Höghuset i Hornsberg. Bild: Familjebostäder
I torsdags (20/10) släppte DN en undersökninggjord av Synovate om huruvida folk vill ha skykrapor och höga hus eller inte. Frågan ställdes till 1004 personer i Stockholm över 18 år. Enligt denna visade sig att en majoritet ställde sig positiva. Politikerna drabbades av glädjeyra och de minsta partierna skickade ut pressmedelanden om att nu var det fritt fram att bygga baserat på denna undersökning.
Annars brukar staden själva presentera undersökningar som den i våras som tydligt visade att man ville ha den klassiska kvarterstaden som förebild. Dessutom var undersökningen väl presenterad om hur och var den gjordes. I DN redovisades inte detta. Att använda detta som underlag för politiska uttalanden om en framtidsvision över staden verkar riskabelt.
Dagen därpå hade Dn en ny artikel om en boende i Skatteskrapan som berättade att det kanske inte är så häftigt och samtidigt de problem som faktiskt finns med mycket höga hus som exempelvis höga boendekostnader och problem med hur ljud färdas efter fasaden.
Skyline har alltid haft den hållningen att innerstaden skall fredas från gigantiska byggen, däremot har vi ställt oss positiva till välplanerade större byggnation utanför. De exempel på stora volymer som presenterats i stadsbilden i Hornsberg berättar att det inte är någon vidare lösning. Utsikt för få, motsatsen för fler.
Skyline
Läs även: Stockholm är inte Kairo
Samt dessa tidigare artiklar
Not: Ingen av artiklarna har lagts ut på DN:s nätupplaga
Jo, den där undersökningen verkar minst sagt skakig som underlag.
Det finns flera alvarliga problem med att basera argument och i värsta fall beslut utifrån opinionsundersökningar. DN/Synovates redovisade undersökning är inget undantag. Att politiker och debattörer i regel är kvicka med att lyfta fram opinionsundersökningar beror på en utbredd okunskap i ämnet (statistik) och kring metoden för dessa undersökningar. Punkterna nedan är ett minimun av vad var och en som refererar till opinionsundersökningar generellt bör känna till:
1.Undersökningar som bygger på ett stickprov har alltid en statistisk felmarginal. Denna redovisas dock ej i DN utan skattningen förväxlas med resultatet, vilket är vanligt för att inte säga praxis i medierna.
2.I den här typen av opinionsundersökningar är de tillfrågade oftast inte slumpvis tillfrågade. Opinionsinstituten kan förvisso slumpa fram personnummer ur folkbokföringen, men de måste också lyckas kontakta personen i fråga. Många opinionsinstitut begränsar sig till personer med fasta telefonabbonemang. Personen måste vara hemma och vara beredd att svara. Svenska opinionsundersökare redovisar generellt mycket lite av sina siffror och metoder, men baserat på amerikanska siffror bör vi förvänta oss att ungefär en tredjedel av de slumpvis utvalda personerna i själva verket finns med i undersökningen.
3.Så länge bortfallet inte redovisas går det inte att dra några egentliga slutsatser utifrån det presenterade resultatet. Om nu bortfallet i undersökningen mot förmodan skulle vara är litet (och resultatet därför tillförlitigt) är detta i sig en nyhet värd en egen artikel. Det enda DN redovisar är dock antalet tillfrågade personer, vilket man får anta beror på att bortfallet är stort och resultatet därför meningslöst (men undersökningen är trots allt utförd och räkningen för denna skickad till DN, och något måste man ju få för pengarna…). Att DN inte redovisar bortfallet (inte ens på hemsidan) tyder därför starkt på att detta är stort, vilket är detsamma som att resultatet egentligen inte säger mer än att det ibland finns fler människor på Sergels torg än i Kungsträdgården.
4.Förutom att de personer som svarar inte är slumpmässigt utvalda, så kan vi inte heller lita på att opinionsinstituten lyckas – eller ens försöker – ta reda på vad de faktiskt tycker. Det är en liten och perifer skara människor som intresserar sig särskilt för just byggnaders höjd. Det stora flertalet tänker helt enkelt inte dagligen på skyskrapor och höghus, särskilt inte i generella termer. Det är rimligt att anta att de som trots allt svarade i DN:s undersökning inte tänkt igenom frågan. Förmodligen finner många den generella frågan om höghus och skyskrapor i Stockholms innerstad smått bisarr. Vi vet helt enkelt fortfarande inte vad de tycker när de får ta ställning till konkreta förslag eller efter att de satt sig in i frågan.
Opinionsundersökningar behöver emellertid inte vara värdelösa. När metoder beräkningar öppet redovisas så kan de ge en fingervisning om opinionen. Detta är emellertid inte fallet i DN:s artikel, varför artikelns budskap blir fullständigt irrelevant. De (fåtal) politiker som slagit på trumman i anslutning till artikeln måste ses som populistiska och oseriösa, förutom okunniga.
Sedan när fick inbillade vindfjölar i opinionen tjäna som rådgivare i stadsplaneringen?
Väl talat!
Antagandet att gruppen med fast telefon och hög benägenhet att vistas i hemmet är mer benägen att vara positiv till skyskrapor än genomsnittet är betydligt skakigare än något av det ”Statistikern” kritiserar i hur opinionsundersökningar genomförs.
Det var en underlig artikel. Två DN-artiklar refereras, den ena handlar om en opinionsundersökning utförd av ett välrenommerat institut som baserar sig på en urvalsgrupp på över 1000 personer och som entydigt visar att en majoritet av stockholmarna är för högre hus, medan den andra DN-artikeln är en intervju med någon som tycker det är dyrt att bo i ett högt hus. Slutsatsen blir att statistiken ljuger och att anekdotiska data ska ligga till grund för framtidens byggande. Hm.
Lite kul att den andra undersökningen som refereras är förenlig med båda: stockholmarna uppskattar täthet som i innerstaden, vilket yttrar sig i att det blir dyrt att bo där. Det är nämligen just bostadsrättsprisernas variation mellan olika områden som man har valt som parameter…
Om det nu skulle vara sant som du säger, att stockholmarna uppskattar täthet i staden. Hur förklarar du då det faktum att den mest tätbefolkade stadsdelen södermalm (ca 300 000 inv jämfört med tex k-holmen på 57000 inv) är den billigaste innerstadsdelen att köpa en bostadsrätt på?
Det är ingen större skillnad i prisnivå mellan Kungsholmenoch Södermalm. Södermalm är inte så mycket mer tätbebyggt heller, 147 inv/ha mot 118 på Kungsholmen. Den tätaste delen; östra Kungsholmen, har 205 inv/ha och sannolikt inte lägre bostadspriser än Fredhäll.
Så något ”faktum” är det inte, snarare en gissning från din sida.
Enligt din egen länk är Södra stationsområdet den mest tätbefolkade delen (270) att jämföra med till exempel Stureplan-Lärkstaden (116) eller Centrala Östermalm (139). Ungefär dubbelt så hög befolkningstäthet således på delar av Södermalm som på några av stans mest attraktiva och statusfyllda områden.
Det där att hög befolkningstäthet är något obetingat positivt och som ständigt borde ha högst prioritet och dessutom är något som alla tycker om (även om alla inte själva vet om det) förefaller vara en myt rätt och slätt. En ursäkt för att få bygga ett höghus? Frågan är varför.
Södra station har samma täthet som Östra S:t Göran på Kungsholmen. Förstår inte riktigt relevansen, menar du att jag ska förklara logiken bakom somligas beredvillighet att slanta upp mer för att bo i ett traditionellt högstatusområde med mer påkostade lägenheter?
Lustigt förresten att du tar upp just Södra station, som ofta kritiseras (inte minst av Yimby) för sin brist på slutna innergårdar, butikslokaler och traditionelll kvartersstruktur samt för sina brutna stråk. Det är viktiga parametrar för prisbildningen enligt undersökningen, som gör den här analysen:
”Resultaten visar också att det inte är tätheten i sig som påverkar bostadsefterfrågan och bostadspriser – det är täthetens effekter på förekomsten av urbana verksamheter som har en stark prispåverkande effekt.”
Där kan du även läsa om varför Östermalm är dyrare än andra stadsdelar och hur lite det har att göra med stadsplanering, eftersom du undrade.
Tja, då har du svarat dig själv då. Du påstod att stockholmarna föredrar tät stad, vilket avspeglar sig i bostadsrättspriserna. Och mycket riktigt som du nu själv framhåller, vilket jag försökte antyda, så betyder själva befolkningstätheten inte allt. Lugna kvarter, trevliga innergårdar, knarrande golv, närhet till vatten, närhet till parker och grönområden, utsikt, ljus, kakelugnar, öppna spisar, stuckaturter, högt i tak, stora fönster, kvartersstruktur, träd, variation i omkringliggande fastigheter, fasaddekor – allt det där och mycket annat har också en stor inverkan på varför människor upplever vissa områden som mer attraktiva att bo och vistas i. Täthet är inte allt och framförallt inte en ursäkt för att bygga höghus på helt fel platser.
Det är nu faktiskt undersökningens slutsats att stockholmarna uppskattar täthet som i innerstaden, åtminstone om man accepterar premissen att bostadsrättspriserna är en tillförlitlig indikator.
”Tillgängligheten till urbana verksamheter som restauranger, butiker för sällanköpshandel och kulturverksamheter inom en kilometers gångavstånd påverkar bostadsefterfrågan mycket tydligt. [...] Tillgången till urbana verksamheter kan till mer än 90 procent förklaras av tätheten av boende och arbetande inom en kilometer och antalet entréer. ”
Knarrande golv osv nämns inte med ett ord.
På Södermalm bor det drygt 100.000 (när Sjöstaden räknas bort (och som administrativt räknas dit)). Vad du fått siffran 300.000 vet jag inte. Inom innerstaden bor det drygt 300.000. På Kungsholmen bor det runt 60.000 invånare. Men endast den östra kan ses som tät och stadsmässig. Den har en täthet på 205 inv/ha. Motsvarande siffra för Södermalm 155 inv/ha.
De glesaste delarna av Södermalm är Reimersholme och Högalid. Menar du att dessa pga dess gleshet skulle vara dyrare än de tätare Södra Station, Östra Katarina och Mariatorget?
Egentligen är det rätt enkelt att folk svarar ja. Det är trevligare att ställa sig positiva till saker. Däremot undrar jag om de frågade vart dessa hus skulle vara? Är det möjligen så att man egentligen menar i nyexploateringar eller inne vid centralen? Personligen tycker jag att man kan bygga högt där det passar i väl planerade projekt. Som i Kista. De som var på fråga i stan kom av sig p g a ekonomin, och ärligen, bygga kontors och hotellskrapor i stan verkar som någon gammal urken plan från 1960-talet. Det finns fantastiska världen att ta vara på.
PS. Jag läste båda artiklarna och kunde konstatera samma sak. Glansen verkar falna snabbt för att bo i höghus. Vardag blir det överallt. Att påstå att ett höghus skulle rocka lös stan är ännu märkligare. Trist att denna debatt ens finns längre. Exempel på sånt som blev sådär:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Halmstad_Trade_Center
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tornet
eller varför inte det planerade: http://www.dn.se/blogg/wp-content/migratedmedia/dn/blog/17/73/77/145/20101113/å12.jpg kolla skalförhållanden..
Jag tycker inte heller att resultatet är speciellt förvånande, tvärtom. Det är konsistent med tidigare undersökningar och det finns heller inte en enda undersökning som visar att ett generellt höghusförbud skulle ha någon som helst demokratiskt stöd.
I debatten som följer kommer vi att få se många prov på det vi sett lite av ovan:
1. Bortförklaringar med innebörden att opinionsundersökningar inte speglar den verkliga folkviljan (dvs om de kommer fram till att folket tycker ”fel”)
2. Tillmätande av anekdotisk information stor betydelse, typfall ”Lisa bor i ett höghus och hon gillar det inte, alltså är höghus dåliga”
3. Halmgubbar i stil med ”politikerna vill sätta Stockholm på kartan/locka turister/rocka lös stan, har ni hört så löjligt”
4. Påståendet att ingen som bor i höghus egentligen vill det, och om de ändå säger att de gillar att bo med milsvid utsikt och t o m betalar extra för det så tycker de fel
5. Att det finns gott om skyskrapor i stad X utomlands, så därför behövs inga höghus i Stockholm
6. Att det inte finns några skyskrapor i stad Y utomlands, så därför behövs inga höghus i Stockholm
7. Att turister skräms bort av höghus, för de kommer till Stockholm enbart för att se den världsunika staden utan skyskrapor
8. Att höghus bara har en enda funktion, att vara höga
9. Att om någon enda skyskrapa i världen har någon defekt så är det ett argument mot att inte bygga höghus i Stockholm
10. Att hela världen snart har insett det som vi skylinister minsann har insett, att det är fel att bygga höga hus, och att hela världen därför snart kommer att sluta bygga sådana (utom efterblivna och dumma länder, och vill vi att Sverige ska bli som Kazachstan?)
Intressant att se sista punkten. Det är alltså likställt med att hamna efter, bli ett u- land om man inte bygger höghus. Vad näst?
Som jag har uppfattat det argumentet så innebär det snarare att det bara är lätt efterblivna länder som bygger höghus och skyskrapor, för Sverige är världens mest utvecklade land och alla andra länder kommer snart att följa vårt exempel och sluta bygga skyskrapor.
Skyskrapor är, om jag förstår det hela rätt, ett tecken på att ett land står lågt på utvecklingsstegen och saknar insikt om sin kulturella särart och sin historia och att det är helt i händerna på hänsynslösa skönhetshatande kapitalistiska exploatörer och deras lobbyisthorder. Men jag kan ha missförstått något.
Raljera på. Om en skyskrapa år 2011 skulle vara en styrkesymbol för – ja vad?? Då vet jag inte riktigt hur det ska bli i framtiden. Möjligen är det en symbol för skenande ekonomier med kolapsade stadsplaner.
Det finns ett index som visar en stark geografisk korrelation mellan finansiella kollapser och uppförandet av extremt höga byggnader (tex den i Dubai). Minns ej namnet på ekonomen som sammanställde detta index men kännetecknande för finansiella härdsmälltor är att drivs fram av ett slags kollektivt kortslutet förnuft – precis som gigantiska och storskaliga byggprojekt, helt utan vare sig varken vettiga proportioner eller skönhet. Ungefär som ett felplacerat höghus. Eller varför inte en fotbollsstadio – för stora och för många och samtliga helt utan ekonomisk bärkraft.
Har du en länk på den korrelationen? Visar den i så fall att länder som faktiskt upplevt en finansiell kollaps i nutid, som Grekland, Island och Irland, hör till dem som bygger de högsta skyskraporna i världen?
Lindhagen (Nordvästra Kungholmen) är planerad med den klassiska stenstaden som förebild. Jag kommer gärna och visar bilder berättar om detta när tillfälle ges. Jag håller på att skriva en bok om detta.
Höghuset i Hornsberg ligger i utkanten av innerstaden.
Jag tycker Skyline borde kritisera mycklet mer skrämmande projekt som t ex skyskrapan 190 meter hög (mer än dubbelt så hög som höghuset i Hornsberg) i Hjorthagen eller den höga bebyggelsen i Hagastaden.
Läs Samhälsdebattörernas blogg: debattstockholm.blogg.se
Skyskrapor i innersraden skulle inte innebära fler bostäder. Det har konstaterats med Klara Torn och Tors Torn. Gulligt att de kallas torn f ö. Det är väl mer insäljande till folk än stor blockbyggnad.
11. Det blir inte fler lägenheter för att man staplar dem på höjden. Eller jo, det blir det ju, men ändå inte på något sätt. Kanske för att höghusen man talar om är kontorshus och då blir det ju inte fler bostäder. Eller jo, det blir ju plats för fler bostadshus i staden om man staplar kontoren på höjden, fast ändå inte på något sätt. Alltså är höghus dåliga.
Ja, endera raljerar man så hävdar man att grönytor ska sparas eller så vill man bygga på parkmark för att vi har för många parker eller så vill man ha det för alla(?) andra städer har det, som Anjersjö gullade om på sin blogg: lite mer New Yorkkänsla, eller så vill man helt enkelt inte att staden till ytan ska växa utan att vi ska klämma ihop oss på höjden i vintermörkret. Vet inte hur många trista lobbyslogans jag hört de senaste åren.
Seriöst, Petra, tycker du verkligen att all tillväxt ska ske i de orörda naturområdena i Stockholms periferi? Så resonerade man på 60-talet och därför har vi förorter som Jordbro, Jakobsberg, Täby, Orminge och Brandbergen. Var vill du bygga mer exakt? Eller blir det måhända inte mer exakt än ”någon annanstans”?
PS: Vet inte hur många trista lobbytillmälen jag hört de senaste åren.
Ärligt, tog marken plötsligen slut? Vad hände med Kista och flertalet väster och norrorter? Att behöva bygga högt i stan betyder att man vill bevara utglesningen i närorterna till Stockholm -mycket allvarligt. Att propagera för nonsens från modernismen där man punktmarkerade t-banestationen eller liknande med ett höghus för att skapa centrum och tillhörighet hörs som ett eko genom hela debatten. Staden utvecklas inte i egentlig mening med dessa ”landmärken”, det är bara tillfällighetslösningar på bekostnad av stenstadsplanering. Visst säger en del att det går att klämma in en skyskrapa i kvarterstrukturen och pekar på de långt varmare städerna med just den lösningen. Här är det varken speciellt soligt eller varmt jämfört.
Att ha dessa åsikter är stundom utsatt för rejält för tillmälen av att vara ”gammal” ”pensionär” etc- allt då som lobbyn och de som blint följer med dem anser vara negativt. Nu är jag varken det ena eller andra och kom över min skyskrapeperiod snabbt då jag studerade ämnet vidare. Det är enkelt. Man skulle kunna ha tanken att återigen bygga ett stort parkeringshus i stan. Inte, skulle de flesta säga, trots att det vore praktiskt och snart en verklighet då vi trycker in allt fler innanför de gamla stadstullarna. Det hjälpte inte med biltullar för att få ned bilflödet genom stan, dessutom bor många med bil i stan nu och använder den gärna dagligen. Då blir det svårare att försvara höghus i stan.
Och Statisktikern: jag fick ett gott skratt av din analys. Det är nämligen som du skriver. Själv blev jag kontaktad av en undersökning om min relation till vården. De ringde precis efter jag ätit, slappnat vid 1800-tiden. Jag hade inga förkunskaper om hälften av frågorna och är inte heller någon stor vårdkund eftersom jag faller under kategorin 35 år. Resultatet av mitt bidrag var övervägande poitivt p g a min lilla erfarenhet (vaccin, samt 2 besök på 8 år). När man sedan tar del av artiklar och debatt visar det sig finnas rejäla glapp i vården som jag antagligen hjälp till att de inte åtgärdas.
Nu behövs det kanske inte så mycket förkunskaper för att besvara frågan ”ja eller nej till höghus i Stockholms innerstad?”
Jag gissar att du är arkitekt och då känner du säkert till att bilinnehavet är lägre i innerstaden än i förorterna. Det beror just på tätheten, är det nära till allt och de allmänna kommunikationerna är goda så behövs bilen inte lika ofta, och de flesta avstår helt.
Kvartersstad låter sig f ö utmärkt väl kombineras med höghus, se t ex Lindhagenområdet. Tror inte om det är speciellt mycket varmare där än i resten av staden så vi tvingas nog dra slutsatsen att ditt resonemang faller att höghus inte skulle trivas på våra breddgrader.
Jag kan tipsa om att bilinnehavet i staden är långt mer än för några år sedan. Detta kan vara beroende på bostadsrättsökningen och möjligheten att låna på lägenheten för en bil. Eller så beror det på högre löner och en viss sammanklumpning av en viss socialgrupp i stan.
Undrar hur man skall lösa det med höghusen. Turning Torso, f ö ett praktfiasko rent ekonomiskt, glömde man den lilla detaljen vilket resulterade i massor av bilar runt huset. Nu får man bygga parkeringshus för ytterligare mångmiljonbelopp(över hundra). Detta till trots de utbyggda kommunikationerna. Man kan ju inte förbjuda folk att ha bil i stan. Dessutom tenderar det till att även om man dagligdags tar t-banan/buss/cykel så har man en bil i fritidssyfte. JAg vill se den som för byggherren kräver att man inte skall ha parkeringsgarage under siffran 0.8 per hushåll till en skykrapa – om det nu inte blir kontor och då har man mycket lite att säga till om – garage skall erbjudas kunder.
http://ljungbergsblogg.blogspot.com/2009/03/skruvad-parkering-vid-torson.html
http://fernqvist.blogspot.com/2009/05/parkeringshuskavalkad-turning-torso.html
http://svt.se/2.15777/1.251840/turning_torso_-_hogt_och_dyrt_040907
Statistiken säger oss tvärtom att bilinnehavet i Stockholm har varit ganska konstant de sista tio åren och visar just nu t o m en minskande trend. Innerstaden ligger i särklass lägst med 0,46 bilar per hushåll mot ca 0,7 för resten av länet. Så här kommenterar Stockholms läns landsting det förhållandet i rapporten ”Hushållens bilinnehav” (2002):
”Hela Stockholms innerstad har en högre medelinkomst i förhållande till biltillgången jämfört med det generella mönstret. Detta förklaras sannolikt av områdenas centrala läge med god tillgänglighet till kollektivtrafik i kombination med den höga andelen flerfamiljshus och ungdomshushåll i dessa stadsdelar. De helt omvända förhållandena, med perifert läge o s v, gäller för Norrtälje och då i första hand glesbygdsdelen där antalet bilar per hushåll är jämförelsevis högt i förhållande till inkomsnivån.”
Och inte ”glömde” man väl bygga garage till TT, var har du den uppgiften ifrån? Tvärtom smällde man ju upp ett ganska stort och påkostat P-hus, sammanbyggt med en utställningslokal. Det är väl samma i Malmö som i Stockholm att det finns en P-norm som reglerar hur många P-platser som måste anläggas när man bygger nytt, och den har man säkert följt. I Stockholm ligger P-normen på tok för högt vilket ger ett incitament att skaffa bil och fördyrar byggandet. YIMBY har länge verkat för att P-normen ska tas ner så att det motsvarar det faktiska bilinnehavet.
Nej jag är inte arkitekt.
Jo, det behövs visst en hel del förkunskaper för att bedöma frågan om vi behöver höghus/skyskrapor eller inte. Speciellt om det kommer att dominera stadslandskapet.
Vem har påstått att det var en god lösning med ett höghus i Hornsberg? Personligen tycker jag det är riktigt tråkigt och de som skall bo där verkar vara varken ungdomar eller familjer. Kön till visningsdagen var packad med pensionärer. Någon universell överenskommelse att det blev bra och vacker t har jag inte sett. Däremot ser man den från alla möjliga håll, varken man vill eller inte.
Abel: Du sa att du hade ”studerat ämnet vidare” och på så vis kommit fram till din uppfattning om höghus, men då kanske jag missförstod. Om det inte var arkitektur, vad studerade du då?
Du delger oss din åsikt att Lindhagen ”är riktigt tråkigt” och pekar på frånvaron av en universell konsensus om att området är ”bra och vackert”. Ja, svensk samtida arkitektur tenderar att bli ful och tråkig, det är vi eniga om (och de flesta andra utanför arkitektkåren). Fast det var ju inte det du skulle argumentera för, utan påståendet att höghus inte går att kombinera med kvartersstruktur om kvarteret inte är tillräckligt varmt och soligt. Menar du att Lindhagen är soligare och varmare än andra platser i Stockholm?
Jag begriper inte varför du frågar om att Lindhagen är varmare och soligare? Har jag påstått det? För mig verkar det dock som om du är ytterst nöjd med arkitekturen som slängs upp eftersom du applåderar dessa höghus som på bilden.
Du sa den 26:e oktober ”Visst säger en del att det går att klämma in en skyskrapa i kvarterstrukturen och pekar på de långt varmare städerna med just den lösningen. Här är det varken speciellt soligt eller varmt jämfört.” Jag tolkar det som att du menar att solighet och värme är en förutsättning för att höghus ska trivas i ett stadskvarter, och pekade på bilden som illustrerar artikeln som ett bevis för att det räcker alldeles utmärkt med solen och värmen som finns på norra Kungsholmen.
Och som du kan läsa i den här tråden och på andra ställen så är jag ingen större fan av fyrkantsmodernism, men det är tyvärr så att alla andra stilarter är förbjudna i Sverige. Bätre att man bygger i en ointressant stil än att man inte bygger alls.
Petra:
Så du menar att höghusen i Lindhagen byggts utan att det finns lägenheter i dem? Eller är det så att de lägenheter som faktiskt finns där inte räknas?
Nej jag menar inte att det är soligare i Hornsberg, jag tror det blir långa skuggor där med över de redan tränga gatorna. Gå dit och se själv. Och nej jag påstår inte att det inte är bostäder där, har jag gjort det?
De skyskrapor det faktiskt handlade om i stan skulle inte innehålla bostäder inledningsvis. Sedan sade wolodarski att man nog kunde få in några sådana med, precis innan det var klippt. Mest som en nödåtgärd verkade det som.
Abel: Det ser alltså ut som att vi kan enas om att det är fullt möjligt att kombinera högre bebyggelse och kvartersstadsplan, och att klimatet spelar en ganska underordnad roll.
De skuggor du postulerar från höghusen över gatorna i Hornsberg, ungefär vilken tid på dagen kan det tänkas att de uppkommer med tanke på att höghusen ligger norr om all annan bebyggelse?
Jag svarar själv på frågan: Sommarkvällar och tidiga sommarmorgnar. Som du vet står solen då ganska lågt. När solen står lågt når den ändå inte ner till gatan därför att även hus på normal innerstadshöjd skymmer den. Därför är skuggtillskottet på gatan från några extra våningar helt försumbart. Gå dit och se själv.
Det är fullt möjligt att kombinera höghus med lägre byggnader. Frågan är bara vart? Att ta till sommartidernas ljusförhållande är inte relevant då det sällan är sommar året runt. Området är dominerat av det stora huset och gatorna är trånga och mörka, vilket är ett faktum. Snarare är det en ständig eftermiddagskänsla i oktober där. Jag begrep aldrig varför de klämde i med så smala gator och ett så högt hus? Profithunger? Vi kan nog enas om att området saknar en hel del. Kajen är inte allt där, om det nu inte är på sommaren då det är varmt, annars verkar det vara både kyligt och blåsigt. Undrar just hur mycket vind som dras upp av höghuset. Gå dit själv och känn.
På vintern står solen konstant i söder som bekant. Eftersom höghusen i Hornsberg ligger norr om övrig bebyggelse så faller skuggorna norrut, dvs mot Ulvsundasjön. Är det fiskarna som ska ta skada av den där dödliga höghusskuggan, eller hur tänker du?
19. Att höghus drar till sig iskalla vindar och profitörer.
Undrar just varför man använde solur. De lär ju heller inte fungera med den teorin. Ändå gjorde de det, överallt.
Hm, om Skyline tror att stockholmare vill ha höga hus för att det är ”häftigt” så är vi illa ute. Jag är inte ett dugg förvånad över att en majoritet svarar ja på en höghusundersökning. Vi har bostadsbrist i den här stan och en generation unga som inte vill bli tvångsförvisade till ett trist förortsliv som undrar vart de ska få plats. I en förenklad värld blir såklart höghus någon sorts lösning. Viktigt att vi som vill begränsa hög bebyggelse visar på alternativ och talar om för våra politiker vad den attraktiva staden egentligen består av och hur vi kan fortsätta den traditionen i nya områden.
Sorgeligt att DN inte lyckas skrapa fram bättre skribenter. Svårt att förstå att de ens publicerar sådan smörja, men det är väl som statistikern säger. De betalade dyrt för en undersökning som blev totalt intetsägande.Sedan måste pengarna varit slut. Vet inte om de försöker locka unga läsare eller skiter fullständigt i en nyancerad Stadsplaneringsdebatt. Skyline har publicerat flera klargörande artiklar ang skyskrapor.
Jag har sett ett flertal undersökningar som visar stort stöd för höga hus i Stockholm. Jag har aldrig sett en undersökning som påvisar det motsatta förhållandet. Men ni har kanske en länk att bistå med?
Kan du måhända ge ett exempel på åtminstone en eller två ur denna mängd av opinionsundersökningar som entydigt visar på ett stöd för att bygga fler höghus i stockholms innerstad? Själv har jag inte sett en enda. Har du någon länk?
DN-undersökningen som denna artikel refererar till handlar om Stockholms innerstad…
Är Stockholms innerstad en enda plats med en enda mentalitet – d v s hur man svarar på frågan? Märkligt, jag som trodde att det fanns söder-, östermalm- vasastanattityd. Men för dig verkar allt vara en enda massa med samma behov och samma önskningar.
Det var en underlig slutsats. Menar du att någon av stadsdelarna du räknar upp är höghusfientlig och att man inte frågat tillräckligt många där?
Igår hade Aftonbladet en undersökning där över 50 procent hade sagt ja till att vilja bli hemmafru/man. Med bas av det så kan jag konstatera att det snarare rör sig om verklighetsflykt istället för denna hemmapersons verklighet när det kommer till den dokumenterade problematik som rörde denna grupp av det forna samhället. Jag antar därför att samma gäller för de svarande i DNs lilla undersökning. De vill bara ha en förändring, men inte betala priset. Börja med bättre arkitektur först, mer spännande platser, så lägger sig nog behovet av att längta bort.
”Priset”? Är det de tillfrågade som ska finansiera bygget?
12. Att höghus är ett opium för det oupplysta och mindre vetande folket.
Just det då blir det enklare at säga ja. De tillfrågade kanske inte blev tillfrågade om de skall få betala priset i form av skugga över sin byggnad? Då får både de boende i höghuset och de i närheten betala, var för sig, den ena förhoppningsvis med utsikt.
Skylinister tenderar alltid att överdriva mängden skugga som ett höghus kastar, och man glömmer att alla hus, höga som låga, kastar lika mycket skugga på marken per lägenhet.
Kan säga av egen erfarenhet att man inte dör av att bo ens i en lägenhet med bara någon soltimme om dagen. Om jag betraktade sol som en viktigare bostadsvalsparameter än täthet och närhet så skulle jag ha gott om lägenheter att välja på i förorten. Och för den som uppskattar utsikt tillkommer även den möjligheten, som det annars är rätt tunt med i innerstaden. Alla kan ju inte bo på Mariaberget…
Soltimmar är något man faktiskt bygger efter, även om du trivs i mörker. Soltimmar är även något man betalar för och undersökningen borde kanske inkluderat frågan ”Vill du ha en ljus lägenhet?” Läs bara mäklarannonser (eftersom mycket verkar styras därifrån idag) så får du besked.
Och skylinister överdriver skuggan, hm, det verkar som om yimbyister (då menar jag inte alla i nätverket Yimby) alltjämt reducerar den till noll om de ens tar upp dem.
Nej, alla kan inte bo på Mariaberget, jag gör det inte, men man kanske kan skapa nya Mariaberg på andra ställen istället för att lägga alla ägg i en korg som du föreslår.
Lustigt att du skulle föreslå det, just Mariaberget har jag själv använt som modell för hur man skulle kunna åstadkomma högre bebyggelse som smälter in i den stockholmska stadsmiljön. Ett exempel (extremt, varning!) finner du i den här länken.
Och ingen Yimby-medlem har väl någonsin påstått att hus inte kastar skuggor? Det vore väl dumt att förneka något som alla kan observera varje dag. Enda undantaget skulle möjligen vara glashusen som ska byggas vid Slussen.
Däremot framhåller vi ofta att skuggor inte är så farliga som de framställs i skräckpropagandan och jag tror knappast de påverkar bostadspriserna extremt mycket heller. Eller är lägenheterna i Starrbäcksängen som ligger norr om Svea Torn väsentligt billigare än de som ligger söder om det? Finns det någon form av empiriska bevis för att priserna skulle gå upp i hela området om man rev det (bortsett från att priserna alltid går upp när utbudet beskärs)?
Höghus är alltid jättedyra att bygga. Så, där har du en empirisk från en som vart med och ritat på ett sådant område med en sån där pinne.
Jaså, men nu har du alltså skådat ljuset. Var finns din försyndelse någonstans då?
Noterar att du svarade på en annan fråga än den som ställdes, så jag upprepar den:
Eftersom den förfärliga skuggan som ett höghus kastar enligt hypotesen skulle påverka lägenhetspriserna negativt, kan vi observera någon prisskillnad t ex mellan lägenheterna i Starrbäcksängen norr om Svea Torn och dem söder om det? Finns det någon form av empiriska bevis eller är hypotesen enbart byggd på gissningar och önsketänkande?
Soltimmar är faktiskt ingen parameter som kommer högt när man undersöker vad folk betalar för. Spacescapes undersökning (som tittade på vad som ger prisvariation på bostadsrätter) som publicerades tidigare i år pekar på helt andra parametrar:
1. Närhet till City
2. Mindre än 500 meter till spårstation (tunelbana, pendel eller spårvagn)
3. Tillgång till gång-gatunät/promenadstråk.
4. Tillgång till urbana verksamheter (såsom restauranger, sällanköpshandel, kultur)
5. Tillgång till park
6. Närhet till vatten
7. Kvartersform (grad av slutenhet samt andel utåtvända entréer mot gata)
Parametrarna ovan kan bara uppnås med tät blandstad. Höga hus är inget hinder för att uppnå det, men inte heller något krav.
Så ser jag att du (Pelle) gör det vanliga misstaget att förväxla frånvaro av direkt solljus med ”mörker”. Nej, min lägenhet är inte kolmörk, och jag behöver inte tända ljuset förrän solen går ner. Den skuggas heller inte av några skyskrapor utan av helt vanliga hus, som jag inte hyser något agg emot och inte vill se rivna för att solens strålar ska kunna träffa mitt frukostägg.
15. Att skuggan från höghus är en ondare sorts skugga som är mycket skuggigare än en vanlig skugga.
Du kanske ska ta och flytta till bakom ett högt hus nu när de finns.
Hyrorna i nyproducerade lägenheter är nog lite för höga för mig tyvärr, men tack för omtanken, det är säkert ljusare där än i lägenheten jag bebor nu. Som jag sa så uppskattar jag dock ett centralt läge mer än direkt solljus på skrivbordet varje ljus timme på dygnet
Eh. Nej. Undersökningen om hemmafruar kom från familjeliv.se:s hemsida. Det är ungefär lika signifikant som att fråga besökarna på www.stockholmskyline.se eller yimby.se om vi ska ha höghus i Stockholm. (första siten kommer ge en stark lutning mot nej, den andra en stark lutning mot ja). Saken är den att DN:s undersökning är utfört av ett seriöst och välrenommerat opinionsinstitut.
Eller så är det som statistikern påstår om du nu inte har fått se en redogörelse och ingen annan..:
I den här typen av opinionsundersökningar är de tillfrågade oftast inte slumpvis tillfrågade. Opinionsinstituten kan förvisso slumpa fram personnummer ur folkbokföringen, men de måste också lyckas kontakta personen i fråga. Många opinionsinstitut begränsar sig till personer med fasta telefonabbonemang. Personen måste vara hemma och vara beredd att svara. Svenska opinionsundersökare redovisar generellt mycket lite av sina siffror och metoder, men baserat på amerikanska siffror bör vi förvänta oss att ungefär en tredjedel av de slumpvis utvalda personerna i själva verket finns med i undersökningen.
Och läs denna länk där de DN och Synovate samarbetat förr:
http://mobil.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/helleklein/article11657597.ab
Helle Kant skjuter först och frågar sen som vanligt. Hon hade tittat på fel undersökning visade det sig:
http://www.dn.se/nyheter/fler-karnkraftverk-var-inte-fragan
Suck! Skyskrapor är en fråga om stil. Punkt. Det löser inga bostadsproblem och spar ingen parkmark. Punkt. Frågan är vad som måste rivas om nya skyskrapor ska byggas i innerstaden. Tycker det är fascinerande ur ett psykologiskt perspektiv varför man klamrar sig fast vid tanken på höga hus!
Nej självklart kan inte skyskrapor lösa bostadsproblem. Det är en fysisk omöjlighet eftersom det, som vi alla vet, är fysiskt omöjligt att placera bostäder i skyskrapor. Att det faktiskt finns skyskrapor med bostäder kan vi bortse från.
Och nej självklart kan inte höga hus spara på parkmark, för som vi alla vet så tar hus som tar upp mycket plats i markplan upp mycket mindre markyta än hus som tar upp lite plats i markplan. Sådana hus är nämligen, till skillnad från höga hus, magiska.
Det är ju just den där typen av resonemang som är så enkla och så självklara och så otroligt smarta, och som samtidigt har klen förankring i denna lilla stad.
Högtflygande planer som gör bäst i att stanna kvar uppe bland de drömda höghusen.
Gustav: Av den första halvan av ditt inlägg sluter jag mig till att ironin i Anders’ inlägg inte gick fram…
Det är ju trevligt när folk kostar på sig att vara ironiska, men det betyder väl inte att det bara är du som förstår innebörden av själva ironin? Eller hur ska jag tolka din kommentar? Själva innebörden av kommentaren, ironisk eller ej, bygger alltjämt på förenklingar och önskedrömmar. Drömmar som kanske slutar i ett par trågika höghus med stora avstånd emellan sig. Kul.
Jag håller med dig om att den typen av enkla resonemang har klen förankring i denna stad, och den uppfattningen styrks av DN:s opinionsundersökning. Så ska min kommentar tolkas.
Stockholm är en ministad. Dags att bygga ut den, men höghusromantikerna vill inte detta alls. Undrar varför? De har totalt konservativ inställning till stadsbyggande där ”alla” ska bo i stan och sedan kalla sig miljövänliga på kuppen. Jag misstänker att få av dem har familj.
Avlägg gärna ett besök på yimby.se om du tror att ingen där vill bygga ut och förtäta Stockholm…
Högt och trångt a la Hagastaden?
Ja, gärna det. Hagastaden blir ungefär lika hög och trång som Vasastaden, som är en rätt uppskattad stadsdel.
När blev skyskrapor folks enda lösning. Kreativiteten och hopplösheten måste slagit ut dem. Vi har kunnat bygga dem i hundra år men struntat i det eftersom det är en sån fullständigt tråkig och dyr historia. Eller är det ”landmärkesgänget” som är i farten nu igen. Gäääsp.
Nu råkar det ju faktiskt vara så att Europas första skyskrapor byggdes just i Stockholm för närmare 100 år sedan, så det är nog inte helt korrekt att vi struntat i att bygga dem. Själv tycker jag det är ganska bra att Kungstornen blev byggda och att den tidens stockholmare inte skrinlade planerna därför att husen var ”en sån fullständigt tråkig och dyr historia, gäääsp”.
Var ser herr arkitekten förresten någon kreativitet eller hopp i dagens svenska arkitektur? Jag utmanar dig: Säg en enda byggnad som uppförts i Stockholm under din livstid som allmänt anses omistligare än Kungstornen.
Precis som Paris inte är känt för La Défense är det rätt provinsiellt att tro att höga hus kommer att sätta Stockholm på kartan, ett argument som ibland framförs. De turister som kommer hit är dessutom oftast vana vid många gånger högre hus, och i en internationell liga kommer vi aldrig kunna konkurrera.
Mr Wanna-bee Architect; Å den gamla trasan igen… Gääääsp,.. Att de aldrig slutar referera till de två tornen.
Hursom så ang. undersökningar kan man i princip bestämma utslaget innan. Vi har gjort sådana på kontoret och beroende på hur frågan ställdes blev det olika utslag. Och när började folk blint tro på sånt där? Snarare har det motsatt effekt då man ändrar eller omvärderar sin lite slentrianmässiga åsikt.
Arkitektur har f ö inget med höjd att göra, för de som nu menar att höga hus leder till en förhöjning(!) av arkitekturen i övrigt.
Om nu klientelet som är FÖR nu är så säker på sin sak så undrar jag varför de så nervöst fortsätter propagera. Eftersom det här uppe redan påståtts att inget har offentliggjorts om hur undersökningen mer detaljerat gick till och att inte artikeln satts ut på nätet så antar jag åtminstone att den ansågs minst sagt vara på svag is.
Dessutom förstår jag inte detta, från självutsagd allmänhet, tryck på att förtäta innerstaden än mer. Stockholm är redan en av de mest centraliserade i världen och för några år sedan var det snarare en hälsosam debatt om hur man skulle förstärka kontakterna och tätheten i ytterområden, både mellan och till stadskärnan, för att på så vis grundlägga för framtiden. De som konstant vill förtäta innerstaden har inte lärt av historien alls, att staden ständigt svällt över sina gränser. Att man nu skall trycka upp folk på höjden(vilket gjordes redan på 50-60talen) är verkligen att tänka i system och modernistiskt. Bara för att man anlägger lite trädäck med exotiska grässorter som dekoration betyder inte att man planerar särdeles väl.
Vad hände med den stora staden? Eller är det ett sätt att bevara segregation och trista förorter? Jag börjar misstänka att byggbolagen inte alls är intresserad av att göra de förändringar som krävs runt stan. Speciellt nu när centern med gråt i rösten vill hjälpa de stackars byggbolagen med en höghus/skyskraperea. Det slutar med att alla får betala för dessa höga hus. Jag tänker inte göra det för att några få ska jobba/bo på höjden. Marken tillhör staden och dess skattebetalare och att ge bort den är att stjäla från framtiden.
Något som många arkitekter känner till är att när staden säljer eller hyr ut mark så sätts priset inte efter hur stor markbiten är utan efter hur stor golvytan blir i den färdiga byggnaden. Det betyder att en och samma tomt på tusen kvadratmeter kan kosta en miljon om man bara bygger en våning eller 100 miljoner om man bygger 100 våningar. Det betyder också att för den som vill bygga 100 lgh kostar marken samma oavsett om man bygger det som ett enda höghus eller som tio normalhus (eller som hundra envåningshus).
Frågan är om det blir billigare för staden när ett bostadsområde tar upp ett hektar än en tiondels hektar. Staden måste nämligen stå för gator, ledningar, underhåll osv. Vad tror du själv, är det billigare att bygga en kilometer gator och ledningar än hundra meter?
Att det inte kostar något för en byggare att slösa med mark är troligen den främsta orsaken till att Stockholm är en av världens mest utsmetade städer.
Exakt! Vad hände med den stora staden??
Det som blir så komiskt är att jag antar att politikerna menar höghus av bostadskaraktär runt 20 våningar i nyexploateringsområden, typ Årstafältet. De som menar att man sätter Stockholm på kartan med en skyskrapa ska ha den helst mitt i stan, och så ska vi titta upp påsen och känna framsteg. Hur barnsligt får det bli?
Det påståendet framförs i praktiken enbart av motståndare till höghusbyggen. Du får en poäng om du kan hitta ett autentiskt uttalande av någon politiker eller liknande som säger att en byggnad enbart genom sin höjd skulle ”sätta Stockholm på kartan”.
Klassisk halmgubbe, att tillskriva sin meningsmotståndare en åsikt som han eller hon inte har men som är lättare att argumentera mot än den verkliga.
Varsågod: http://www.dn.se/sthlm/170-meter-hogt-hus-kan-byggas-i-hjorthagen
hon sa det mer än en gång och sedan tog Kevius efter.
170 meter är dock inte ett 20 våningshus, utan snarare ett 40 våningshus. Frågan är dock om en 170metersbyggnad skulle sätta Stockholms på kartan.
Malmös Turning torso har onekligen fått positiva effekter för staden image. Den var 190 meter.
Men det är nog inte enkom höjden som gör det utan utformningen.
Nix pix. Hon talade inte om höjden specifikt, och det var ju det du skulle hitta exempel på.
-”Du har sagt att skyskrapan är ett landmärke som ska sätta Stockholm på kartan. Men skyskrapor finns det gott om i världen, varför ska just detta blir ett landmärke?”
–”Det är inte höjden som är avgörande utan att det är en av världens mest kända arkitektbyrå som ritat en unik byggnad för Stockholm”.
http://www.byggvarlden.se/nyheter/byggprojekt/article96515.ece
Så, Abel, din poäng uteblir tyvärr. Men lycka till att försöka igen! Det måste ju finnas massor, massor, massor av sådana här uttalanden… eller hur?
ÅÅÅhha, hahah, det här var skoj. Att någon på allvar går in och försvarar Alvendal idag! Hon sa det dära flera gånger, på torgmöten och gud vet allt, sen upptäckte väl någon uppe på pressavdelingen hos Moderaterna hur fjantigt det var och hon försökte krypa undan med det. In i det sista förklarade hon på Kulturhuset vikten med att sätta Stockholm på kartan med spektakulära byggnadsverk, den gången visade hon inte skyskrapor mer än i förbigående, men framhäll ett groteskt byggnadsverk i Hamburg i knallgrönt och svart som ett fint exempel på arkitektur, enligt henne. Sedan slutade hon mycket hastigt och lustigt…
Då ska vi se. Vi har nu alltså en obekräftad andrahandsuppgift att förra stadsbyggnadsborgarrådet ska ha använt frasen på ett torgmöte, eventuellt mer än en gång. Eventuellt handlade det om byggnadshöjd, alltså det som vi skulle ha fram exempel på, men det kan också ha varit enbart ny arkitektur. Själv säger hon att det var det sistnämnda. Inga uppgifter går att hitta någonstans som stöder den andra tolkningen.
Lite väl mager spik t o m att koka mytsoppa på. Finns det verkligen inte ett enda påtagligt exempel på att någon enda politiker eller annan beslutsfattare sagt att en tillräckligt hög byggnad skulle ”sätta Stockholm på kartan”?
Mytsoppa? det du brukar koka alltså.
Jo, hon sa det upprepade gånger, du får väl ta dig ur din mörka lägenhet i förorten och till stan och de offentligen möten som finns.
‘Jag ägnar mycket tid åt att krossa myter, och föreställningen att det skule vara ett vanligt mantra bland stockholmspolitiker att höghus garanterar ”en plats på kartan” företer alla tecken på att vara en också. Vore det så skulle det rimligen ha satt fler spår än ett dunkelt minne hos en höghusmotståndare att någon politiker eventuellt skulle ha sagt det på något offentligt möte vid någon tidpunkt.
Lustigt förresten med bilden som illustrerar artikeln. Den motsäger nämligen texten, där höghuset i Hornsberg avfärdas med frasen ”Utsikt för få, motsatsen för fler”.
Ta nu en titt på bilden längst upp.
Där finns ett smalt vitt höghus på 24 våningar. Bakom det ligger tre bruna hus på 8 våningar. Höghuset skymmer utsikten mot sjön från ett av dem (det som inte syns på bilden). Med så långt?
Låt oss nu tänka oss att de 24 våningarna implementeras som tre lägre hus på 8 våningar istället, precis som grannhusen i kvarteret. Samma antal lägenheter. Sagt och gjort!
Oj! Vad hände med utsikten i de bruna grannhusen nu då? Den bara försvann när vi ställde upp våra tre nya vita 8-våningshus framför dem!
Om vi antar att varje balkong motsvarar en lägenhet och att höghuset ser likadant ut på frånsidan så innehåller det 6*22= 132 lgh, där alla har utsikt utom de som vetter mot det bruna grannhuset och mot gatan. Låt oss säga 100 lgh med utsikt för enkelhetens skull.
Grannhusen vetter alla mot gatan eller mot andra hus, utom de vars balkonger vi ser på bilden. Jag räknar till ett 50-tal balkonger med utsikt. Sammanlagt har vi då ca 150 lgh med utsikt, en del med formidabel.
Med höghuset uppsågat i tre bitar får det hälften så många lgh med utsikt eftersom hälften hamnar mot gården, alltså ca 50. Samtidigt förvinner utsikten från hälften av lägenheterna i grannhuset när dessa hamnar mot innergården. Återstår 25, och totalantalet lgh med utsikt blir ca 75, hälften av vad man får med höghuslösningen.
17: Att det är så viktigt att förhindra att ett fåtal får en fantastisk utsikt att flertalet måste avstå solidariskt och nöja sig med utsikt mot grannhuset.
Ojoj, såna fina uträkningar! Har du fått dem från byggbolagen? De brukar komma sättandes med dessa. Om man verkligen vill sätta sig in i problematiken så handlar det inte om en skyskrapa eller de 30 höghus som Sten Nordin annonserade för några år sedan med en överlycklig Alvendal som ville införa skyskraperabatt, trallallala, när stadsplanepolitiken slog kullerbyttor av glädje i pressen var och varannan dag över hur fantastiskt det skulle bli, tjohopp, och så fick vi Waterfront och de standardiserade beyonglådorna i hornsberg och några lyxvåningar på taken, för att inte tala om alla kontor eller en planerad jättegallleria vid Slussen. Jo, just det, nu ska det näst minsta partiet fortsätta detta! The only way is up! Åk ut till hornsberg och titta på det fräscha konceptet smalgata, höga och jättehögt hus och njut av de n dyrbara skuggan. På hyrd eller såld mark, det spelar nämligen ingen roll, det är mörkt och ekar ändå och ingenstans i internationell press om arkitektur läser man om detta underbara sätt att klämma ihop folk. Ingenstans? Vad skall till för att Stockholm skall hamna på kartan? Klassisk kvarterstad som knyter samman med intressant till ordinär arkitektur, eller hotell och kontorskrapor vid hagastaden, helt ur proportion och med lusigt kopierad arkitektur ? Gässsp, de gamla 80-tals spöket har vaknat nu lagom till Halloween.
Ja du Herbert, du vet nog lika väl som jag att dessa siffror, vart de nu kommer ifrån, äger inget om trivsel eller kulturvärden. Jag tror ditt uppsåt är gott, vill informera, men det där är precis som under modernismen då man beräknade allt och bevisade detta med siffror, och nya siffror på det. Det finns helt andra värden att ta vara på och utveckla, inte enkla matematiska uträkningar baserat enbart på hur många som kan bo i ett område, vilka som har rätt till sol och utsikt, när inte andra har det. Jag tycker debatten har blivit otäck när det kommer till denna höjdfråga där politikerna oftast driver frågor som gör allt för att komma undan kulturvärden, identitet på staden. Kanske kan de inget om sådant, de är ju sällan bildade i ämnet och lyssnar bara till dem som stryker dem medhårs. Vad händer då när alla städer börjar likna varandra? Det vore trevligt att höra politikerna om det.
Lite enklare variant utan siffror, eftersom sådana tydligen är ett modernistpåfund:
Titta på bilden.
Du ser ett högt hus.
Gör nu om huset som du tycker ett hus ska vara.
När du är klar, finns det någon som har fått bättre utsikt? Svara ärligt.
Jag tycker inte det ska vara något höghus alls där. För mig ser det ut som vilket mallorcahotell som helst från 70-talet.
Men om du går i kvarteren runt i kring så ser man mest huset och inte himlen så nog begränsas utsikten alltid, eller menade du enbart sjöutsikt? Jo –det argumentet är väl snålt. På den dagen då man kunde åka upp var jag där och när jag senare promenerade för att se var de tänker bygga i slottsparken(krillans krog) så kunde jag hur jag än gjorde inte missa att se huset där det stack upp ur det hårlemanska taket. Rätt jättefult faktiskt och kändes inte alls modern. Ungefär lika tufft som de där svarta klumparna bredvid (i Hornsberg) med något slags gaffelformat hus i vit och grått. Noll poäng i stadsplanering.
Varför ens göra om huset? Det är helt tråkigt, förstörskalan på området och dessutom dyker det upp överallt. Om man var tvungen att bygga sådana dussinhus som nu förespråkas så varmt, varför iinte lägga det längre in med ett halvhögt hus framför och längst fram ett normalhögt? Eller blockerar det någons framtida utsikt då, med denna lösning kan man anlägga terrasser på taken och ge låååååångt fler utsikt.
Kul at höra en professionell arkitekts lösning på hur fler ska få utsikt: Bygg ett hus till som sticker upp, ett som är högre än normalhögt. Ja, då är vi eniga då.
Med låga hus blir det utsikt för ett fåral, och motsatsen för fler. Med höga hus blir det utsikt för många. Utan att utsikten försämras för någon.
”Eller blockerar det någons framtida utsikt då, med denna lösning kan man anlägga terrasser på taken och ge låååååångt fler utsikt.”
Hmm. Terrasser eller någon form av skybar skulle ju lika gärna kunna läggas på det högre huset.
Förstår inte denna artikel. Folket föredrar klassisk kvartersstad. Den klassiska kvartersstaden innehåller här och där lite högre accenter, såsom Kungstornen, St Erikstornen och Stadshuset.
Resonemanget är ungefär lite som att ”Jag gillar glass, därför gillar jag inte socker”. Detta trots att socker för det mesta är en viktig beståndsdel i just glass.
Och påståendet ”Utsikt för få, motsatsen för fler, är ju fel. Det blir inte färre som får mindre utsikt för att husen blir högre. Att bygga högt närmast vattnet är ett sätt att maximera att så många som möjligt kan få sjöutsikt från sin lägenhet, om nu detta skulle vara eftersträvansvärt.
Ojojoj, att det blir så mycket om detta! Att folkopinion svänger fram och åter är väl inget konstigt. Det beror på dagsläget, runt 9/11 ville ingen ha skyskrapor och nu vill de. Men ingen av de som är för vill riktigt tala om vart de ska ligga. Håller med Abel om att de som driver för inte har en aning om kulturvärlden eller känslighet i stadslandskapet. Jag tycker man kan bygga högt, men där det fungerar, typ som Turning Torso i Mamö – en bit utanför staden med en smart hälsning frammåt att de två stadskärnorna växer ihop. I Stockholm har man fått fnatt och ska klämma in i allt med hopp om att denna fantastiska stadstrivsel bara händer. Det krävs långt mer än så.
Staden ska ha årsringar, inte någon brutalistisk stadsplan med massa betong och plötsliga jättebyggnader som saknar sammanhang. Det skojiga när jag läser några kommentarer är att vissa ser rött när det kommer till arkitketer -varför då? De bygger inget, de ritat och de ritar på begäran och med enormt strama tyglar.
Stockholm är en nordeuropeisk gammal stad med sina förutsättningar, precis som Prag och St: Petersburg, varför göra som på andra sidan klotet? Vem vill tävla med Kina?
Veterligen gjordes ingen undersökning om stockholmares inställning till skyskrapor år 2001. Däremot har en radda webundersökningar genomförts i de stora tidningarna sedan dess och där har alla (rätta mig om jag har fel) visat på ett stöd för högre bebyggelse på mellan 55% och 85%.
Dessa webundersökningar kan ju förstås kritiseras för att urvalsförfarande saknats.
I den senaste undersökningen finns ett sådant. Man kan således säga att resultatet med en viss felmarginal (konfidensintervall) speglar det opinionen i stort tycker. En dryg tredjedel är emot höghus medan en dryg majoritet är för. Detta är alltså den enda undersökningen som egentligen har att gå på om vi ska vara statistiskt petiga. Visst kan stödet minska eller öka över tid, men opinionen för eller emot höghus kan inte liknas vid partipolitik där enskilda politiker kan göra bra eller sämre ifrån sig från gång till gång. Man kan således anta att stödet för eller emot inte varierar speciellt mycket.
”Jag tycker man kan bygga högt, men där det fungerar, typ som Turning Torso i Mamö – en bit utanför staden med en smart hälsning frammåt att de två stadskärnorna växer ihop.”
Håller med dig. Det är också just utanför stadskärnan som de högre husen föreslagits. Turning torso fungerar dock tyvärr dåligt. Inte pga höjden utan pga att den saknar integration med resten av omgivningen (ligger en vallgrav runt).
”Staden ska ha årsringar, inte någon brutalistisk stadsplan med massa betong och plötsliga jättebyggnader som saknar sammanhang.”
För det första så är inte stadsplaner brutalistiska. Brutalism har med arkitektur att göra medan stadsplaner handlar om samband i det vertikala planen. Det finns brutalistiska höghus och det finns höghus som inte är brutalistiska. Ett exempel på brutalism är Ahrreniuslaboratoriet vid Universitetet. Det är fem våningar högt.
”Stockholm är en nordeuropeisk gammal stad med sina förutsättningar, precis som Prag och St: Petersburg, varför göra som på andra sidan klotet? Vem vill tävla med Kina?”
I normala fall brukar ju Prag räknas till centraleuropa. Frågan handlar givetvis inte om att tävla med andra städer. Det handlar om vi ska förbjuda en viss typ av byggnader eller inte. Om vi förbjuder högt – varför ska vi då inte förbjuda brett? Vilka färger (som en viss gruppering ogillar) ska förbjudas? Ska vi förbjuda små lägenheter (som vissa tycker drar till sig fel människor)? Var ska vi dra våra gränser och vem (en minoritet?) ska bestämma dessa? Vi kan nu sluta oss till att majoriteten inte vill ha något höghusförbud.
Jaja, jag skrev snabbt när jag nämnde Prag, menade att den äldre stadsstrukturen påminner starkt om Stockholm. Och jag skulle ha skrivit BRUTALISERAS, men så blev det lite fel, även om man kan se det som brutalistiskt som faktiskt inte bara är en arkitekturstil utan också ett sätt att förhålla sig till stadspaner, se i London ex. där placerade man just höga hus på platser för bombningar. Som ett minne och detta är då en del av brutalismen. Modernismen sopade rent och byggde upp som ingenting hade hänt.
Jag skrev heller inte att man ska bygga brett. Det är inget som säger för att man bygger högt så passar man inte på att bygga brett och vice verca, ett kvarter är ett kvarter. jag föredrar mindre enheter. Det uppfattar jag som mer humant i skala. Men det kanske inte andra gör.
”Men ingen av de som är för vill riktigt tala om vart de ska ligga.”
Jag är för och tänkte här redovisa ett par ställen dör högre bebyggelse kan passa bra och där det inte passar bra:
Inte bra:
Det mesta av stenstaden. Anledning: Den är redan i stor sett fullbyggd, är attraktiv och tät samt har en god blandning mellan bostäder och verksamheter.
Bra:
Västra city. Anledning: Bra kollektivtrafikläge vilket talar för en god koncentration av verksamheter, kontor och bostäder.
Hagastan: Anledning: Området kommer ligga i stadens utkant och därför vore en stor koncentration bra då utkanter annars lätt dör ut.
NV Kungsholmen: Samma anledning som för Hagastan. I detta fall ligger området vid vattnet. Höga hus mot kajen gör att antalet bostäder med sjöutsikt maximeras.
Lövholmen/Årstadal. Aneldning: Läget vid vattnet motiverar högre bebyggelse.
Nybohov. Anledning: Det höga läget gör att höga byggnader syns på längre håll. Gör god utsikt för många.
Vid Skanstullsbron. Anledning: Stockholm har en fin tradition av att bygga högt vid brofästen.
Värtan/Hjorthagen: Anledning: Stadsdelen kommer pga bestämmelserna kring nationalstads”parken” att kapas av från resten av staden. Det kräver hög koncentration av både bostäder och verksamheter för att det inte ska bli en förort. Läget vid vattnet passar högre hus.
Kista. Anledning: Tanken är att detta ska bli en ny stadskärna. Även öster om t-banan krävs bostäder om det ska fungera. Om kravet på hög täthet av verksamheter ska infrias krävs att det byggs högt och kompakt (dvs inte så långt ifrån tunnelbanestationerna och pendeltågsstationen).
Detta var ett par ställen. Det finns kanske fler men kommer inte på just nu.
Hagastaden- alltså Tors Torn, jo, jag såg att Slottner sa att de ”Måste byggas” – oklart varför. Där tycker jag inte alls de ska vara. Efter de planer som visades syntes de där trista trappstegen och de var väl hotell och kontor va? Man skall ju lösa bostadsbristen, kontor är det ju överflöd av.
Ang, 9/11 så tror jag knappast det behövdes en undersökning då. Och hade man velat hade det nog varit lättare då, waterfront kom ju till i sin praktfula skrud, det började planeras åren strax efter.
Vi ju vara rörande överens om det mesta, men skulle nog markera där med att vår fina tradition vid brofästen är nog sant, men den fina traditionen har byggt på att husen inte är konforma från roten och upp som brovakten blev.
Det finns ingen mer plats på Nordvästra K-holmen, så det blir nog svårt. Det ligger ju tre vad-som-helst-hus där nu. Inget tillskott precis.
”Nybohov. Anledning: Det höga läget gör att höga byggnader syns på längre håll. Gör god utsikt för många.” vad var syftet? att de skall synas? ajajajaj, inte någon anledning alls.
Jag är fortfarande tveksam till höhus vid vatten, de blir ingen känsla av skärgårdsstad alls. bara hus och oftast en lång bred brygga.
Angående Tors torn: Har inget emot arkitekturen eller höjden per se. Men området ser lite väl genomplanerat ut. Det hade nog passat bättre om byggnaderna blivit något lägre och fått samsas med lite fler högre hus inom området.
”Ang, 9/11 så tror jag knappast det behövdes en undersökning då. Och hade man velat hade det nog varit lättare då, waterfront kom ju till i sin praktfula skrud, det började planeras åren strax efter. ”
Faktum är att det saknas undersökningar från den tiden så det kan du tyvärr inte säga något om.
”Det finns ingen mer plats på Nordvästra K-holmen, så det blir nog svårt. Det ligger ju tre vad-som-helst-hus där nu. Inget tillskott precis.”
Det finns gott om plats om man räknar med området norr om Drottningholmsvägen. Själv var jag lite slarvig i min indelning, men jag räknar även Pampas dit och där skulle jag inte ha något emot högre bebyggelse.
””Nybohov. Anledning: Det höga läget gör att höga byggnader syns på längre håll. Gör god utsikt för många.” vad var syftet? att de skall synas? ajajajaj, inte någon anledning alls. ”
Det höga läget gör att inga nedanför berövas någon utsikt oavsett hur höga byggnaderna på höjden blir (om man inte utgår från att hela höjden ska sprängas ner). Många kan sålunda få utsikt från lägenheter (precis som vid vattnet). Att höghus syns kan nog en del tycka är negativt. Det positiva är att de gör det lätt att orientera sig i staden.
”Jag är fortfarande tveksam till höghus vid vatten, de blir ingen känsla av skärgårdsstad alls. bara hus och oftast en lång bred brygga.”
Vad menar du med skärgårdsstad? Har du någon känsla av skärgård vid Norrmälarstrand eller Strandvägen? Det är ju först vid Fjäderholmarna man börjar närma sig något som liknar skärgård och då är man redan en bit utanför staden. Eller föredrar du att Stockholm ska se ut som Vaxholm? Men visst. Jag vill inte att husen ska ligga rakt mot vattnet. Helst vill jag se gator likt strandvägen mellan kvarter och kaj, detta oavsett om kvarteren är höga eller låga.
För övrigt måste jag säga att jag tycker Stockholm historiskt varit modig med att se till att Nationalstadsparken. Jag hade vänner här från Rom och de älskade Djurgården med sin fantastiska och orörda mark. De fick mig att se den med nya ögon och efter det blev jag övertygad om att man skall spara den intakt, jag gillar inte alls tanken med den där högexploaterade stad där ute som du pratar om. Slitageet kommer att öka på den.
Den där skyksrapan i Hjorthagen kommer att synas överallt- återigen mest kul för dom som bor i den – om det nu någon som kommer att ha råd.
Västra City? det är faktiskt ett mycket smalt område och klänga upp höghus där blir att förändra staden på ett negativt sätt. Det kommer att bli som i N.Y.med en nedskjunken centralstation. Var det inte i ytterstan/förorten du pratade om. Västra city var sist jag kollade ett betongdäck flera meter upp i luften inne i stan, i den absoluta stadskärnan.
”För övrigt måste jag säga att jag tycker Stockholm historiskt varit modig med att se till att Nationalstadsparken.”
Visst har delar av Nationalstadsparken stort rekreativt värde och är en stor tillgång (ex: Hagaparken, Bergianska, Djurgården). Andra delar har det inte och är folktomma: (Ladugårds gärde, Skogarna mot vattnet norr om Hjorthagen). Ändå besitter de i stort sett samma skydd. Regleringarna kring ”parken” (som ju är en ansamling parker och annat överblivet grönt) har bland annat sett till att Hagastadens västra delar förblir öde trafikplats när det istället kunde blivit levande kvarter.
”De fick mig att se den med nya ögon och efter det blev jag övertygad om att man skall spara den intakt, jag gillar inte alls tanken med den där högexploaterade stad där ute som du pratar om.”
Jag pratar om en stad som ungefär motsvarar dagens innerstad. Det är även den som detta nätverk säger sig förespråka.
”Den där skyksrapan i Hjorthagen kommer att synas överallt- återigen mest kul för dom som bor i den – om det nu någon som kommer att ha råd.”
För den som kommer gående från universitetsområdet kommer skrapan synas och det är IMO bara positivt. Det visar att staden inte bara dör ut med ”parken” utan att det faktiskt finns en stadsdel bortom den.
”Västra City? det är faktiskt ett mycket smalt område och klänga upp höghus där blir att förändra staden på ett negativt sätt. ”
Hmm. Området är ju ingen höjdare idag. Men visst finns det nog bättre lösningar än att överdäcka. Själv förespråkar jag en variant av Berlins nya station. Sedan kan man bygga högt eller lågt runt om denna.
”Var det inte i ytterstan/förorten du pratade om.”
Visst. Jag pratade om det mesta förutom stenstaden. City och Västra city brukar inte räknas dit.
Västra City lär bli en del av denna stenstad vi pratar om, det är en smal remsa mellan två delar av denna stad (jo, jag tycker kungsholmen och norrmalm och upp till Karlberg ska samspråka.)
Där skulle det verkligen bli märkligt med en rad höghus.
Berlin är en helt annan stad, en gång liknande den stenstadstemat man använt sig lite överallt men nu är det en stad med ”stadsöar”. Centralstationen är i min mening inte alls så imponerande. Den ser mest ut som vad som helst, vilket ofta är resultatet idag. Man tar helt enkelt inte tillvara städers identiteter. Resultatet är att man vet inte riktigt vart man är.
Det är naturligtvis en smaksak o man vill se höghus från olika punkter, även långt bort. För mig är det inte särdelses lockande. Många hävdar att kyrkor utgör liknande orienteringspunkter men de har en betydlese lyft från arbete och vardagsliv. Nu är jag inte religiös och vet också vad kyrkan kan symbolisera, men för mig är idag ett mer neutralt orienteringssyste. Dessutom har jag en app, sådan man gärna använder utifall att man behöver dem i de idag så omhuldade medeltida kärnorna i äldre städer. Vid det Tors Torn så hävdade man att det skulle vara ett riktmärke, speciellt på plats, det samtdigt som man ville använda sig av just gamla stan mått mellan byggnader. Går man i gamla stan är det nästan omöjligt att se just kyrktorn och märkesbyggnader p g a den täta byggnadsmassan och de smala gatorna.
För mig är just höghus en stil, flera stadsplanerare brukar skaka på huvudet när man frågar om det faktiskt inte är så att man får in fler människor. Delvis säger de, men det betyder fler garage, fler dagis etc så det verkar som om vinsten är liten eller ingen alls. De höghus som faktiskt planerades väl vis tunnelbanor och dyikt under 1900-talet har det fortfarande tufft när det kommer til att folk ska gilla dem. De var lika dyra när de byggdes, hade ett medelklassklientel, men föll snabbt ned på rangskalan.
Men naturligtvis kan man planera dem väl, med volymförhållande, välproportionelig och konstnärlig skyline ect. därför har jag svårt att se dem i innerstaden där de snabbt skulle dominera, gärna som de stubbar som sticker upp idag.
Katrin:
Ja, nog vore det vore konstigt om stadsplanerarna påstod att man inte fick in fler människor, det är ju liksom själva poängen med att bygga högt. Att garagebyggena som måste till när man bygger i staden till en del äter upp vinsten är förvisso ett problem, men en stor del av lösningen på det problemet ligger i att ta ner Stockholms abnormt höga p-norm så att den avspeglar det faktiska bilinnehavet istället för fantasin att varje människa i staden har bil. Ett större fokus på student- och seniorboenden löser också problemet med dagisutrymmen.
Att Hagastaden skulle få Gamla Stan-mått mellan byggnaderna har du nog missförstått (gatorna blir bredare än i grannstadsdelen Vasastan) och Tors Torns funktion som riktmärke som gör det lätt att peka ut var Hagastaden ligger är kanske lite överflödig när man redan befinner sig där.
Vad gäller Västra City så är vi eniga om att Kungsholmen och Norrmalm/Vasastaden ska samspela. Det gör de inte speciellt mycket idag när det ligger en trafikled och en bangård där och skiljer stadsdelarna åt tillsammans med kanalen, men med överdäckningen och de 3-4 nya broarna som har föreslagits kan det bli en annan femma. Vi får också chansen att bygga en helt ny stadsfront på en lång sträcka. Varför höghus inte skulle kunna vara en del av den stadsfronten förstår jag inte, om det är så att det är något som har stöd av en majoritet i staden.
jag tycker man ska skilja på höghus och skyskrapor. Jag som skylinist har inget emot begränsat uppförande av höghus samtidigt som jag nästintill är helt emot skyskrapor. Har bott i en stad med skyskrapor och de är värdelösa byggnader. Ser tufft ut på avstånd men de skapar ett uselt, mörkt stadsrum där en stor yta runt själva byggnaden blir parkering eller bara öde plaza. Gran Via däremot är trots sina brister riktigt trevligt. Stockholms problem är att utbyggnaden av innerstaden går för långsamt. Projekten som presenteras sträcker sig trots sin litenhet fram till 2030! Dessutom stöter utbyggnaden av innerstaden på problemet att den krockar med närförorten. Det skulle behöva rivas en del för att dra om gatunät (kvartersaktigt) vilket är svårt att genomföra. Som skylinister (jag är väldigt nybliven sådan.. var nödtvungen yimbyit fram tills jag hittade hit och blev lyrisk) måste vi dock presentera fler utbyggnadsförslag vilket trots allt är yimbys styrka.
Instämmer. Skyline säger att de förespråkar att kvartersstaden får växa utåt. Vad innebär detta i realiteten? Ska tillväxt ske mot Värtan, över Ladugårds gärde? Ska delar av Solna bli kvartersstad osv.
Skulle gärna se en mer aktiv istället för reaktiv hållning. Då skulle detta närverk tillsammans med Yimby kunna åstadkomma en hel del nyttigt för Stockholm.
Instämmer också! Jag vill ha mer diskussion och större betoning på utvecklingen av ”god stadsstruktur i hela Stockholm”. Vad är egentligen meningen med att enbart spegla Samf. St:Eriks synsätt, som ju är en renodlad bevarandeorganisation?
Ja, Skyline är verkligen kunniga. Men de har faktiskt skrivit om hur man bygger ut stan, flera gånger.
Nätverket talar i vida ordalag om att låta innerstaden växa med nya noder och stråk med kvartersstaden som förebild. Detta är givetvis bra.
Däremot så har ingenting sagts om hur detta ska gå till i verkligheten. Åt vilket håll ska staden växa? Ska befintliga bostadsområden integreras i en sådan struktur osv. Detta är inte irrelevant. Länsstyrelsen är inne på att vi måste ändra vårt förfarande på många områden om Stockholm inte ska kollapsa om 20 år. http://www.dn.se/sthlm/bilkoerna-blir-fem-ganger-sa-langa-2030
En enkel dellösning på problemet är just att lägga en stadsplan som ger förutsättningar för det som både Skyline och Yimby talar om. Men en sådan kommer inte utav sig självt. Det kräver att någon är beredd att argumentera och påverka. Det modernistiska paradigmet sitter djupt i många planerare och det krävs en hel del arbete från Skylinisternas och Yimbys sida för att vi ska befria oss från det oket.
Så jag ser fram emot ett stadsplaneförslag från Skyline Stockholm.
Jag delar helt Skylines uppfattning att att Stockholms innerstad bör fredas från gigantiska byggen utan vettiga proportioner och hänsyn till skärgårdslandskapet förutsättningar men gärna stilfulla landmärken på väl valda platser utanför.
Opinionsundersökningar som den där är enbart fördummande och det är tråkigt att se DN chansera till skräptidning.
Det kan väl aldrig vara ”fördummande” att rapportera om människors åsikter? Konstig inställning. Hur är vi ”dummare” nu än innan resultatet av opinionsundersökningen offentliggjordes?
Skräptidningar brukar väl inte heller bry sig om faktakollen speciellt mycket, så i valet mellan att bekosta en opinionsundersökning och att bara hitta på något väljer de nog nästan alltid det senare.
Man struntade dock i att publicera den på nätet. Märkligt, det ger upphov till vissa frågor runt den.
En tolkning skulle kunna vara att DN:s nätredaktör är mer stadsbyggnadskonservativ än pappersupplagans. Men icke-publiceringen är nog helt enkelt en följd av att bara runt hälften av pappersupplagans artiklar letar sig till nätet.
Och en annan tolkning att den inte dög granskning. De lägger ju ut allt annat som: kvinna fastnade i hiss och nåt om årets hund..
Nej, de lägger inte ut allt, Gjorde de det skulle försäljningen störtdyka. Tror knappast någon köper tidningen för att läsa om årets hund och kvinnor som fastnar i hissar…
Sen är det lite kul att du (Gigi) tror att nätupplagan har mycket högre kvalitetskrav än pappersupplagan…
Enligt DN ska den ha samma toppkvalité. Men de har säkert fel som vanligt…..
Nu har de inget intresse i att INTE publicera välgjorda artiklar på webben efter de blev tryckta i papperstidningen. Allt annat hamnar uppenbarligen där. Det är hu sjojigt att se att vissa anser att deras nätupplaga håller en låg klass nyhets och kvalitetsmässigt numer.
Oavsett Dn: s kvaltée eller inte så kvartsår frågan om dessa höga hus skall innehålla bostäder, kontor och hotell samt vart de ska ligga. Jag vill inte ha en repetition av tiden före miljonprogrammet då man byggde kvarterslikt med ett höghus i mitten. So far har man inte lyckats ge någon vidare elegans eller pregnas till områden med dessa.
Frågan handlar enbart om höjden. Detta gäller ju också låghus: Höjd och byggnadernas innehåll är två oberoende parametrar.
I NV Kungsholmen ligger höghuset inte i mitten av något kvarter, utan ut i kanten, precis som Kungstornen. Vet faktiskt inte vad du menar med att efterkrigstidens (fram till 1965) skulle vara kvarterslika med höghus i mitten. Har du exempel?
Nu handlar det inte om vilken del av kvarter jag menade utan naturligtvis att man ville ha ett centrum runt det höga huset.
Men uppenbarligen tycker en del att huset i Hornsberg innehåller någon form av utsökt arkitektur…
här 50-tal, som nu så mänga inspireras av. http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Vällingby_1950-tal.jpg
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bjorkhagen_2008,_a.jpg
Abel: Ruskiga exempel, men kanske lite väl magstarkt att jämföra med Hornsbergsområdet … Det är ju byggt i klassisk kvartersform och ansluter i övrigt till innerstadsskala. Dina förortsexempel är väl inte kvarterslika? Där skulle ju de höga husen kompnsera för den enorma glesheten runt omkring. Just sådan planering som är dödsdömd om man vill ha levande stad.
På bilden från Vällingby ser jag inga kvarter. Bara byggnader utslängda utan någon form av övergripande struktur.
Tycker du att de är så hemska? Det ena är i Vällingby, kvartersstadsform, det andra i Björkhagen, hyllat för sin skönhet och vida utsikt, de goda bostäderna etc, ett paradis för de boende – men så var det ju de andra som inte bor i det. Samma gäller för Hornsbergshusen, jag tror säkert det är trivsamt i dem, men det är alltjämt fler som skall behöva ta del av husets baksidor som skalförskjutnng, platt utseende och skuggverkan samt skymd sikt. Det är fler än de 121 lgheter som huset innehåller.
Abel: Var exakt ligger de lägenheter som får skymd sikt av höghusen i Hornsberg och som får den dödliga höghusskuggan över sig? Det är tydligen fler än 121 lgh om jag förstår dig rätt.
Skalförskjutning känns inte som något större problem i ett område som tidigare dominerats av stora industri- och kontorsbyggnader. Byggnader av samma höjd eller högre finner man i närområdet, t ex husen som flankerar S:t Eriksbron och höghuset i Fleminggatans fond. Jag håller med om att designen inte är speciellt upphetsande men det gäller ju samtliga hus i området, höga som låga. Det finns ingen anledning att anta att arkitekten hade gjort ett bättre jobb om han/hon haft en höjdbegränsning på åtta våningar att hålla sig till.
Herbert, ärligt: Bara för att det låg något mindre attraktivt som en industri och parkering där innan behöver inte detta sättas i relation till vad som blev. Det är bara infantilt att göra sådana jämförelser. Man försökte det med Waterfront, men misslyckades fatalt med en sådan kampanj.
Exakt var de ligger kan du ta reda på själv var de ligger, inte svårt alls, de flesta hus syd, sydöst, sydväst om huset har det som ständig granne, oavsett hur långt bort det är, ja t o m Kristinebergs slott har fått ”fabriksbyggnad” genom taket.
Enligt arkitekten för höghuset så var han så nöjd med sin skapaelse att han kallade det stans nya landmärke med ” Sveriges största spegel i fasaden” .
Första stycket förstod jag, men andra och tredje stycket är helt obegripligt. Vad menar du?
Ja, som sagt så måste solen stå i norr för att de lägenheterna ska få någon skugga över sig. Enda tiden på året då solen står i norr är sommarkvällar och tidiga sommarmorgnar, och då står solen så lågt att de flesta lägenheterna redan får skugga från grannhusen.
Och berätta gärna vilka lägenheter du tror ska få bättre utsikt om man kapade ner höghuset till 6 våningar. Svar på frågan: Inga alls. Jag kan däremot säga några som får sämre utsikt: De som du vill ta bort. Människorna som bor där får t o m ge upp sina hem för att förverkliga din vision om en jämnhög skyline.
har du varit vid St:eriksbron? Där har man verkligen hanterat skalan genom att låta byggnaderna avsmalna uppåt. Dessutom ligger de i två gatuplan.
Abel: Du får gärna gilla förorten, inga problem. För mig och för många andra är de dock inte ett ”paradis”. Det där låter för övrigt som någon gammal propagandaskrift från modernismen.
ja du JF, om man ständigt sätter i kontrast att allt måste vara modernism som inte är i ens smak så undrar jag var man får sådana tankar ifrån. Tittar man på stenstaden så har den bra proportioner och tillgång till ljus utan att vara en modernistisk förort. F ö finns det många förorter där folk trivs, Bromma t ex. du får ge exempel på de förorter som är dåliga, och jag håller med om att vissa modernistiskt planerade inte alls är optimala.. Det är inte Hornsberg heller.
För övrigt är den modernistiska stadsplaneringen lämnad i sedan länge i Stockholm. Jag vet inget modernistiskt planerat område efter miljonprogrammet. Man har sakta förtätat i sådana områden, med varierad framgång. Men kommentera allt med modernism är som att använda modernisternas retorik: endera blir det så eller si, inga mellanskalor.
Om det finns modernistisk stadsplanering efter miljonprogrammet?
Det beror på hur man definierar modernism. Jag skulle nog säga att det mesta som byggts sedan miljonprogrammet bär spår (i varierande grad) av modernistisk stadsplanering:
-Kista (dock kan man tvista om det var en del av miljonprogrammet eller ej).
-Rissne. Trafikseparation
-Södra Station. Till viss del trafikseparation med matargator även om försökt klä det i annan skrud.
-Skarpnäck. På samma sätt som ovanstående.
-Viksjö (varav en del miljonprogramsradhus)
-Valsta (Märsta).
-Agnesberg
-Hagastaden har en del modernistiska drag genom att den inte tillåter genomfart mellan Uppsalavägen och Solnavägen.
Intressant, även om de flesta av dessa snarare har drag av kvarterstaden som man ville på något sätt komma tillbaka till utan att ha verktygen. Södra station var faktiskt första försöket att bygga stad Stockholm, men tyvärr lade man för mycket vikt på Bofills båge istället för att utveckla affärsgator etc. Men boende trivs och hävdar att det är en skönt avskild del av söder. Jag hyrde själv där en gång och fann det ganska trist, men nära till medis.
Det är väl ingen nyhet att man gärna placerade höghus i förotrscentrum, nära tunnelbanan? Jag tycker också att det mesta liknar denna tid i dag, bara det att man smällt ihop kvarterstad med höghus på vissa ställen, blundar och hoppas på att det är New York. I Liljeholmen planeras höghus framför normalhöga hus som redan ligger efter bergsvägg. Begåvat..
Förstår inte riktigt vilken skillnad det skulle göra för husen som ligger efter bergväggen om höghusen i Liljeholmskajen skulle sänkas till 6 våningar?
20. Att alla höghusbyggen är uttryck för en önskan att vara som New York.
Nä, men 10 våningar. Det är helt enkelt märkligt planerat. Kul att bo mellan två väggar .
De flesta som vill ha höghus och skyskrapor har tittat på tv för mycket, sällan rest. De upplever höghus som framtiden och tror att allt blir bättre.
Om inte ett enda hus i Stockholm tillåts stå mot en bergvägg, i ett bullerutsatt läge eller ett skuggigt läge lär det inte bli mycket stad byggt …
Det finns en väldigt moraliserande ton här på skyline med många som tycker sig vet bäst hur andra ska bo. Om några lägenheter får ett sämre läge kommer priserna kunna variera mer inom samma område. Annars blir det alltid samma välbärgade medelålders medelklass som samtidigt ska bo i alla nybyggda områden. Om jag var 20 och fick välja mellan en lägenhet vid bergsväggen i Liljeholmen eller en lägenhet för ”unga vuxna” utkastad på ett fält i Råcksta skulle jag självklart välja bergsväggen. Det måste helt enkelt få finnas bakgator och lägenheter anpassade för olika skeden i livet.
Det ska påpekas att inga hus är vända inåt mot bergväggen, någon kanske missförstod och trodde att det finns lägenheter vid Liljeholmskajen där enda utsikten är en skrovlig bergvägg på en halvmeters avstånd.
Förstår fortfarande inte riktigt vilken skillnad det skulle göra om höghusen i Liljeholmskajen skulle sänkas till 10 våningar, eller något annat antal våningar som är högre än eller lika högt som husen som ligger bakom? Det blir väl ingen bättre utsikt från dem för det? Däremot försvinner en massa lägenheter med utsikt om man helt sonika kapar bort tio våningar eller mer, som Katrin och Abel vill göra.
jag vill ha en levande stad,, då ska det byggas på höjden, hus ska rivas för att ge plats åt andra..
Jag undrar bara hur länge stockholm alla kyrkar ska bestämma och förstöra utsikten och även ge oväsen åt oss Stockholmare minst en gång i timmen dagtid? Idag skulle ni på denna sida inte tillåta bygga en hög kyrka i Stockholm.. Det förstör ju vårt platta Stockholm
/Marcus
En sån mager syn på stadsbyggnad. Finns det inget annat att klaga på? art i Sverige hittar man ens finansiering till denna höga stad? Du får väl flytta dit man river och bygger högt.
Staden kommer förändras, frågan är bara hur. Ett visst mått konservatism är dock alltid sunt i förändringsprocesser. Det finns kanske andra städer som möter dina kriterier som ”levande” bättre?
Det vore faktiskt intressant att se hur Skyline skulle ställa sig till ett bygge av en kyrka i samma storleksklass som t ex Klarakyrkan.
Finns det behov av en ny kyrka? Varför inte fråga om att anlägga barockpark på plattan och allmän badbassäng i hagaparken?
Eller är det det urgamla och lika tråkiga jämförelseexemplet med att kyrktorn och höghus är likadana eftersom de är lika höga? Känner du någon som bor i ett kyrktorn? Finns det ekonomi i att bygga något som är mindre än en villa till basen?
Katrin, då kan vi ju bygga höga kontorshus för där bor det ju inga människor? eller?
Idag låter man kyrktorn bestämma lite av Stokholms byggande dvs Stockholms skyline.. Man ska inte skymma sikten för kyrktorn, ljusinsläpp mm. Vi måste våga att bygga lite annorlunda byggnader idag, så man gjorde med kyrkor på sin tid.. något som ändrar staden :)
Du gillar uppenbarligen separat funktionsplanering. Det gjorde man då man gärna byggde höga hus i stockholm, på 60-talet… Och det är väl en massa människor på de platser jag nämnde eller är kriteriet för en plats att den är bebodd för att den har en funktion? Isåfall är de flesta allmänna platser helt i onödan enligt din expertis. Så jag vet inte vad som skall byggas för att behaga dig. ett enormt hus där alla bor, jobbar och har fritid? Åkej, Corbusier tyckte det var en toppentanke..
Fortfarande så är det stor skillnad på kyrktorn och höghus. Typ flera tusen kubikmeter..
Lite konstigt resonemang. På 60-talet byggde man funktionsseparerat. På 60-talet byggde man högt (inte helt sant om vi ser till Sverige). Om man i så fall gillar högt så skulle man enligt dig vara för funktionsseparering?
Eller kan du förklara vad du menar?
Katrin, Kontorshuset, var ironi på din replik på att det bor folk i kyrktorn,, inget annat!! Sen är det stor skillnad på en kyrktorn och höghus, men båda påverkar en skyline och det är det vi diskuterar här..
Jag skulle säga att kyrktornen, som stått där i minst 200 år skär siluetten vackert, med en avsmalnande form. Höghus, om man tittar över Stockholm sticker upp som block, utan större finess. Men om du insisterar och mot all förmodan skulle hitta en person som är för att bygga en kyrka i Stockholms innerstad och därtill mark till det så kan jag säga att en spira på 175 meter, slank i ca 40 meter innan ett torn som är bredare nedtill än upptil tar vid i intressant form (kyrkor har av tradition uttmärkt sig med top of the line arkitektur i sin tid) så ja, varför inte. Men det är en massa om. Och färre bostäder blir det ju med ett sådant bygge.
vad tror du om ett välutvecklat och högt område i Kista, med välplanerade volymer som attraherar varandra, god arkitektur och övervägande bostäder i balanserad relation med kontor och affärer, goda kommunikationer? Är inte det intressantare och mindre ”ironiskt” att diskutera?
Vilka kyrkotorn pratar vi om? Sofia kyrka, Högalidskyrkan, Gustaf Vasa kyrka, Matteus kyrka, Oskarskyrkan och Engelbrektskyrkan är byggda på 1900-talet även Kungsholmskyrkas torn är yngre än 200 år.
Niklas du har helt rätt om hälften av kyrkorna, även om en del t o m var högre innan se byggdes om. Däremot tillhör de en tid när folk rände i kyrkan, det känns som det är 200 år sen.. Så varför bygga fler kyrkor? Det är en ickefråga i dessa tider då man föreslår rivningar av dessa bönetempel. Men fina att titta på är de som finns. Ska det inte föreslås att byggas på några våningar i gamla stan och på slottet under argumentet ” för det har man alltid gjort”.?
Ok, där fick du rätt, men de där är ju ganska gamla med. I övrigt tycker jag Gigi H har poängerna.
Katrin: Det är modernismens fel att höghus och skyskrapor byggts som enkla rätblock de sista 70 åren. Släpper man den så kan man visst tänka sig avsmalnande spiror på toppen, som t ex de som byggdes under skyskrapornas guldålder på 30-talet.
Här är ett par exempel på hur man med trompe-l’oeil-teknik skulle kunna ge ett höghus samma skylineprofil som en kyrka.
Är det modernismens fel nu igen? Masstillverkning inom indusrialismen gjorde det möjligt med skyskrapor och klartecken för breda vägar som allt visserligen omfamnades av modernismen. Skyskrapan och modernismen föddes alltså i samma krubba. Siamesiska tvillingar. Och tromp l’oiel på hus för att de ska se ut som nåt annat… Säkert lika framgångsrikt och ” osynligt” som glasbyggnaderna som planeras vid Slussen. Huva!
katrin , att diskutera Kista är inte intressant för mig, Jag bor i Stockholm innerstad och och där kommer jag bo så länge jag bor kvar i Stockholm. Att diskutera Kista eller andra förorter, det får de göra som bor där.. Vill de samla alla höghus på samma ställe, är det upp till dem. Det är så många som har åsikter om saker som inte berör dem.. Men du kanske pendlar till Arlanda varje dag och passerar då Kista..
Det är ju det som är problemet. Folk är bara intresserade av innerstan och bryr sig inte om att staden skall växa, innerstan skall utanför tullarna. De inser inte att innerstan trots allt är beroende av det som idag kallas förort. Som att lyssna till någon på medeltiden om Söder eller Brunkeberg.