktiskt också gärna att man väntar med Västra City så att den förhärskande arkitekturdogmatiken hinner dö undan lite. Läget är för bra för att slösas bort på ännu ett trist Hammarby Sjöstad.
Klarastrandsleden blir den viktigaste enskilda faktorn i utformningen av Västra Citys front mot vattnet. Den ligger tack och lov ganska lågt, lägre än järnvägen. Ändå får vi en mur på 7-8 meter mot vattnet om vi inte väljer att bygga ut i kanalen. Frågan är: Gör det något? Behöver en strandpromenad ha direkt vattenkontakt eller kan den lika gärna ligga några meter upp?
Strandpromenaderna i t ex Årsta och Huvudsta avviker på några ställen från kajnivån, men några exempel på en upphöjd strandpromenad av gatutyp (i motsats till ”naturstigstyp”) finns veterligen inte i Stockholm. Kommer det att kännas onaturligt att flanera längs vad som troligen upplevs som en lång bro när man går på Västra Citys sjösida?
Det är egentligen mycket märkligt att man med nya siffror om bostadsbrist som underlag inte lägger undan västra city tills pengar finns. I detta läget är det naturligtvis inte intressant för byggbolagen att dra igång kontorsprojekt på offentligt dyr mark när det finns överkomlig mark för det eftertraktade bostadsbyggandet. Jag hade sett fram emot själva bygget men blir tveksam när det för stunden känns absurt dyrt.
Personligen tror jag man kört fast i en tankekurva runt hur stor det ska bli, hur tätt och Sthlm waterfront( vilket ter sig som ett frågetecken inte utropstecken). Det marknadsdrivna amerikanska tänkandet som Alvendal drev känns idag mycket gammalt, om möjligt så kanske arvet från henne bli att vi vågar ta till lite mer ”spektakulär” arkitektur, även i hennes version var sådant vi minns från semestern i Dubai.
Och angående naturstigar Herbert så är väl det som till 70 % utgör promenaderna runt Stockholm och är karakteristiska för staden. Men jag håller med dig att det blir nog lite överdrivet att försöka få till något sådant vid den delen av stranden. Det har nog inte ens funnits de senaste 100 åren. De kvarvarande 30 % menar jag består av utsökta kajsystem vid Nybroviken, delar av Norrmälarstran, Kristineberg Strand och faktiskt norröver Hammarby Sjöstad. En välgjord kaj kan bete sig som en mur men inte kännas som ett motstånd. Titta på de vackra kajer som Paris har exempelvis med sina vackra broar som knyter samman staddelarna, lite som man började på nere vid Kungsbrostrand-Blekholmen.
Nja, nu läste du nog inte vad jag skrev, Maria.
Ursäkta den lite onödigt surmagade kommentaren ovan (från mitt i natten just hemkommen efter en rätt blöt fest). Jag menade att vi borde diskutera hur vi ska tackla problemet att leden ligger i en 7-8 meter hög låda som strandpromenaden antingen måste ligga ovanpå eller längs. I ena fallet får vi en upphöjd promenad utan direkt vattenkontakt, i andra en promenad med vattenkontakt men utan kontakt med bebyggelsen som skiljs från promenaden genom en lång och hög mur. Det handlar alltså inte om att skapa någon sorts artificiell naturstig utan mer om hur vi ska göra det bästa möjliga av grundförutsättningen att en hög mur byggs längs strandkanten.
Innerstadens strandpromenader är nästan samtliga gamla kajer, och därmed har de naturlig kontakt med både vatten och bebyggelse, något som vi vant oss vid. Frågan är om det går att acceptera en strandpromenad som antingen går högt ovanför vattnet eller längs en hög mur, eller om man istället ska satsa på att bygga ut ett tjugotal meter i kanalen så att man kan ha bottenvåningslokaler intill strandpromenaden, på samma sätt som på andra sidan vattnet.
Jag skrev en idé om det här för ett tag sen. Vet inte om den passar in i debatten här, förmodar det, men här är i alla fall länken:
http://stadsflanoren.blogspot.com/2011/03/tegelbacken-waterfront-och-och-en.html
Väldigt Le Corbusierskt. Tänker du dig din park ovanpå betongdäcket eller menar du att all infrastruktur ska hyvlas bort och att själva utfyllnaden i Klara sjö ska bli en park istället?
Man kan nog tänka sig båda. Eftersom det blir en kaj hursomhelst så kan denna utformas efter bästa sätt. Det som uppvisades i förslaget för något år sedan hade flertalet trappsystem ned mot vattnet – men inget artikulerande av själva muren. Nu har man chansen att inte enbart ha betong. Dessutom kan man göra balkonger för utsiktsplats, kafékisos etc. Maria här ovan påpekar Pris broar, och där finns fina viloplatser som Pont Neuf. http://www.andifeelfine.co.uk/images/pont-neuf.jpg
Ja, jag får be Maria än en gång om ursäkt – mitt minne av Paris’ broar och framförallt nivån på kajerna däremellan var visst lite felaktigt. Jo, Parislösningen är synnerligen relevant.
Skissen som visades upp tidigare upplever jag däremot som ganska orealistisk med sitt skamlösa ianspråktagande av vattenytorna (alternativt ignorerande av muren, svårt att säga vilket). Strandpromenaden, trappsystemet och framförallt bottenvåningen i husen närmast vattnet kräver mycket plats, minst ett tjugotal meter ut i sjön. Tillåts det? En breddning av trafikleden kom inte till stånd just för att det ansågs viktigare att bevara det som är kvar av Klara sjö.
Dessutom: Eftersom platsen inte kommer att ha mycket trafik kvällstid så blir den snarare otrygg än trivsam om man bygger en massa små prång och balkonger. Mycket av det man ser på skissen ser också misstänkt privat ut, stora villaträdgårdar på stans dyraste tomter.
oj, min kommentar gällde Herbert och Maria, inte Peter Frisks.
Du menar den här antar jag? http://2.bp.blogspot.com/_HTIkzo4SQ_U/TCB5Ni_FFkI/AAAAAAAAAdc/B3XEd895EQg/s1600/nyaklara.jpg
Jag håller med om att det är en privat karaktär på skissen, känns som om man är i utkanten av staden, inte mitt i. Skissen är mest ett mästerverk rent datorgrafiskt, arkitektoniskt – ett nada. Man har som Sjöstedt påpekar satsat mer på att få in pengarna än att skapa en hållbar stadsdel.
Men Pont Neuf-lösningen tror inte jag skulle ge farliga platser. Tvärtom brukar jag gärna vandra från Honrstull via Gamla stan och Stadshuset/Norrmälarstrand – Hornstull. Det finns knappt en kotte där på kvällen men det känns inte osäkert alls. Däremot kan Vasagatan kännas lagomt mysig efter 19 på kvällen där det är fullt med folk.
Postejer i Pont Neuf-stil är jag helt för (gärna en var tjugonde meter), men terrasser, balkonger och multipla plan är svåra att göra kvällstrygga om man inte samtidigt har stor genomströmning eller åtminstone fria siktlinjer till närbelägna bostadsfönster (som på Blekholmen). Bakom muren har man troligtvis ingendera, och heller inga reträttvägar. Terrasserna vid Hötorgscity var en utmärkt idé i teorin men fick stängas just av dessa skäl.
Vad tror du om överbyggnader, alltså hus som sticker ut över kajpromenaden och delvis står på pålar i vattnet, med varsin utomhustrappa till kajen? Då får man dels mer upplevd trygghet, dels större byggbar yta utan att det inkräktar alltför mycket på vattenytan (annat än på satellitbilder).
Svårt att säga, på ett sätt så inkräktar de faktiskt vattenrummet och man bygger då igen vattnet, fast samtidigt spar det. Det där har med stadens karaktär att göra. Det kan likväl se klumpigt och överbyggt ut. Men nej, jag tror det blir för tjockt.
Området ovanför blir inte bakom mur utan muren är den som går ned till vatten/promenad. Är det där du menar terrasshus som faller ut i vattnet? Det skulle vara en lösning, då dessa skulle utgöra strävpelare” till muren, även om det blir tajt. Allt detta förutsatt att det blir bostäder. Men hur jag än vänder på det så lär det bli en övervikt, om inte en totalvikt, på kontor. En lösning här vore att ge sig tusan på att skapa flerfunktionshus där minst 1/3 var bostäder. Då skulle man även kunna mönstra/färgsätta dem efter funktioner och på så sätt få ännu en mer intrikat stadsmiljö. Vi får inte glömma att Jacobs trots allt hade mycket rätt när hon påpeka att bra städer blir till när man blandar nytt och gammalt eftersom de äldre husen har billigare lokaler/lägenheter. Nu finns det inte ens mark där ännu, så politikerna måste verkligen vara engagerade för att få till en bra lösning och inte bara lyx för få.