I vilken tid är vi? Stora kala platser med fyrkantiga lådor och gråa toner doftar inte 2012. Kv. Valparaisotorget. Bild: Wester + Elsner Arkitekter
Norra Djurgårdsstaden börjar ta form. Ett ordentligt PR-uppbåd har marknadsfört denna på många sätt gröna stadsdel. Men det blev inte den succé man hade trott. Man har kanske kört i de gamla hjulspåren en gång för mycket och fastnat?
Det går trögt med försäljningen i Norra Djurgårdsstaden – den plats man pekat ut som en av de mest attraktiva i Stockholms nya delar. Såpass trögt att man nu vill locka med ett års avgiftsfritt. Kanske är man inte beredd att betala vad som helst för läget längre – och med tanke på vad man får för pengarna är just mest läget.
Parken ser fin ut, men är det överskottshus från Örestad som kikar fram? Fotomontage Bobergs torg. Bild: Jeppe Hein GmbH
Själva utseendet på den så av planerare hyllade platsen ser nämligen i princip ut som allt annat. Vi har tidigare tagit upp detta med utsiktsarkitektur, att kvalitéerna är inne i husen, inte mellan husen.
Oftast hävdar byggbolag att det är för dyrt att bygga annat än det som görs, marken är för dyr och vinstmarginalerna försvinner. Knappast, då skulle de inte bygga alls. Det är bara kraven på dem som är för små. Istället görs de gärna till offer, tillsammans med politiker som beklagar sig över alla de byggregler som finns. Det blir en tråkig soppa om man inte sätter högre krav.
Säljande bild? Kv. Valparaiso fågelvy. Bild: Wester + Elsner Arkitekter
Kanske är den dåliga försäljningen av Norra Djurgårdsstadens mycket förenklade arkitektur ett led i tiden, att vi inte är villiga att betala stora summor för att man slängt in en disk- och tvättmaskin med lite roligt kakel ovanför i priset?
Bostäderna kommer med all sannolikhet bli sålda, vi har tyvärr inte så mycket val i bostadsbristen, men måhända kan detta vara en näsbränna för dem som bestämmer. Vi kanske hellre vill ha kvalité rakt igenom än och än trista gatumotiv att framleva våra liv i?
Se mer av förslagen på Stockholm Stads hemsida här
ABC-nyheterna här
Matti Shevchenko Sandin
Kommentarsregler:
Vi ser gärna att du kommenterar, men för att hålla kommentarspåret öppet så kommer enbart kommentarer med riktigt för- och efternamn visas. För att detta skall kunna garanteras vill vi att du skriver ett registrerat och sökbart telefonnummer i din text. Telefonnumret publiceras inte. Väl mött!
Det låter trist att de inte ens på en så fin plats har kunnat bygga en tilltalande stadsdel. Själv gick jag häromdagen i området kring Furusundsgatan – strax i närheten alltså – och njöt av att det gick att bygga moderna och vackra hus. Fast de byggdes förstås på 1930-tal och 40-talen när man ännu därtill tänkte på mellanrummen mellan husen, på träden, på avstånden mellan husen, på hur ljuset ska falla in i lägenheterna, på variationerna mellan husen …
Håller med det mesta i texten. Varför ska det vara så svårt att ta lärdom av det populäraste vi har, kvartersstaden, och bygga mer av den strukturen. Istället har man så svårt att släppa dogmen från 30-80-talet där solljus in i varje lägenhet var överordnat allt annat.
Vill dessutom peka på problemet med att Hjorthagen nästan bara får bostäder och Värtastaden bara får kontor. Detta är en fortsättning av funktionalismens/modernismens zoneriingsideologi. Det kommer inte bli lyckat och knappast någon blandstad.
Ett annat problem är att man låter SEB få breda ut sig över fyra hela kvarter. Det kommer bli väldigt institutionaliserat. Varför inte tvinga dem att hålla sitt komplex innanför ett eller en del av ett kvarter? Då skulle en massa yta frigöras för exempelvis fler bostäder.
Makalöst tråkigt. Undrar om alla som gått på och tryckt på marknadsföringen ångrar sig nu?
”Makalöst tråkigt.”
Ja, man tar sig för pannan. Funktionseparerad förort i miljonprogramsestetik, ser det ut som. Är det så svårt att bygga attraktiv, riktig stad?
Attraktiv stadsmiljö har samma byggkostnad som den makalöst trista miljön på bilderna. Hur har byggföretagen råd att misslyckas igen och igen? Var finns de ekonomer som kan hjälpa dem att räkna ut vinstökningen av attraktivitet?