I några texter om stadsplanering av arkitekt Erika Wörman behandlat olika viktiga faktorer för att skapa en god stadsmiljö. I detta inlägg beskriver hon nödvändigheten med färg och natur i stadsrummet. Skyline har i flera artiklar påpekat att just färg är något som lätt byts ut mot vitt idag vilket inte är bra. Erika visar i sin text på färgens pedagogiska som rent fysiologiska fördelar.
Grönska är ett annat sätt att variera stadens utseende. Den behöver nödvändigtvis inte bara återfinnas i typisk parkmiljö utan kan interagera den i gatumiljön på ett enkelt sätt med stora vinster, både ekologiskt och färgmässigt. Stockholm är en fantastiskt grönskande stad vilket har blivit ett av dess kännemärken, mycket tack vare intelligent planering. Man behöver nämligen inte slå av på urban miljö för just grönska utan se den som en naturlig del i staden och skapa arkitektur eller stöd åt arkitektur och ekologi med levande material.
Färger, gärna i kombination med mönster, har stora effekter på vårt psykiska samt fysiska tillstånd.Dags att börja använda det aktivt i stadsplaneringen för att skapa postiva och effektiva stadsrum?
Färger är starka symboler och påverkar oss på alla sätt. Till exempel är grön och blå färg är de mest förekommande i naturen tenderar att ha en tröstande och lugnande effekt på människor. Purpur, som också är en lugnande färg, påminner människor om upphöjdhet, mod och ära. Man kan spåra detta ända till romarna. Problemet med färgnyanser är att vissa kan vara alltför grälla eller har svårighet att samspela i urbana landskap vilket tolkats in dåligt. Idag delar ofta våra stadsområden färger i samma skala: nyanser av grått och vitt.
Den vita box vi har vant oss att se konst i är ändamålsenlig efter som den är neutral och följer sin uppgift i ett begränsat rum, där den väntar på att bli dekorerad med vanligtvis färg och form. Inget ideal för gatan. White Gallery i Rom.
I studier av psykologiska och fysiologiska effekter på människor i färgsatta rumsinteriörer visar på effekter på flera olika nivåer: Uppfattningen av det spatiala utrymmet påverkades likväl som testpersonernas fysiska och emotionella tillstånd. Starka färger, särskilt rött ,samt mönster, försätter hjärnan i ett mer upphetsat tillstånd, ibland i en sådan utsträckning att det orsakar en paradoxalt långsam hjärtfrekvens. Det innebär att i praktiken skulle vi kunna använda färger för att stimulera känslor och fysiologi som är lämpliga för det särskilda erfarenhet som vi vill skapa i en specifikt stadsrummet.
Symbios mellan bebyggelse och vegetation
Grönska i städer ger bra luft, svalka och vackra rum.
Fördelarna när vi planerar städer i symbios med vegetation är många. Den planerade grönskan som träd och häckar formas efter byggnaderna det viktigaste verktyget för att skapa en definition av stadens rum. Kombinationen av byggnader, grönska och bredden på gatorna ger oändliga möjligheter till variation. Skillnaden mellan stadsliknande gator och gröna, slingrande vägar med privata villor är en central del av en stads dynamisk hierarki. Ny teknik är inte tillräckligt för att lösa den ekologiska krisen i världen. Vi måste ändra vårt sätt att leva och tänka.
Rinvägens grönska skapar inte bara en bra ekologi utan även ett föränderligt stadsrum genom året. Under sommaren är blir det ett svulstigt lövrum och om hösten en fantastisk färgkaskad i rött och gult. Om vintern bjuder det på dramatiskt grenverk mot fasaderna och glittrande kristaller om vintern..
När vi planerar vår framtid städer måste vi överväga framtida livsstil där möjligheten att odla vår egenmat och kompostera rester är en viktig fråga. Fördelarna är ekologiska, ekonomiska, sociala, estetiska och pedagogiska. Urban odling bör integreras i stadens delar och ge stora socialekologiska samordningsvinster. För att detta ska ske måste detta planeras in aktivt. Man kan visa på kognitiva fördelar av att interagera med naturen och naturliknande områden såsom parker. Ämnet är därför centralt i humanistisk stadsplanering. Mikroklimatet mellan byggnader i många modernistiska förorter är ofta väldigt blåsigt.
Modernismen bjöd på ljus och grönska men samtidigt blåst, osäkerhet och dåliga mikroklimat. Foto: Peter Bergsten
Bristen på höga träd och för stora byggnader utan stadsmässiga kvaliteter i planstrukturen, ger miljön en dålig mikroklimat. Träd är centrala i urbana naturen. De bildar ett grönt tak på gatorna och över trottoarer, de minskar obekväma vindstyrkor, de ger oss skugga på sommaren, glittrande grenar med rimfrost på vintern. Blommande träd och buskar kan ge en underbar doft och vackra färger. Vi utforska och uppleva stadsmiljöer med alla fem sinnen, medvetet och omedvetet. Urban natur erbjuder också lokala ekosystemtjänster som absorbtion av luftföroreningar, minskning av buller och blåst och tillhandahållande av platser för rekreation, och är därför avgörande för hur hållbara städer utvecklas.
Erika Wörman
Stockholmskyline
Tidigare texter i serien av Erika, klicka på länken för att läsa dem:
Håller med om det mesta. Artikeln skulle med fördel även kunna publiceras som krönika på YIMBY.se.
Det är helt korrekt att man måste göra grönskan som en del av den urbana strukturen. Ett undantag är väl kanske det trädfattiga Gamla Stan, som ändå uppfattas som trivsamt. Men Gamla Stan är ändå ett så pass begränsat geografiskt område. Dessutom omges det av vatten. Variationen i arkitektur och gestaltning gör även sitt till.
Vad gäller odling i urban miljö så är det något som kan berika det sociala livet (vilket är nog så viktigt), men om vi måste förlita oss till egenproduktion av spannmål o dyl., så blir staden struktur tyvärr lidande. Sådant glesar istället ut staden.
Ja, yimby skulle verkligen behöva en sådan text det skriver jag under på! I övrigt är som vanligt Wörman på kornet när det gäller stadsbyggnadsfrågor. Där andra skriker om högt så visar hon verkligen på att det är det lilla som syns och går trevnad, inte höghus som i en annan stad var som helst i världen.
Nu står det ju inget alls om hushöjder i texten…
Det Wörman skriver ligger mycket nära det som Yimby förespråkar. För Yimby är högt eller lågt av mindre intresse. Huvudsaken är stadsmässighet uppnås. Frågan om högt eller lågt är också något Wörman utelämnar i denna text. Mycket kanske pga dess irrelevans.
Om hon utelämnar det så betyder det väl automatiskt inte att hon inte bryr som om det. Hennes arbete som är beskrivet i bild visar inte på några höghus som du så varmt håller om. Snarare beskriver hon en helhet och omhändertagande av befintliga värden – vilket i Stockholm inte är stora rektanglar som reser sig mot skyn och stoppar upp och som oftast skapar tomrum runt sig.
Angående påtalade nätverk så finns det otaliga upprop om att bygga högre, varenda yrkande fullt med att man borde bygga högre osv så det var en sanning med modifikation.
I sig handlar artikeln vad jag kan se om färger och grönska. Personligen kan jag bara se att dessa höghuslådor enbart stoppar upp utbredningen av Stockholm, de tar längre tid att bygga och är långt dyrbarare till ganska litet tillskott lägenhetsmässigt. Vad var det på kajen? 50 till? Mellanrummen mellan husen verkar helt obyggbara och rent arkitektoniskt har inget höghus sen DN tillfört något i stadens arkitektur, snarare blivit utropstecken över att man givit upp. Mark finns att bygga på -men är det viktigare med storvulna löften, luftslott och populism? Man silar mygg och sväljer kameler.
Hade du något att kommentera angående det Wörman skrev? Här utelämnade hon helt hushöjder, men en del verkar vara väldigt upptagna med denna enda parameter oavsett diskussion. Om du vill diskutera hushöjder så finns det andra trådar för det.
Jag gillar hennes texter, även om de är lite väl traditionella och främst verkar attrahera en konservativt inställd publik.
Intressant att se att det inte är det ljusa, öppna och glesa som skapar en bra stadsmiljö, utan det intima, täta och gröna. Träd och parker är lika viktiga som vackra byggnader men helst ska båda delar finnas. Tror även viss urban odling kan vara möjligt i anslutning till parker. Mycket bra artikel!
Egentligen ingen nyhet men fint att det lyfts fram. Jag har turen att bo nära träd som skiftar vackert med årstiderna. Tack vare det stora trädgårdsintresset på senare år har man skärpt upp sig från staden och nu ser det riktigt prydligt ut! Mera grönt – betong doftar surt!